Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balansrelä - Balansroder - Balansräkning - Balanssprång - Balansvikt - Balantidium - Balanus - Balard, Antoine - Balasjov - Balasrubin - Balassagyarmat - Balata - Balatonsjön - Balawat - Balbo, Cesare - Balbo, Italo, Orbetello - Balboa - Balboa, Vasco Nuñez de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Balansrelä—Balboa
272
Balansrelä, elektriskt relä, vanl. av
elektromagnetisk typ, innehållande två varandra
mekaniskt motverkande system.
Balansroder, ett roder, på vilket en del, dock
högst Vs av rodrets yta,
befinner sig för om
vridningsaxeln.
Härigenom erfordras ej så
stor kraft för rodrets
vridning, som om axeln
vore belägen vid rodrets
förkant. Principen för
b. tillämpas även på luftfartygens roder.
Balansräkning är en koncentrerad uppställning
av ett företags tillgångar, skulder och eget
kapital. I bokföringslagen av år 1929 stadgas, att den
b., som införes i inventarieboken, skall utgöra
ett översiktligt sammandrag av inventariet och
vara uppställd i lämpliga huvudposter. Enl. 1944
års aktiebolagslag skall aktiebolags b. uppställas i
enlighet med ett särsk. föreskrivet balansschema.
B. skall jämte vinst- och förlusträkning och
förvaltningsberättelse föreläggas aktieägarna vid
ordinarie bolagsstämma, varvid b. skall fastställas
med de ändringar och tillägg, som kunna
befinnas erforderliga.
Balanssprång, språng, varunder kroppen
svingas över ett redskap (ev. plint) och samtidigt
balanseras på händerna. Vid den nedgående
rörelsen göres vändning åt endera sidan, varvid
motsatta handen släpper sitt stöd.
Balansvikt, motvikt, anbragt (t. ex. å
ångmaskin) för utjämning av ensidigt verkande
trög-hetskrafter.
Balanti’dium, ett släkte parasitiska infusorier.
De flesta arterna leva i maskars och groddjurs
tarm, men en art, B. coli, som normalt lever i
änd- och tjocktarmen hos svin, har även
påträffats hos människan.
Bälanus, se Kräftdjur.
Balard [balä’r], Antoine, fransk kemist
(1802—76); upptäckte 1826 grundämnet brom.
Balasjov [-Jå’f], stad i Saratovområdet,
Sovjet-ryssland, vid floden Choper; 27,000 inv.
Järnvägsknut och viktig handelsplats för spannmål.
Ba’lasrubin, se Spinell.
Balassagyarmat [ba’lajadja’rmat], huvudstad i
komitatet Nögråd i n. Ungern, vid gränsen mot
Tjeckoslovakien; 12,000 inv. Frukt- och
vinodling.
Balata, kautschukliknande ämne, som erhålles
ur mjölksaften av det i Guayana och Venezuela
förekommande trädet Mimusops balata och
när-släktade arter. I handeln förekommer råbalata
som tunna, läderartade, sega, rödaktiga el.
brunröda plattor, som äro mera plastiska och böjliga
än guttaperka och även ha större
isolationsför-måga mot värme och elektricitet. Vid 490 blir
b. plastisk och smälter vid 1490. B. brukas som
råmaterial inom gummiindustrien, särsk. till
driv-remmar, skosulor, inom tandtekniken och som
elektriskt isolationsmaterial.
Balatonsjön [bå’låtån-1, ty. Plattensee, i
Ungern, s. Europas största insjö; sträcker sig från
n. ö. till s. v.; 106 m ö. h.; omfattar 596 km2,
om sumptrakten Lilla Balaton medräknas, 660
km2; största djup 11 m. B. kantas i n. v. av
Bakonyskogens med vingårdar täckta sluttningar.
B:s största tillflöde är Zala. Genom
Siö-Kapos-kanalen står B. i förbindelse med Donau. Rik
på fisk (bl. a. gös) och sjöfågel.
Balawät, assyriska ruiner, 22 km ö. om Mosul
Här ha påträffats tempel- och palatsrester med
inskrifter av konungarna Assurnasirpal II och
Salmanassar III (9:e årh. f. Kr.). Särsk.
märkas de två med bronsplattor överdragna
dörrhalvorna från den senares palats, vilka äro
prydda med vackra reliefer, framställande
krigståg, belägringar, offer m. m. De förvaras i
British Museum. Se bild 4 å pl. vid Babylonisk
och assyrisk konst.
Ba’lbo, C e s a r e, greve, italiensk politiker och
författare (1789—1853). Han var en bland dem,
som mest arbetade för Italiens nationella
sammanslutning kring konungariket Sardinien, särsk.
genom sin bok ”Delle speranze d’Italia” (1844).
B. var mars—juli 1848 premiärminister i
Sardinien.
Ba’lbo, 11 a 1 o, markis av O r b e t e 11 o,
italiensk marskalk (1896—1940). Han deltog med
utmärkelse i 1 :a världskriget och avlade därefter
doktorsexamen i
statskunskap. Vid den
fascistiska rörelsens
framträdande blev B.
redan från början en
av dess
förgrundsper-soner och deltog som
en av ledarna i
marschen till Rom 1922.
Kort därefter
utnämndes B. av Mussolini
till chef för den
frivilliga fascistmilisen
och det nationella
sä-kerhetsvärnet. 1925
blev han understats-
sekr. i handelsdep. och 1926 i luftfartsministeriet.
Han utnämndes till general och var 1929—33
luftfartsminister.
B. har gjort sig känd som skicklig flygare
och ledare av långfärdsflygningar med större
flygförband. Särsk. uppmärksammade äro
eskaderflygningarna Europa—Afrika—Sydamerika
17/i2 1930—n/i 1931 och Italien—Holland—Irland
—Island—Labrador—New Brunswick—Montreal
—Chicago lh—12A 1933. Dec. s. å. blev han
guvernör över Libyen. Strax efter Italiens
inträde i 2:a världskriget 1940 omkom B., av våda
nedskjuten av italienskt luftvärn. Han har utg.
en skildring av sin Atlantflygning i ”La centuria
alata” (1933; i sv. övers. ”Med luftarmada över
Atlanten”, s. å.).
Balbo’a, hamnstad i Panamakanalzonen, vid
kanalens mynning i Stilla havet, genomfartshamn
för oceantrafiken. Flygstation.
Balbo’a, Vasco N u n e z de, spansk
upptäcktsresande (1475—1517). Han slog sig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
