Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baden (Tyskland) - Befolkning - Historia - Baden (Schweiz) - Baden bei Wien - Baden-Baden el. Baden - Badeni, Kasimir - Baden-Powell, Robert Stephenson Smyth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Baden—Baden-Powell
222
en (klockor, orglar) är samlad i Villingen, Triberg,
Furtwangen m. fl. orter. I övrigt omfattar
industrien läder-, pappers-, porslinstillverkning m. m.
Av kommersiell betydelse för landet i dess
helhet äro främst Mannheim och Karlsruhe. Södra
B:s främsta stad är Freiburg, det katolska B:s
huvudort. Baden-Baden är Tysklands främsta
badort, Heidelberg universitetstad, Konstanz
utgångspunkt för handeln på ö. Schweiz och Tyrolen.
B:s mineraltillgångar äro obetydliga. Något
kol finnes, salt brytes i ringa mängd, viktigare
är tillgången på byggnads- och gatsten. För
bergsbefolkningen är skogsavverkningen en
huvudnäring jämte boskapsskötseln. Vattenkraften
har i stor utsträckning tagits i bruk för elektriska
anläggningar. Rhen är för grundare lastbåtar
segelbar från Basel, men den egentliga
flodfarten börjar vid Karlsruhe (Maxau), den stora
sjöfarten först vid Mannheim. Järnvägarna ha
en längd av 2,450 km.
B:s befolkning är fördelad på två olika tyska
huvudstammar, alemanner i s., franker i n.
Skillnaden framträder i dialekt, lynnesart och seder.
Därtill komma schwaber i s. ö. Till religionen
är B:s befolkning delad i katoliker och
protestanter; de förra utgöra 58%, de senare 39%.
Historia. Det nuv. B. har uppstått ur forna
markgrevskapet B., bildat på 1100-talet
inom en gren av hertigliga huset Zähringen.
Besittningarna ökades efter hand men voro under
medeltiden delade mellan olika ättegrenar, och
1527 skedde en ny delning mellan grenarna B
a-d e n-B a d e n och B a d e n-D u r 1 a c h, av
vilka den förra innehade s. delen av
markgrevskapet med staden Baden och avskilda delar i
sydligaste B., den senare n. delen med städerna
Pforzheim, Durlach och senare Karlsruhe. I
Baden-Durlach genomfördes reformationen, i
Baden-Baden segrade katolicismen. Då linjen
Baden-Baden 1771 utdog, återförenades de bägge
delarna under markgreve Karl Fredrik av
Baden-Durlach, som 1803 blev kurfurste och 1806 fick
storhertiglig värdighet. Han ökade sitt
område på bekostnad av Pfalz, Österrike,
an-gänsande stift och riksstäder m. m. till B:s nuv.
omfattning.
Karl Fredriks sonson, Gustav IV Adolfs av
Sverige svåger, Karl Ludvig Fredrik (1811—18),
utfärdade 1818 en frisinnad författning, och på
1830-talet genomfördes viktiga reformer.
Tidtals segrade dock reaktionen. De radikala
rörelserna vunno härvid betydande styrka under
påverkan från Frankrike samt kommo till utbrott
revolutionsåren 1848—49 i en republikansk
resning under Hecker, Struve m. fl. Storhertig
Leopold (1830—52), gift med Gustav IV Adolfs
dotter Sofia, måste maj 1849 fly, och en
konstituerande nationalförsamling inkallades; men
preussiska trupper krossade revolutionen juli s. å. och
återförde storhertigen. Vid brytningen 1866
mellan Preussen och Österrike trädde B. under
Leopolds son storhertig Fredrik I (1856—1907) på
Österrikes sida men utgick snart ur kriget och
slöt förbund med Preussen, ställde sig 1870 vid
utbrottet av kriget mot Frankrike under
Preus
sens ledning samt ingick i Nordtyska förbundet
och 1871 i Tyska riket. Reformer i liberal
riktning genomfördes, bl. a. en demokratisering av
författningen 1904; eljest utmärkes B:s historia
under Fredrik I av en häftig kamp mellan stat
och kyrka, som bilades 1880. Tyska
novemberrevolutionen 1918 genomfördes i B. stillsammare
än i någon annan tysk landsdel. 22 nov. 1918
avsade sig Fredrik II (storhertig sedan 1907 och
broder till drottning Victoria av Sverige)
tronen för sig och sin ätt. 21 mars 1919 antogs en
republikansk författning av en
nationalförsamling, vilken därefter genom folkomröstning 13
april s. å. förklarades för lantdag. Regeringen
handhades därefter av skiftande partikoalitioner
av socialdemokrater samt borgerliga vänster- och
mellanpartier intill nationalsocialisternas
övertagande av makten i mars 1933, då R. Wagner
utsågs till rikskommissarie över B. och en ny
landsregering tillsattes. Sedan det tyska
sammanbrottet 1945 är B. delat mellan de franska
och amerikanska ockupationszonerna. Den s.
delen, som hör till den franska zonen, utgör landet
B. och omfattar 9,952 km2 med 1,198,000 inv.
Huvudstad: Freiburg. Den n. delen ingår i
Würt-temberg-Baden.
Baden, romarnas A’quae Helwéticae, stad och
hälsobrunn i schweiz. kant. Aargau, vid Limmat;
10,000 inv. Dess svavelkällor (48°) anlitas mot
reumatism, gikt och lungsjukdomar. — IB. slöts
1714 fred mellan Frankrike och Tyska riket.
Baden b e i Wien, romarnas A’quae
pan-nönicae, stad och mycket besökt badort i Nedre
Österrike, på sluttningen av Wienerwald, 20 km
s. om Wien; 26,000 inv. Svavelkällor (23-36°).
Baden-Baden el. Baden, romarnas Ci’vitas
(Aurèlia) aque’nsis, stad och ytterst livligt
besökt badort i Baden, vid foten av Schwarzwald
i Oosdalen; 33,000 inv. Rika, svagt
koksalt-haltiga, varma (intill 69°) källor, som användas
till bad och drickning, mot skrofler, reumatism
och gikt. Vackert läge med ruiner efter det gamla
slottet på bergssluttningen därinvid.
Badeni, K a s i m i r, österrikisk statsman
(1846—1909). Ministerpresident och
inrikesminister 1895, genomförde han 1897 den första
rösträttsreformen i Österrike. I
språkförordningarna 1897 sökte han tillfredsställa tjeckerna
genom att tillerkänna deras språk full
likställighet med det tyska i Böhmen och Mähren men
väckte härigenom en så våldsam ovilja bland
tyskarna, att han måste avgå s. å.
Baden-Powell [bei’dn-päu’al], Robert
Stephenson Smyth, Baron of Gilwell,
engelsk militär, scoutväsendets grundläggare
(1857—1941). Han deltog med utmärkelse i
Ashanti fälttåget 1895 och andra matabelekriget
1896 samt var vid boerkrigets utbrott
befälhavare i den lilla, dåligt befästa staden Mafeking,
tätt invid transvaalska gränsen. Med överdådig
tapperhet och outtröttlig energi ledde han denna
stads försvar mot en övermäktig belägringshär
under mer än 7 mån. (okt. 1899—maj 1900)
samt deltog efter Mafekings undsättning i
operationerna i Transvaal under krigets senare skede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
