Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asche, Oscar - Ascheberg, 1. Rutger von - Ascheberg, 2. Margaretha von - Aschehoug - Aschehoug, Torkel Halvorsen - Aschersleben - Ascherson, Paul - Aschkenasim - Aschoff, Ludwig - ascidier, sjöpungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Ascheberg—Ascidier
862
sträck (2,238 ggr). A. var en ytterst mångsidig
och fantasifull skådespelare med toner för såväl
brutal kraft som brett gemyt.
Ascheberg. 1) Rutger von A., härförare
(1621—93). Född i Kurland, sändes han vid 13
års ålder ut i tyska kriget, var page hos två
överstar i Bernhards
av Weimar armé och
sedermera hos
lantgreven av Hessen. Tog
1640 tjänst som
ryttare i Banérs här och
deltog i Torstensons
och K. G. Wrangels
fälttåg. Efter 30-åriga
krigets slut var han
en tid i lantgrevens
av Hessen-Darmstadt
tj änst men förmåddes
vid polska krigets
början 1655 av Karl
X Gustav att
upp
sätta ett regemente och åter ingå i svensk tjänst.
Han blev snart överste och utmärkte sig genom
lysande bragder i både det polska och danska
kriget och stannade sedan i Sverige samt blev
slutligen 1670 generallöjtnant. Höjden av ära
och ryktbarhet nådde A. i det sedan följande
danska kriget. Han överhopades ock av den
sparsamme Karl XI med stora gåvor och ynnestbevis,
blev efter vartannat friherre, general,
fältmarskalklöjtnant, fältmarskalk (1678), guvernör över
Göteborg, Bohuslän och Dal (1679) och
generalguvernör över Skåne, Halland, Göteborg och
Bohuslän (1680), kungligt råd (1681) och greve
(1687). Som generalguvernör återställde A.
ordning och välmåga i de härjade landsdelarna,
ordnade indelnings- och reduktionsverken samt
lyckades med Sverige fast införliva de från
Danmark erövrade landskapen. A:s självbiografi (på
tyska) finnes i Göteborgs högre latinläroverks
bibi., en dagbok från 1678 är tryckt i Karolinska
förbundets årsbok 1918. — A. hade 25 barn, av
vilka blott en son och fyra döttrar överlevde
honom. — Litt.: A. Åberg, ”R. v. A.” (1950).
2) Margaretha von A., den föreg:s dotter
(1671—1753), 1691 g. m. överste Kjell Kristofer
Barnekow men änka redan 1700. Hon hade ärvt
faderns mod och arbetskraft. Hon inträdde i själva
verket som överste för sin avlidne mans
regemente och underhöll i
följd av hans kontrakt
sina ”prästedragoner”
i flera år under
pågående krig. Med
duglighet skötte hon de
stora barnekowska
arvegodsen i Skåne och
utvidgade dessa
domäner. Sina talrika
underlydande och de
fattiga visade hon en
moderlig omsorg,
an-lade skolor och
underhöll kyrkor.
Aschehoug [a’skohaug], H., & co, norsk
förlagsfirma, leder sitt ursprung från en av
Hie-ronymus och Halvard A. 1872 i Kristiania
grundad bokhandel. 1900 skildes bokhandeln och
förlagsaffären åt. Under W. Nygaard har firman
vuxit ut till ett av Norges mest omfattande
bokförlag; ett 1908 i Köpenhamn grundat filialkontor
övergick 1926 till ett danskt konsortium med
firmanamnet ”H. Aschehoug & Co, dansk
Forlag”.
Aschehoug [a’skahaug], Torkel Halvo
r-sen, norsk rättslärd, politiker (1822—1909), prof,
i lagkunskap vid Kristiania univ. 1862—86, 1870
tillika prof, i statsekonomi och statistik. A. intog
en av de främsta platserna bland sitt lands
samtida vetenskapsmän. Hans förnämsta
vetenskapliga verk äro ”Statsforfatningen i Norge og
Danmark indtil 1814” (1866), ”Norges nuværende
statsforfatning” (1874—81, ny, utvidgad uppl.
1891—93) samt det monumentala standardverket
”Socialökonomik” (3 bd, 1903—08, ny, av T.
Aarum revid. uppl. 1910—14). Vidare märkes
”Den nordiske
stats-ret” (1885). — A.
utövade även mycken
praktisk administrativ,
politisk och
journalistisk verksamhet. Han
var medl. av talrika
lagkommittéer. Som
led. av andra
unionskommittén (1865—67)
tog han väsentlig del
i utarbetandet av dess
förslag, som bl. a.
gick ut på att ett
unionelit statsråd
skulle inrättas och i lag
skulle bestämmas om storleken av rikenas
kontingenter till unionens försvar.
A. var stortingsman 1869—82 och det
konservativa partiets ledare. A. var varmt skandinaviskt
och unionsvänligt sinnad.
A’scherslében, stad i Tyskland, 40 km s. om
Magdeburg. Fabrikation av maskiner och
linnevaror, järngjuteri. Kalisalt och brunkol brytas
i närheten. Fröodling. A. nämnes som stad 1175.
A’scherson, Paul Friedrich August, tysk
botanist (1834—1913), prof, vid univ. i Berlin. Han
ägnade sig huvudsaki. åt studiet av
Mellaneuropas och medelhavsländernas flora och började
bl. a., tills, m. P. Gräbner, 1894 utgiva
”Synopsis der mitteleuropäischen Flora”, som ännu
ej är fullbordad.
Aschkenasim, beteckning för tysk-polska judar
i motsats till spansk-portugisiska, s e f a r d i m.
A’schoff, Ludwig, tysk läkare (1866—1942),
prof, i patologi 1903 i Marburg, 1906 i Freiburg
im Breisgau. Bland A:s värdefulla insatser
märkas särsk. arbeten beträffande
retningslednings-systemet i hjärtat samt rörande det
reticulo-endoteliala systemet.
Ascidier, Tethyodea, sjöpungar, en klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
