Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atom - Atomernas byggstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
27
Atom
Tabell över atomtecken och praktiska atomvikter (1948).
Ag • Silver ..................... 107,88»
Al 1 Aluminium .................... 26,97
Ar ; Argon ....................... 39>844
As I Arsenik ..................... 74,»i
Au ’ Guld ............................... >97,2
B ! Bor .......................... io,82
Ba | Barium....................... 137,»»
Be Beryllium .............................. 9,02
Bi Vismut ............................... 209,0»
Br Brom .......................... 79,»i»
C i Kol ................................. 12,01»
Ca Kalcium ........................ 40,08
Cd | Kadmium ..................... 112,41
Ce Cerium ........................ 140,13
Cl Klor .......................... 3 5 >45?
Co Kobolt ......................... 58,94
Cp Cassiopeium ................... 174,8»
Cr Krom ........................... 52,01
Cs Cesium ........................ 132,91
Cu Koppar.......................... 63,54
Dy Dysprosium .................... 162,4»
Em Emanation ............................ 222
Er Erbium ......................... 167,2
Eu Europium ....................... 152,0
F Fluor ......................... 19,»•
Fe Järn .......................... 55,85
Ga Gallium ....................... 69,7»
Gd Gadolinium ..................... 156,»
Ge Germanium ..................... 72,0»
H Väte ................................... boos»
He Helium ........................ 4,003
Hf Hafnium ........................ 178,0
Hg Kvicksilver ................... 200,01
Ho Holmium ....................... 164,94
In Indium ........................ 114,10
Ir Iridium ........................ 193,1
J Jod ........................... 126,92
K Kalium ........................ 39,090
Kr - Krypton ....................... 83,7
La | Lantan ...................... 138,02
Li I Litium ............................... 6,mo
Mg I Magnesium ........................... 24,32
i svaveltrioxid (SO3) vara 6-värt. Ett och samma
element kan således ha olika a.-värde i olika
föreningar och säges då befinna sig i olika va-
lensstadier. A.-vikten dividerad med a.-värdet
anger ämnets s.k. ekvivalentvikt, d.v.s.
den viktsmängd av ämnet, som kan förena sig
med en gram-a. av ett envärt ämne. Syrets
ekvivalentvikt är således 16 : 2 = 8.
I åtskilliga fall har man funnit, att föreningar
med helt olika egenskaper visa sig ha samma
sammansättning, alltså samma antal och slag a. i
molekylen. I dessa fall kunna de olika
egenskaperna endast förklaras därav, att a. äro
placerade på olika sätt i rummet i förh. till
varandra. Detta visar, att för att fullt karakterisera
ett ämne det ej räcker att angiva antal och art
av de ingående a.; även dessas inbördes läge
måste angivas, man måste angiva föreningens
s. k. konstitutionsformel (se Formel).
A:s och molekylernas verkliga storlek, vikt och
volym kunna bestämmas på många olika sätt.
Enl. Avogadros hypotes innehålla lika volymer
av olika gaser under samma yttre betingelser lika
många molekyler. Antalet a. pr volymsenhet har
man med helt olika metoder lyckats bestämma
och därvid kommit till överensstämmande
resultat (se Avogadros konstant). Härur beräknas
t. ex. väte-a :s verkliga vikt till 1,66 • 10 24 g.
Även den verkliga storleken av a. har man
kunnat bestämma. Flera olika metoder ha över-
Mn Mangan ......................... 54,«
Mo Molybden .......................... 95,85
N Kväve ............................ 14,008
Na Natrium .......................... 22,997
Nb Niob .............................. 92>»i
Nd Neodym ........................... 144,2’
Ne Neon ............................. 20,183
Ni Nickel ......................... 58,09
O Syre ........................... 16,000
Os Osmium ............................ 190,2
P Fosfor ......................... 3O>98
Pb Bly .............................. 207,21
Pd Palladium ......................... 106,7
Pr Praseodym ........................ 140,92
Pt Platina .......................... 195,23
Ra Radium ........................... 226,05
Rb Rubidium .......................... 85,48
Rh Rhodium .......................... 102,91
Ru Ruthenium ......................... 101,7
S Svavel ............................ 32,00» >
Sb Antimon .......................... 121,7»
Sc Skandium .......................... 45,10
Se Selen ............................. 78,90
Si Kisel ............................. 28,0»
Sm Samarium ......................... 150,43
Sn Tenn ............................. 118,70
Sr Strontium ......................... 87,03
Ta Tantal ............................. 180, sa
Tb Terbium ......................... 159,2
Te Tellur ....................... 127,01
Th Torium ......................... 232,12
Ti Titan .......................... 47,»o
TI Tallium ........................ 204,39
Tm Tulium ............................ 169,4
U Uran ........................... 238,97
V Vanadium ........................ 50,95
W Volfram ........................ 183,92
X Xenon .......................... 131,3
Y Yttrium ......................... 88,92
Yb Ytterbium ...................... 173,»»
Zn Zink ............................ 65,38
Zr Zirkonium ....................... 91,22
ensstämmande givit resultatet, att a. ha en radie
av storhetsordningen 10—8 cm, d. v. s. 0,000 000 01
cm. Jämte de kemiska forskningsresultaten
bidrog i sht den framgångsrika utvecklingen av
den kinetiska gasteorien vid mitten av 1800-talet
till att befästa a.-teorien. Denna teori, som
postulerar existensen av a. och molekyler, visade sig
kunna icke blott kvantitativt återge en rad
tidigare kända fysikaliska lagar utan även bringa
i dagen förut okända samband.
Atomernas byggstenar. Att a. själva ej utgöra
några elementarpartiklar och sålunda eg. ej göra
skäl för namnet (de odelbara), blev i slutet av
1800-talet uppenbart. Härtill bidrog icke minst
upptäckten av de radioaktiva grundämnena, som
visade sig ha egenskapen att spontant och
oberoende av varje yttre åtgörande sönderfalla
under utsändande av egendomliga strålar. Redan
tidigare hade man funnit fenomen, som visade,
att elektriska krafter uppträda mellan materiens
beståndsdelar. Därpå tydde Faradays upptäckt
(1838), att kraftverkan mellan elektriska
laddningar påverkas, om rummet emellan dem fylles
med materie. Snart därefter bragtes en rad
andra fenomen i dagen, som dels direkt visade
hän på ett intimt samband mellan elektricitet och
materia, dels antydde existensen av en
elementarpartikel mycket lättare än den lättaste a. Det
var framför allt genom studiet av elektricitetens
transport genom förtunnade gaser, som insikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
