- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
85-86

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Vilhelm (prins av Preussen) - August Vilhelm (tysk prins) - Auka-Tor - Aukrust, Olav - Auktion - Auktionist - Auktor - Auktorisera - Auktoriserad revisor - Auktoriserad översättning - Auktoritativ - Auktoritet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

August Vilhelm—Auktoritet

85

lämnade sin syster, drottning Lovisa Ulrika, i den
s. k. juvelsaken.

August Vilhelm (1887—1950), tysk prins,
fjärde son till Vilhelm II, 1908—19 g. m.
prinsessan Alexandra Viktoria av
Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg (f. 1887), anslöt sig 1930
till nationalsocialismen och blev gruppledare i SA.
*933 blev han medl. av riksdagen och
preussiskt statsråd. Någon verklig betydelse fick ”prins
Auwi” dock aldrig i Tredje riket.

Auka-Tor, en felaktig försvenskning av isl.
Qku-porr, Åk-Tor, se Tor.

Aukrust, Olav, norsk landsmålsförfattare
(1883—1929), folkhögskolef öreståndare på Dovre
1914—17. Hans 1916 utgivna stora dikt
”Him-melvarden”, som skildrar en människosjäl i kamp
med onda, slutl. genom det gudomliga ljuset
övervunna makter, anses i lyriskt avseende tillhöra
det yppersta i norska landsmålslitteraturen. I
”Hamar i hellom” (1926) uppträdde A. som
tids-kritiker i nationell och ideell anda. Den postumt
utg. saml. ”Solrenning” (1930) lägger stark
tonvikt på det religiösa.

Auktion (lat. äu’ctio, av augère, öka, stegra)
kallas det förfarande, varigenom någon, genom
att bereda närvarande spekulanter tillfälle till
tävlan sig emellan, söker åvägabringa ett avtal på
för honom förmånligast (resp, högst el. lägst)
möjliga villkor. Åsyftar den, som låter anställa
a., att avyttra något, så är ett högre bud
förmånligare för honom, och a. säges då ske till den
h ö g s t b j u d a n d e; har åter den, som låter
anställa auktionen, för avsikt att förskaffa sig en
viss myckenhet varor el. få ett arbete utfört,
så är tvärtom ett lägre bud förmånligare, och
a. säges därför ske till den
minstbjudan-d e.

Man kan betjäna sig av a. för att
åvägabringa avtal av olika slag. Sin ojämförligt
största betydelse har detta förfaringssätt vid
försäljning av lös el. fast egendom
(försälj-ningsauktioner), vilka naturligen ske till
den högstbjudande. Så är ock fallet med
arrendeauktioner, vid vilka nyttj anderätten
till en fastighet utgör föremål för utbjudandet. A.
till den minstbjudande anställes vanligen i syfte
att upphandla varor (upphandlings- el. 1
e-v e r a n s a u k t i o n) el. att få ett arbete
verkställt, t. ex. en byggnad uppförd, ett
vattenavled-ningsföretag utfört (entreprenadauktion).

A. kan anställas inför en sluten krets (p r
i-v a t a.) el. ock så, att allmänheten äger tillträde,
offentlig (öppen) a. I fråga om
försälj-ningsauktioner skilj er man mellan frivillig
och tvungen el. tvångsauktion. Till det
senare slaget hänföres rätteligen endast sådan,
varvid försäljning lagligen kan ske utan samtycke
av ägaren till det, som säljes, el. någon hans
ställföreträdare, till frivillig a. alla andra.

Tvångsauktionerna omfatta tre huvudgrupper:
pantauktioner, utmätningsauktioner och
konkursauktioner. Bestämmelserna om pantauktion
äro numera skäligen föråldrade; panthavare pläga
i allm. betinga sig rätt att, om skulden icke å
förfallodagen betalas, låta försälja panten å a.

86

— Utmätningsauktion kallas en
sådan a., som äger rum efter föregående
utmätning el. utslag, varigenom fast egendom blivit
till gäldande av intecknad fordran dömd i mät.
— Konkursauktioner slutligen äro
sådana, som äga rum till försäljning av till
konkurs avträdd egendom på föranstaltande av
konkursförvaltaren.

Med exekutiv a. förstås en sådan a., som
förrättas av exekutiv myndighet el. åtminstone
på dess ansvar. Hit höra alla
utmätningsauktioner och de konkursauktioner, där exekutiv
myndighet anlitas. Exekutiv a. å lös egendom
förrättas i regel av utmätningsman, på landet
landsfiskal, i stad stadsfogde. Exekutiv a. å fast
egendom försiggår i regel inför
överexeku-t o r.

I fråga om annan, för enskild räkning
skeende a. kan den, som låter anställa sådan, på
landet själv förrätta den el. därtill anlita
någon, för vilken han har förtroende. I de flesta
städer åter gäller auktionsmonopol för
staden, så att den enskilde är tvungen att, om
han vill genom offentlig a. för yttra egendom,
anlita stadens auktionsverk.

Den exekutiva a. kan hos överordnad
myndighet överklagas. Enskild, privat a. kan däremot
endast i vanlig tvistemålsväg dragas under
domstols prövning.

För vanliga fall anses rätt att efter behag
antaga el. förkasta högsta, resp, lägsta budet
föreligga, även om särsk. förbehåll därom ej
skett. Den bjudande är däremot utom vid
fastig-hetsauktion bunden vid det gjorda budet, såvida
icke över-, resp, underbud göres av någon annan.

Vid exekutiv a. å lös egendom skall
köpeskillingen i regel betalas genast efter inropet.
Annars skrides till nytt utrop.

Vid exekutiv a. å fast egendom kommer
försäljning i regel icke till stånd, om icke ett på
förhand i en s. k. borgenärsförteckning
upptaget lägsta bud ernås.

I fråga om andra fastighetsauktioner än de
exekutiva fordras, att köpet sker skriftligen och
med vittnen.

Auktioni’st, auktionsutropare.

Auktor (lat. au’ctor, eg. ”den, som främjar”),
författare (ibland sagesman).

Auktorisera, bemyndiga, befullmäktiga,
stadfästa, ge laglig kraft och giltighet åt; ibland
giva stöd el. hemul åt. — Subst.: Au k t o r i s
a-tiön, Auktorisèring.

Auktoriserad revisor, se Revisor.

Auktoriserad översättning, övers, med
vederbörligt tillstånd av författaren.

Auktoritativ, som har auktoritet; som har rätt
och makt att påbjuda (någonting).

Auktoritet (lat. auctöritas, rättsgiltighet,
myndighet). 1) Laglig makt och myndighet, som
innehas och utövas av styrelser samt ämbets- och
tjänstemän inom ett lagbundet samhälle. — 2)
Offentlig myndighet, ämbets- el. tjänsteman;
plur.: myndigheter, ”vederbörande”. — 3)
Förmåga att inge respekt; anseende el. vitsord
(”hemul”), som tillägges en person (hans åsikter, ytt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free