Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bille, 9. Carl Steen - Billeberga - Billendorf - Billerbeck, Paul - Billeruds ab. - Billesholm - Billeskov Jansen, Frederik Julius - Billet - Billets - Billing, Julius - Billing, 1. Theodor - Billing, 2. Gottfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Billeberga—Billing
40
för ett stort byggnadsbolag. Han var 1861—80
led. av folketinget och vann där tidigt inflytande
som slagfärdig talare samt var energisk
motståndare till vänstern. 1880—84 var han
minister-resident i Washington, blev därefter
kammarherre och 1886 amtman i Holbæk. Han utgav
ett urval av sina tidningsartiklar, ”Tyve aars
journalistik” (3 bd, 1873—77).
Billeberga, socken i v. Skåne, ö. om
Landskrona; Rönnebergs härad, Malmöhus län; 19,16
km2, 1,237 inv. (1950). Mycket bördig slättbygd.
Stor skörd av vete och sockerbetor. 1,778 har
åker. Billeberga stationssamhälle vid
statsbanan Hälsingborg—Eslöv är ändpunkt för
linjen från Landskrona. 1911 restes här en
minnessten över ”slaget vid Landskrona” 14 juli 1677.
Egendomar: Hällstorp och Årup (statens).
Kyrkan från 1862 återställdes efter eldsvåda 1915.
Bildar med Tirup ett pastorat i Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt; ingår i storkommunen
Rönneberga.
Bi’llendorf, ort i Brandenburg. Efter B.
benämnes den med hallstattkulturen besläktade
förgermanska äldsta järnåldern (från omkr. 800
f. Kr.). För B.-kulturen utmärkande äro stora
gravfält, utvisande en talrik befolkning.
Bi’llerbeck, Paul, tysk teolog (1853—1932),
se Sträck, Hermann.
Billeruds ab., Säffle, började sin verksamhet
1883 med ett aktiekapital av 60,000 kr, vilket
efter hand ökats till 36 mkr. Det äger numera
sulfitfabriker vid Billerud (Säffle), Kyrkebyn,
Slottsbron och Jössefors, sulfitspritfabriker vid
Billerud, Jössefors och Slottsbron, sulfat fabriker
vid Gruvön, pappersbruk vid Billerud, Gruvön och
Jössefors, sågverk med lådfabrik vid Gruvön,
sågverk vid Hillringsberg, elektriska
vattenkraftstationer vid Borgvik, Hillringsberg, Jössefors,
Brättne, Charlottenberg, Torsby och Rämen. B.
tillverkar sulfitmassa för konstsilketillv., stark
sulfitmassa, sulfatmassa, sulfitsprit,
greaseproof-papper, kraftpapper och sulfitpapper, sågade och
hyvlade trävaror m. m. Arb.-antal vid
industrierna omkr. 1,600. Bolaget stod 1907—47 under
ledning av Christian Storjohann.
Billesholm, stations- och industrisamhälle inom
S. Vrams och Risekatslösa socknar i Skåne, 15
km ö. om Hälsingborg; 2,000 inv. B. är
knutpunkt på Västkustbanan för järnvägen från
Landskrona. Stenkolsfyndigheterna vid B.
började exploateras på 1860-talet, men kolbrytningen,
som bedrivits av Höganäs—Billesholms ab.,
minskades avsevärt från 1922, och 1932 nedlades den
för bolagets vidkommande. Senare har
kolbrytning utövats av flera enskilda företagare. I B.
finnes en glasullsfabrik.
Bi’lleskov Jansen [-skåu], Frederik
Julius, dansk litteraturhistoriker (f. 1907), dr phil.
1938, lektor i danska vid univ. i Paris 1938—41,
doc. i dansk litteratur vid univ. i Köpenhamn 1941,
prof. 1946. B. har främst specialiserat sig på
Holberg men också lämnat bidrag till den
litteraturhistoriska metodologien. Tills, med J. Kruuse
redigerar B. sedan 1943 den litteraturhistoriska
tidskr. Orbis litterarum.
Billet [bijä’], fr., litet brev. — B. d’amour
[-damö’r] el. b. doux [-do’], kärleksbrev.
Billets [bi’lits], eng. benämning på ämnesvalsat
järn el. stål med kvadratisk genomskärning, vars
sida varierar mellan 1V4 och 6 eng. tum (30—
150 mm).
Billing, Anders Julius, tandläkare (1857—
1935). Han var lärare vid Tandläkareinstitutet
i proteslära och tandreglering 1905—22, blev
med. hedersdr 4913 och fick prof:s titel 1919.
B. har särsk. inlagt stora förtjänster om den
ortopedisk-protetiska käkskadebehandlingen och
protesbehandlingen av medfödda gomdefekter.
Billing. 1) Lars The odo r B., målare (1817
—92). Han studerade vid Konstakademien och
några år i utlandet; var därefter verksam i
Stockholm som landskapsmålare. Produktiv samt
personligen älskvärd och omtyckt, höjde han sig som
konstnär ej över medelmåttan. Han har
efterlämnat en intressant självbiografi.
2) Axel Gottfrid Leonard B., den föreg:s
kusin, biskop, politiker (1841—1925). Född i
önnestad, Kristianstads län, blev B. student i
Lund 1859 och fil. dr 1865, lektor i teologi och
hebreiska vid Lunds katedralskola 1867 och s. å.
tillika docent i praktisk teologi vid Lunds univ.
Han blev teol. adjunkt 1872 och prof, i praktisk
teologi 1881. B. blev 1884 biskop i Västerås,
1885 kungl. överhovpredikant och 1898 biskop
över Lunds stift. B. blev teol. dr vid jubelfesten
i Uppsala 1877 och juris hedersdr i Lund
1918. I Svenska akad. invaldes B. 1900.
B:s ovanligt dugande förmåga togs i anspråk
för en mångfald förtroendeuppdrag. Så var han
bl. a. led. av Västmanlands läns och av Malmöhus
läns landsting (det förras ordf. 1897—98, det
senares 1901—19). Av F. K. var B. led. 1889—
1906 och 1908—12 och därunder 1892—93 led.
av konstitutionsutskottet och från 1894 under hela
sin riksdagstid led. av statsutskottet (dess ordf.
1908—12). B. var led. av särskilda utskott 1890
och urtima riksdagarna 1905 samt vice talman i
F. K. 1909—12. B. bevistade alla kyrkomöten
1878—1920 (vice ordf, sedan 1898). Bland
kommittéer, i vilkas arbete B. deltagit, må nämnas
kyrkolagskommittén 1890—91, kommittén ang.
minderåriga förbrytares och sedligt försummade
barns uppfostran, universitetskommittén 1899—
1901 (som ordf.), psalmboksnämnden 1915—17.
Under sin riksdagstid spelade B. en betydande
roll som politiker och var inom F. K. en
ledande personlighet. Hans intellektuella
överlägsenhet, snabba blick för politiska situationer och
framstående egenskaper i debatten, icke minst
en med försonande humor parad
människokännedom, gjorde sig starkt gällande såväl vid
hävdandet av en konservativ politisk och kyrkopolitisk
grundåskådning som vid avgörandet av en
mångfald praktiska och ekonomiska angelägenheter,
med vilka B. i synnerhet såsom led. av
statsutskottet hade att taga befattning. I rösträttsfrågan
motionerade han 1893 om en utredning, som bl. a.
skulle omfatta det proportionella valsättet. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
