Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjerkén, 1. Pehr af (kirurg) - Bjerkén, 2. Pehr af (fysiker) - Bjerke-Petersen, Vilhelm - Bjerknes, 1. Carl Anton - Bjerknes, 2. Vilhelm - Bjerknes, 3. Jakob - Bjerne-Biaudet, Ulla - Bjernede - Bjerre, 1. Poul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Bjerke-Petersen—Bjerre
134
spord berömmelse för diagnostisk skärpa och
skicklighet vid operationer.
2) Pehr Constantin af B., fysiker (1859—
1919), prof, i fysik vid Tekniska högsk. i
Stockholm 1911. B. studerade dubbelbrytningen, som
framkallas av tryck och sträckning i gelantinösa
ämnen. B. har utg. flera läroböcker.
Bjerke-Petersen, Vilhelm, dansk målare (f.
1909). Han företräder i sin konst surrealismen,
som han även i flera skrifter pläderat för.
Bje’rknes. 1) Carl Anton B., norsk
matematiker och fysiker
(1825—1903). Han
utnämndes 1866 till prof,
i tillämpad matematik
vid univ. i Kristiania.
Från 1869 innehade
han professuren i ren
matematik vid samma
univ. B. gjorde på sin
tid mycket
uppmärksammade hydrodyna-miska undersökningar. Vid studiet av
inom en vätska rörliga
vibrerande kroppar
upptäckte han vissa
attraktions- och repulsionsfenomen, vilka visade
påtaglig likhet med dem, som gälla på det
elektriska och magnetiska området. B :s upptäckter
gåvo anledning till vissa förhoppningar, att man
skulle lyckas förklara gravitationen utan
tillhjälp av en på avstånd, utan direkt förmedling,
verkande kraft, och hans undersökningar
inspirerade andra fysiker till fortsatt studium.
2) Vilhelm Friman Koren B., den föreg:s
son, fysiker och meteorolog (1862—1951). Efter
studier i Paris och Bonn blev han 1893
tillförordnad lärare och 1895 prof, i mekanik och
matematisk fysik vid Stockholms högskola. 1905 övertog
han den efter S. Arrhenius ledigblivna
professuren i fysik vid Stockholms högskola, 1907
kallades han till prof, i fysik vid Kristiania univ.
och 1912 till prof, i dynamisk meteorologi vid
univ. i Leipzig, varifrån han 1917 återkallades
till sitt hemland, där man i Bergen upprättat en
lärostol åt honom. 1926—32 var han prof, i
mekanisk och teoretisk fysik i Oslo. B. utförde
grundläggande undersökningar över resonans vid
svagt kopplade och okopplade radiokretsar. Han
nedlade mycket arbete
på fullföljandet av
faderns undersökningar
och utg. ett flertal
fysikaliska
avhandlingar. B. utförde ä ven
viktiga
meteorologiska arbeten av
teoretisk natur, som
utgöra led i en
målmedveten strävan att
göra den synoptiska
meteorologien till en
exakt vetenskap. De
grundläggande
prin
ciperna härför äro nedlagda i ”Dynamic
me-teorology and hydrography”, som 1910—11
utgavs av Carnegie Institution i Washington.
B:s viktigaste bidrag till den dynamiska
meteorologien behandla heterogena vätskors och
gasers dynamik. B:s senare vetenskapliga
produktion löper jämsides med hans
verksamhet som direktör för geofysiska institutet i
Bergen och kan sammanfattas som ett försök
att teoretiskt bearbeta de där av hans son (se
nedan) och andra assistenter på empirisk väg
vunna föreställningarna beträffande
barometerminimas byggnad och inbördes sammanhang. B:s
betydelse för geofysiken är att söka ej minst
på det organisatoriska området. Genom sin
auktoritet bidrog han kraftigt till utvecklandet av
det meteorologiska observationssystemet, framför
allt i polartrakterna.
3) Jakob Aall Bonnevie B., den föreg:s son,
meteorolog (f. 1897), dr phil. i Oslo 1924. Han
blev 1915 faderns assistent i Leipzig, där han
undersökte konvergenslinjernas natur, fortsatte
arbetena härmed efter återflyttningen till Norge
1917 och upptäckte i Bergen 1918 den s. k.
cyklonmodellen. Han blev 1931 prof, i teoretisk
meteorologi vid Bergens museum. Han deltog
1925 som meteorolog i Amundsens polar flygning.
B. har utg. uppmärksammade arbeten särsk. på
den dynamiska meteorologiens område och
företrädesvis i anslutning till problem rörande
väder-leksförutsägelserna. 1939 blev han prof, i
meteorologi vid Univ. of California i Los Angeles
och 1948 president för den meteorologiska
associationen av Union géodésique et géophysiquei
Internationale.
Bjeme-Biaudet [-biådä’], Ulla Lovisa,
författarinna (f. 1890 3/i), 1922 g. m.
lasaretts-läkaren Léon Biaudet i Lovisa i Finland. B. har
utg. en lång rad romaner och novellsaml., vanl.
med motiv ur kvinnligt kärleksliv, samt
diktsamlingar.
Bjemede, by nära Sorö på Själland, känd
genom sin märkliga rundkyrka, som byggdes av
Sune Ebbesön omkr. 1170 och genomgick en
ovarsam restaurering 1890—92.
Bjerre. 1) Poul Karl B., läkare, filosof och
författare (f. 1876 24/s), med. lic. i Lund 1903,
sedan 1907 praktiserande i Stockholm som
psy-koterapeut. Genom sitt arbete ”Studier i
själs-läkekonst” (1914) och sina originella
drömstudier, vilka ingå i hans
1933 ff. i 8 bd
utkommande ”Samlade
psykoterapeutiska skrifter”, har B. kraftigt
bidragit att göra
psykoanalysen känd i
Sverige. Bland hans många
filosofiska och
skönlitterära böcker
märkas ”Det geniala
vansinnet” (1903),
”Fredskongressen” (1916),
”Död och förnyelse”
(1926), ”Rövarne på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
