Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Art - Arta - Artabanos - Artafernes - Artaviken el. Ambraiska viken - Artaxata - Artaxerxes I - Artaxerxes II - Artaxerxes III - Artbildning - Artedi, Peter - Artediellus uncinatus - Arte et Marte - Artefakt - Artel - Artemis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Arta—Artemis
832
om vissa grupper, särsk. de s. k. kritiska
släktena, kan emellertid variationen klarläggas endast
genom att kombinera den morfologiska analysen
med korsningsförsök, kromosomundersökningar
m. m.
Varandra närstående a. sammanföras till
släkten (genera), dessa till familjer o. s. v. Den
vetenskapliga benämningen på en art utgöres alltid
av två latinska el. latiniserade ord, av vilka det
första anger släktet, det andra är den speciella
artbeteckningen. Detta s. k. binära
betecknings-sätt har införts av Linné. I namnet Primula
sinensis anger Primula, att arten tillhör
Primula-släktet, under det att sinensis kännetecknar
densamma från andra till släktet hörande arter.
A. i sin tur uppdelas stundom i mindre
enheter : underart, varietet, elementarart o. s. v.
Det har numera visats, att a. äro variabla och
att denna variation också kan leda till
uppkomsten av nya a. Linné kände till något över 4,000
djurarter. Numera äro över 800,000 djurarter
beskrivna, av vilka mer än hälften äro insekter.
Antalet kända växtarter uppgår till c:a 250,000.
Arta, huvudstad i nomos A., v. Grekland, vid
floden Arta; 7,000 inv. A. är antikens
Ambra-kia, som var residens för konung Pyrrhus.
Arta’banos, fem partiska konungar av
arsa-kidernas dynasti. Artabanos V (c:a 212—226)
var den siste arsakidkonungen.
Artafe’mes, brorson till storkonungen
Da-reios I, jämte satrapen Datis anförare för
perserna i slaget vid Marathon 490 f. Kr.
Artaviken el. Ambraiska viken, vik
av Joniska havet på Greklands västkust; skiljer
Akarnanien från Epirus.
Arta’xata, huvudstad i forntidens Armenien,
vid Araxesfloden, grundad omkr. 189 f. Kr. av
Artaxias I. Av A. finnas ännu ruiner kvar.
Artaxe’rxes I, fornpersisk konung, Xerxes’
son, med binamnet Långhand, regerade 464
—424 f. Kr. Han slöt fred med atenarna (den
s. k. Kallias fred 448), varigenom perserkrigen
fingo sin formella avslutning. A. var en
dugande regent.
Artaxe’rxes II, fornpersisk konung med
binamnet M n e m o n (”den minnesgode”), son
till Dareios II, regerade 404—358 f. Kr.
Brodern Kyros, som gjort uppror, stupade i en strid
mot honom 401. Genom freden med Sparta 386
vann han hela det mindreasiatiska fastlandet och
fick stort inflytande i Grekland.
Artaxe’rxes III, fornpersisk konung med
binamnet O c h o s (”vagnfararen”). Han var A.
II :s son och efterträdare och regerade 358—338
f. Kr. Han underkuvade ånyo (omkr. 345 f. Kr.)
Egypten, vilket omkring 65 år varit
självständigt.
Artbildning, uppkomsten av nya arter och
varieteter av växter och djur. Medan
utvecklingsläran under inflytandet av darwinismen kom att
lägga huvudvikten vid studiet av de stora linjerna
i växternas och djurens historia och
släktskapsförhållanden, har intresset för själva
artbildningsprocesserna skjutits i förgrunden genom de
senaste årtiondenas experimentella och analytiska
forskning.
Uppkomsten av nya växt- och djurarter kan
förklaras genom omkombination av gener efter
korsning, genom mutation el. genom förändringar
i kromosomuppsättningen. Den spontana
muta-tionsfrekvensen har visats vara större, än man
tidigare varit benägen att anse, och dessa
mutationer äro av mycket väsentlig betydelse för a.
Mutationerna omfatta dels verkliga
genförändringar, dels grövre förändringar av
kromo-somernas struktur. Även spontana förändringar
av kromosomantalet äro av betydelse för a. Den
genetiska omkombinationen, som har förmåga att
snabbt sprida en förmånlig ny gen inom en
population, är en annan viktig artbildningsfaktor.
Slutl. har den slumpmässiga isolationen av en
större el. mindre del av en artpopulation stor
betydelse.
Artédi, Peter, zoolog (1705—35). Student
i Uppsala 1724, ägnade han sig snart åt
naturvetenskapliga studier. Mellan A. och Linné
uppstod en varm vänskap, som torde ha haft stort
inflytande på bägges vetenskapliga utveckling.
A. ägnade sig åt studiet av fiskarna och företog
härför en resa till England och Holland, under
vilken han drunknade i Amsterdam 1735. A:s
efterlämnade manuskript utgåvos av Linné
under titeln ”Ichthyologia” (1738). A. försöker häri
giva en naturlig indelning av fiskarna samt
skapar för dem fasta släktnamn. Sv. Vet.-akad.
lät 1905 resa en minnessten över A. i
Amsterdams zoologiska trädgård.
Artedie’llus uncinätus, se Halvulk.
A’rte et Ma’rte, lat., genom fredliga och
krigiska idrotter, är inskrift över svenska
riddar-husets port, även titel på en årsskrift, fr. o. m.
1914 organ för Svenska adelsförbundet.
Artefa’kt, artificiell, konstgjord; konstprodukt.
Artel [ryskt uttal: arte’ljl, namn på ett visst
slag av ryska sammanslutningar för gemensam
produktion. De voro förr talrika i Ryssland men
hade kort före 1 :a världskriget begränsats
nästan uteslutande till fiskare i Archangelsk. I
städerna kom ordet blott att beteckna ett slags
fackförening.
A’rtemis var enl. grekiska sagan dotter till
Zeus och Leto och tvillingsyster till Apollon.
Liksom denne har hon av några trötts urspr. vara
en mindreasiatisk gudom. I varje fall har hon
på vissa ställen sammansmält med en sådan. Så
var särsk. fallet med den mångbröstade A. i
Efesos (”efesiernas Diana”). Liksom brodern
hade hon till sitt främsta vapen båge och pilar,
med vilka hon sände en snabb och smärtfri död,
särsk. åt kvinnor. Hon tänktes av grekerna
framför allt som jägarinna. Därför var hon ock
djurens, särsk. de vilda djurens, beskydda rinna.
Hinden var hennes älsklingsdjur. Strängt kysk,
ägde hon varken någon make el. någon älskare.
Hon anropades ofta av kvinnor i barnsnöd och
ansågs skydda unga flickor under deras
uppväxttid. I Sparta brukade man på hennes altare piska
gossar blodiga. Hos romarna motsvarades hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
