- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
661-662

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - á prendre - Après nous le déluge - A-pressen, arbetarpressens stockholmsredaktion - Après vous - Aprikos - Aprikosspinnaren - Aprikosträdet - April - A prima vista - A priori - A-pris - à prix fixe - à propos - Apropå - Apsider - Apsis - Apsjeron - Aptenodytes - Aptera - Apterygota - Apteryx - Apuanska alperna - Apulejus - Apulien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

661

å prendre—Apulien

662

å prendre [aprä’dr], fr., icke upptagen, ledig.

Après nous le déluge [apräno’ la dely’z],
fr., ”efter oss syndafloden”, d. v. s. efter oss
må det gå hur det vill; betecknar ett
bekym-merslöst uppgående i ögonblicket. Uttrycket
till-skrives närmast Ludvig XV el. markisinnan de
Pompadour.

A-pressen, arbetarpressens
stock-holmsredaktion, grundad 1945, levererar
dagl. korrespondenser och notiser till
arbetarpressen i Sverige; även beteckning för den
socialdemokratiska pressen.

Après vous [aprä’ vo’] fr., ”efter er”,
höv-lighetsfras, då man lämnar någon annan
företrädet.

Aprikos, se Aprikosträdet.

Aprikosspinnaren, Orgyia antiqua, är en
spinnar fjäril, vars larv är ett skadedjur på
såväl löv- som barrträd och även angriper
fruktträd. Larven är mörkt blågrå med röda
vårtor och bär på ryggen fyra gula hårborstar
samt knippen av greniga, mot spetsen förtjockade
hår.

Aprikosträdet, Prünus armeni’ aca, är ett
mindre träd av fam. Rosaceae med vita el.
ljusröda blommor,
framkommande på
bar kvist, samt
klotrunda, finhåriga
frukter,
aprikoser, av gul el.
orangeröd färg med
slät, sammantryckt
sten i det saftiga
fruktköttet. — A.
anses härstamma
från Turkestan och
Mongoliet och odlas
för sina
välsmakande frukters skull. —
De största
aprikosodlingarna finnas
numera i U.S.A.,

Italien, s. Frankrike och Syrien. — Även
kärnorna ha funnit användning.
Aprikoskärnor äro ett viktigt råmaterial för tillverkningen
av bittermandelolja.

April, i nyare tider den fjärde av årets
månader, fick sitt namn sannolikt därav, att jorden
då ”öppnar sig” (aperire, lat., öppna) för att
frambringa sina alster. Dess svenska namn är
gräsmånad. Dagarnas antal är 30. Det
vanligen mycket ostadiga vädret har givit
upphov till uttrycken aprilväder,
aprillynne, aprilsolsken o. dyl. — Bruket
att narra april är tämligen allmänt över
hela Europa.

A pri’ma vi’sta, it., musikterm, vid första
påseendet, spelning el. sång från bladet.

A priöri, term, som särsk. införts i det
filosofiska språkbruket av Kant, vilken med
kunskap a priori (apriorisk kunskap) förstod en
av erfarenheten oberoende kunskap, i motsats
till aposteriorisk kunskap, som grundar sig på
erfarenheten. I dagligt tal användes termen om

Aprikos.

påståenden, som fällas utan föregående
prövning av erfarenheten. — Adj.: Apriorisk.

A-pris, detsamma som enhetspris.

å prix fixe [a pri fiks], fr., till bestämt pris,
å propos [apråpå’], fr., se Apropå.

Apropå, adv. och prep., i rätt tid, väl till
pass; med anledning av, på tal om; tillfälligtvis,
av en slump. — Apropå, subst, en löst
anknuten avvikelse från ämnet, lämplig anknytning;
ibland ett infall el. en fråga.

Apsider, ändpunkterna av storaxeln i en
el-liptisk komet- el. planetbana. Perihelium är
närmast, a p h e 1 i u m längst från solen.
Sam-manbindningslinj en mellan perihelium och
aphe-lium, som är ellipsens storaxel, kallas ap
sidlin j e.

A’psis, se Absid.

A’psjeron, halvö på Kaspiska havets västkust.

Aptenodytes, se Pingviner.

Aptéra, passa, foga, lämpa till, anbringa vid;
avpassa för.

Apterygöta, se Urinsekter.

A’pteryx, ett hönslikt struts fågelsläkte på Nya
Zeeland, med lång näbb och med näsborrarna
vid dess spets. Vingarna äro starkt förkrympta.
Benen äro mycket starka men korta, baktån
kort. En art av detta släkte kallas av
infödingarna k i v i, en annan r o a r o a. De äro
nattliga fåglar, som om dagen gömma sig i
hålor, under trädstubbar, trädrötter o. dyl.

Apuänska alperna, berggrupp i n.
Apenninerna, Italien (Monte Pisanino, 1,946 m).

Apule’jus, romersk romanförfattare, f. omkr.
125 e. Kr. Han är förf, till en
satirisk-fantas-tisk sederoman, ”Den gyllene åsnan”
(”Meta-morphoses”), vari sagan om Amor och Psyke
förekommer såsom en episod.

Apülien, it. Puglia, landskap i s. ö. Italien.
Det omfattar såväl Italiens ”sporre”,
halvön Gargano, som dess ”klack”; 19,274 km2
3,112,000 inv. Längst i n. höjer sig det
isolerade kalkberget Gargano till 1,056 m. I
mellersta delen av A. utbreder sig en vattenfattig

Kivi, tillhörande släktet Apteryx.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free