Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bachelier - Bachelor - Bachelors Club - Bacherbergen - Bachet et Méziriac, Claude-Gaspard - Bachke, Ole Andreas - Bachmanson, A. - Bachmut - Bachofen, Johann Jakob - Bachsjisj - Bachtijarer - Bachtjisaraj - Bacillariaceae - Bacillbärare - Baciller - Bacillus - Back (spelare) - Back (sjöväsen) - Back (maskiner) - Back, sir George - Backa (fiske) - Backa (socken) - Bačka - Backa-Hosjö ab. - Backamo - Backanal - Back-anis el. bockrot - Backant el. Backantinna - Backaryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Bachelier—Backaryd
208
Bachelier [bajlie’], fr. student, ”kandidat”,
som förvärvat ett baccalauréat.
Bachelor [bä’tjala], eng., ”kandidat” inom
någon av univ:s fakulteter. B. of Arts, fil. kand.,
B. of Divinity, teol. kand., B. of Laws, jur. kand,
o. s. v.
Bachelors Club [bä’tj3bz kla’b],
”ungkarlarnas klubb”, en av Göteborgs främsta klubbar,
urspr. för ogifta handelsmän, stiftad 1769 av
framstående handelsmän, däribland flera av
engelsk el. skotsk börd. Den utvidgades efter hand
till att omfatta även civila ämbetsmän och
militärer, varjämte gifta medlemmar fingo tillträde.
1830 antog klubben namnet ”The Royal
Bachelors Club”.
Ba’cherbergen, berggrupp i n. v. Jugoslavien,
s. om Drava. B. äro en s. ö. utlöpare av Noriska
alperna. Högsta toppen är Crni vrh, 1,543 m-
Bachet de Méziriac [baje’ da meziria’k],
C 1 a u d e-G a s p a r d, fransk matematiker (1581
—1638). Han är mest känd genom arbetet
”Pro-blèmes plaisants et délectables qui se font par
les nombres” (1612), kända samlingar av
matematiska gåtor.
Bachke [ba’ka], Ole Andreas, norsk
rättslärd (1830—90). Justitiarius i Kristiania
stiftsoverret 1878, utnämndes han 1879 till
justitieminister i ministären Selmer. Som sådan kom
han att 1880 föredraga regeringens hemställan
om att neka sanktion å stortingets tredje gången
fattade beslut i den s. k. statsrådssaken. B.
blev jämte flertalet av sina kolleger i regeringen
av riksrätten dömd statsrådsämbetet förlustig
(1884). S. å. utnämndes han till assessor i
höjesteret. B. anlitades bl. a. för de
skandinaviska växellags- och firmalagskommittéerna på
1870- och 80-talen. Hans förarbeten lågo till
grund för den norska lagstiftningen om litterär
äganderätt och om straff process.
Bachmanson, A., se Nordencrantz.
Bachmu’t, se Artjomovsk.
Ba’chofen, Johann Jakob, schweizisk
rättshistoriker (1815—87). Han blev en äv
ban-brytarna för den nyare, av etnografien påverkade
rättsvetenskapen genom sitt arbete ”Das
Mutter-recht” (1861, 2:a uppl. 1897), vari han hävdade,
att familjen i det primitiva samhället bildats
kring modern, ej kring fadern.
Bachsjisj, pers.-arab., gåva; drickspengar;
mutor.
Bachtijärer, krigiskt kurdiskt nomadfolk i s. v.
Persien.
Bachtjisaräj, stad på halvön Krim; 9,500 inv.
B. var fordom de krimska tatarkanernas residens.
Deras borg, uppförd 1519, är nu museum.
Bacillariäceae, se Diatomacéer.
Bacillbärare, se Infektion.
Baciller (av lat. baci’llus, liten stav). 1)
Stavbakterier, se Bakterier. — 2) Läkemedel,
utformade till smala, cylindriska stänger.
Bacillus, se Spökskräckor.
Back, spelare, tillhörande bakre försvaret i
fotboll, handboll m. fl. bollspel.
Back, sjöv. 1) Kommandoord till maskin på ett
ångfartyg (motorfartyg) att låta maskinen verka
för gång akter över. — 2) Matkärl ombord på
fartyg. — B a c k 1 a g. Manskap, som ombord äter
tillsammans, bildar ett backlag. Å örlogsfartyg
utgöres varje backlag av 8—10 man. — 3) I
allmänhet den del av övre fartygsdäck, som är för
om främsta masten. På en del handelsfartyg
har besättningen sin bostad, den s. k. skansen,
under b. — Backsgastar, de av besättningen,
vilka äro fördelade till tjänstgöring på b.
Back (plur. backar) kallas i allmänhet
härdade, på olika sätt formade stycken, avsedda
för bearbetning av andra, mjukare föremål el.
för fastklämning. Ordet nyttjas allmännast i
fråga om gängkloppor och gängmaskiner, i
vilka backarna (gängbackarna) äro härdade
stålbitar, som utgöra de skärande verktygen vid
framställning av gängor. Benämningen användes
bl. a. också för de härdade stålstycken, som
fast-hålla provstyckena i materialprovningsmaskiner.
Back [bäk], sir George, brittisk
polar-farare (1796—1878). Han deltog i Franklins
expedition till Spetsbergen 1818 och till
Nordamerikas nordkust 1819. 1833—35 var han
ledare för en expedition till John Ross’
undsättning. Härunder upptäckte han Stora Fiskfloden
(Back River), vars lopp han följde till Ishavet.
1836 företog B. en ny färd för att undersöka
Ishavets kuster. Adlad 1839, amiral 1857.
Backa (plur. b a ekor), en vid västkustens
havsfiske använd större långrev.
Backa, tidigare socken på Hisingen, 1948
inkorporerad med Göteborg.
Backa [ba’tjka], dep. i n. Jugoslavien, mellan
Donau och Theiss; 7,266 km2; 735,000 inv.
Huvudort : Sombor.
Backa-Hosjö ab., Sparreholm,
Södermanlands län, äger sågverk, hyvleri och
snickerifabrik i Sparreholm, sågverk, hyvleri och
tegelbruk i Vrena (båda i Södermanlands län). B.
äger 10,000 har skogsmark. Antal arbetare c:a
170. Bolaget, vars aktiekapital är 2,925,000 kr.,
äges av Holmens bruks & fabriks ab. B.
grundades 1897.
Backamo, Bohusläns reg:s mötesplats från
1724 t. o. m. hösten 1913, då regementet
flyttades till Uddevalla. B. ligger 2 mil s. om
Uddevalla. Minnessten på platsen.
Backanal, vilt dryckesslag; dryckessång. —
Adj.: Backanälisk.
Back-änis el. b o c k r o t, Pimpine’lla
saxi’-fraga, en i våra ängsbackar allmänt
förekommande umbellat. Av b. fås den
numera mindre vanliga drogen p i
m-p i n e 11 r o t, radix Pimpinellae.
Backa’nt el. B a c k a n t i’n n a,
kvinna i Bacchus’ följe,
Dionysos-prästinna.
Backaryd, socken i Blekinge
skogsbygd intill smålandsgränsen
och n. om Ronneby; Medel stads
härad. 101,81 km2, 1,937 inv.
(1950). 1,658 har åker. Pastorat
i Lunds stift, Medelstads kontrakt;
ingår i storkommunen Hallabro.
Back-Anis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
