Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annam - Historia - Annamitiska språket - Annaniter - Annapolis (Maryland) - Annapolis (Nova Scotia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Annamitiska språket—Annapolis
568
Marknad i närheten ar Hué i Annam.
nel, tobak, socker, betelnötter, bambu, kautschuk
och siden, kardemumma, kaffe, färger och
medicinalväxter. Den enda goda hamnen är Tourane,
som jämte Qui-nhon (vardera 25,000 inv.) är
öppen för europeisk handel. Kustbanan Saigon—
Hanoi blev färdig i sin helhet 1935.
Annami-terna äro äkta mongoler, besläktade med
kineserna och starkt påverkade av dessas religion
och kultur. I bergstrakterna bo moi, kha, myang
m. fl. ociviliserade folkstammar, som alla äro
animister.
Historia. A:s historia hänger mycket nära
ihop med grannländernas i n. och s. I äldsta tider
synes A. ha bebotts av ett folk, cham, med
indisk kultur, varav funnits många kvarlevor, men
sedan A. på 200-talet f. Kr. erövrats av Kina,
började kinesiskt kulturinflytande undantränga
det indiska. 968 lyckades Dinh-Bo-Lanh utdriva
kineserna och grunda en oberoende dynasti.
Efter inre strider under 1700-talets senare del
förenades A. 1802 med Kochinkina och Tonkin till
kejsardömet A. under Gia-Long, av ätten Nguyen.
Denne hade givit fransmännen vissa
stödjepunkter och ensamrätt till fri handel i landet. Då
hans efterträdare på tronen började förfölja de
kristna, föranledde det fransmännen att ingripa
1858, men först 1862 tvang Frankrike A. att
avträda tre provinser i Kochinkina, genomförde
1863 sitt protektorat över Kambodja och tog
1867 återstoden av Kochinkina. Den franska
interventionen i Tonkin, som tog sin början 1873,
resulterade efter ett dyrbart och blodigt krig i
fördrag 1883 och 1884, varigenom A. och
Tonkin bragtes under franskt protektorat. A.
in
förlivades med bibehållna rättigheter i Franska
Indokina samt erhöll 1926 egen representation.
Under den japanska ockupationen under 2:a
världskriget förklarades A. i mars 1945
självständigt. Efter japanernas kapitulation proklamerade
A:s nationalister den fria republiken Viet-Nam.
I sept. s. å. voro dock fransmännen åter herrar i
A. och avlägsnade den utropade regeringen. I
mars 1946 slöts en överenskommelse, vari
Frankrike lovade erkänna A. som en fri stat inom den
indokinesiska federationen. Lugn återinträdde
dock icke, och i dec. 1946 måste fransk militär
ånyo ingripa. I dec. 1949 ingicks slutl. ett
fördrag mellan Frankrike och exkej saren Bao Dai.
vari A. tillerkännes självstyrelse under namnet
Viet-Nam (se d. o.). Frankrike fick rätt att
försvara landet.
Annamitiska språket, som med en del smärre
dialektala variationer talas i Tonkin, egentliga
Annam och Kochinkina, är i högsta grad ett
blandspråk. Alltsedan slutet av första årtusendet
e. Kr., då den kinesiska kulturen började på
allvar intränga i Annam för att snart helt erövra
det, importerades kinesiska lånord i mängd, och
en mycket stor procent av det bildade språkets
ordförråd består av dylika lånord. Därtill
komma starka inslag av lånord från såväl
mon-khmer-språken (Kambodja etc.) som tai-språken
(siamesiskan etc.). Det äktannamitiska
språkgodset är på så sätt starkt reducerat, vilket
försvårar fastslåendet av språkets frändskaper. Det
är monosyllabiskt och isolerande, d. v. s. orden
modifieras ej genom böjning, utan grammatiska
kategorier uttryckas genom ordställning och
genom hjälpord. Skriften är den kinesiska, och
den gängse litteraturen är i främsta rummet den
kinesiska litteraturens bäst kända alster;
litteraturkinesiskan är således Annams litteraturspråk.
Annaniter, en i n. Ångermanland framvuxen
förgrening av den norrländska separatismen.
Centralgestalten i denna rörelse var Ä n n a J
o-hansdotter Norbäck i Själevad (1804—
79), från vilken anhängarna fingo sitt namn.
Hon samlade sina vänner i konventiklar kring
Luthers skrifter, klandrade prästerna mycket
skarpt och for häftigt ut mot ”nyböckren”,
d. v. s. nya kyrkohandboken, katekesförklaringen
och psalmboken. När präst och länsman 1854—
55 läto det gå till rättegång, ledde detta till en
skärpt motsättning med hätska angrepp mot
kyrka och prästerskap. A. firade nattvarden
inom sin egen krets, men när det gällde dop,
konfirmation och vigsel, vände de sig till
prästerskapet. 1866 fingo de ett eget bönhus i Arnäs.
Efter ”Mor Annas” död 1879 avtog rörelsen och
har nu upphört.
Annapolis [änä’palis], huvudstad i Maryland,
ö. U. S. A., nära Severns utlopp i
Chesapeake-viken. 13,000 inv. Säte för Förenta staternas
sjökrigsskola, grundad 1845.
Annapolis [änä’palis], hamnstad i Nova
Sco-tia, sydöstligaste Canada, vid en vik av
Fundy-bukten; 700 inv. A. grundlädes av fransmännen
1604 under namnet Port Royal och är den äldsta
europeiska staden i Amerika n. om Mexikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
