Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk konst - Bělgorod - Belgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Bélgorod—Belgrad
592
kolorist framstår J. Ensor, kallad ”maskernas
målare”. Realist av stora mått är E. Laermans.
Skulpturen följde med i strävandet efter
oavhängighet från tryck av förebilder och växte
framför allt under 1800-talets senare hälft till allt
starkare formgivning och karaktär och allt
kraftigare djärvhet i rörelsen. Klassicismens
representanter G.-L. Godecharle, C. A. Fraikin och
M. Kessel fingo efterföljare i E. Simonis, P.
de Vigne, J. Dillens (karaktärsfulla, rörligt hållna
monumentalverk). Den socialt betonade
skulpturen fick sin förste man i W. de Groot och
sin store realist i Const. Meunier, som på
1880-talet övergick från måleri till skulptur och
blev skapare av en mängd statyer, grupper,
reliefer; hans på en gång monumentala och
verklighetstrogna arbetartyper ha med skäl blivit nämnda
i samband md Fr. Millets bönder. Arbetarbilder
ha blivit utförda även av den högst mångsidige
Ch. van der Stappen, J. Lagae m. fl. Bland
övriga skulptörer av hög rang märkas J.
Lam-beaux, J. de Lalaing, V. Rousseau, G. Minne,
R. Wouters, E. Wynants och O. Jespers. Den
abstrakta skulpturen företrädes av V. Servranckx.
Inom arkitekturen förblev den franska
smaken härskande långt in på 1800-talet — ännu
på 1870-talet tillkom i Bryssel så typisk
lyxarki-tektur som börsbyggnaden (1878) av L. Suys
d. y. —-, elegant fransk barock med kolonner,
kupol och rik skulptural prydnad. Men då hade
man en tid bortåt experimenterat med flandriska
byggnadsformer från medeltiden och renässansen
i modern anpassning (rådhus, romanska kyrkor,
boningshus, bankbyggnader). En plats för sig
intager århundradets mäktigaste byggnad i landet,
justitiepalatset i Bryssel (1868—83; av J.
Poe-laert); dess jättestora proportioner föra tanken
till assyriska palats; det förenar ytterst dristiga
former från olika tider och länder och gör likväl
en högst imponerande, om än fantastisk
helhetsverkan. Moderna byggnadsuppgifter
(järnvägsstationer, affärshus o. dyl.) medförde ett modernt
genombrott, som även sträckte sig till
privatarkitekturen. Strävan till enhetlighet mellan
ytter-arkitektur och rumskonst, ornamentik, möbelkonst,
alla arter av för det dagliga livets behov använd
konst odlades med målmedveten konsekvens i
ganska radikal anda av konstnärer som G.
Ser-rurier, H. van de Veide, V. Horta, J. Hofman
m. fl. Som föregångare till en funktionalistisk
arkitektur kan nämnas E. van Averbeke.
Bélgorod [bje’lgorat]. 1) Se Akkerman. —
2) Stad i Ryssland, se Bjelgorod.
Belgrad, officiellt Be o grad (”vita borgen”),
huvudstad i Jugoslavien vid floden Savas utlopp
i Donau; 388,000 inv. B. utbreder sig ö. om
Sava nedanför den gamla fästningen, som har ett
fritt och dominerande läge på en kulle i själva
flodvinkeln, ö. om fästningen den forna
turkstaden, utmed Sava den äldsta serbstaden,
Sava-mala, med hamn för flodfart på Sava (till Sisak)
och på Donau. Från fästningssidan fri utsikt
över låglanden på andra sidan Donau och Sava
och till Zemun, som 1934 inkorporerades med B.,
samt över Savadalen.
Staden har ännu blott delvis karaktär av
modern huvudstad, och monumentala byggnader i stor
stil saknas. Slottet i stadens mitt består av
tvenne huvudbyggnader i privatpalatsstil: gamla
slottet (konak) och det nya på ömse sidor om
slotts-planen. Det senare fullbordades 1922 och
inrymmer Prins Paul-museet. Från samma tid är
parlamentshuset. I stadens inre delar närmare
fästningen reser sig i högt läge katedralen, Crkva,
byggd 1845, med torn och spira vitt synliga över
staden, och intill Kungstorget (Kraljev Trg) ligga
univ. och museum. På 1930-talet
fullbordades den stora S :t Markuskyrkan. Som ett
minne från den fordom vidsträckta turkstaden
kvarstår en moské från slutet av 1600-talet. Från
fästningen skiljes staden av den vackra parken
Kalimegdan, som liksom fästningen har sin
högre, brant stupande del åt Savasidan. — B. har
stor flodhamn, och genom sitt läge vid de
viktiga flodlederna och orientbanan kan det betraktas
som nyckel till Balkanhalvön. Dess handel är
livlig, medan industrien spelar en mera
underordnad roll. I Zemun ligger B :s flygstation. B. har
rundradiostation.
B., under romartiden Singidunum, var länge
föremål för strider mellan halvöns folk, kom på
1300-talet till serberna, 1432 till Ungern och blev
detta rikes utpost mot turkarna men föll i dessas
händer 1521. För kortare tid återtaget genom
prins Eugens seger vid B. 1717, förlorades B.
åter genom freden i Belgrad 1739. Under
serbernas frihetsresning i början av 1800-talet
var B. för kort tid (1803—13) i serbisk
besittning, och 1814 flyttades Serbiens
centralförvaltning till B., men även sedan Serbiens ställning
som autonom lydstat stadgats, behöllo turkarna
länge, till 1867, rätten att hålla fästningen besatt.
Under 1 :a världskriget, då staden hölls besatt
av österrikiska trupper i början av dec. 1914
och från okt. 1915, utsattes den för mycket svåra
skador men återuppbyggdes med stor energi.
Under 2:a världskriget, då tyskarna i början av april
1941 inföllo i Jugoslavien, skadades staden åter
allvarligt, främst genom ett bombanfall av tyskt
flyg på fälttågets första dag. 10—20% av alla
hus beräknas ha blivit bombskadade, och 3,000
—4,000 personer torde därvid ha omkommit. I
Kungl. slottet i Belgrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
