Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjurholms revir - Bjurliden - Bjurman, Gunnar - Bjurner, Gunnar - Bjursten, Herman - Bjurström, Tor - Bjursund - Bjursås - Bjurtjärn - Bjurträsk - Bjurum - Bjuråker - Bjuröklubb - Bjuv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Bjurholms revir—Bjuv
138
Bjurholms revir, adr. Bjurholm, tillhör Umeå
distrikt och omfattar Nordmalings socken samt
delar av örträsk, Deger fors, Bjurholms och
Vännäs socknar i Västerbottens län. Areal: c :a
43,000 har statsskogar.
Bjurliden, malmfyndighet i Norsjö socken,
Västerbottens län, tillhörande Malånäsfältet.
Malmen utgöres av svavel-, magnet- och kopparkis,
zinkblände, blyglans och arsenikkis samt
sulfan-timonider.
Bjurman, Gunnar, tidningsman, författare
(1880—1951). Fil. dr 1917, var B. från 1903
mångsidigt verksam inom pressen, bl. a. som
redaktör 1920—50 av Pressens Tidning. 1918—
46 var han föreståndare för Statens biografbyrå.
Av hans författarskap må nämnas en monografi
över E. A. Poe (1916), ”Den svenska pressen
förr och nu” (1929), ”Tredje statsmakten” (1935),
”Tidningar i äldre tid” (1938) och ”Ur samma
eld” (1944), en diktsaml.
Bjurner, Knut Gunnar, sjömilitär (f. 1882
10/i). B. blev underlöjtnant vid flottan 1901,
kommendör 1931, konteramiral 1936, viceamiral
i amiralitetets reserv 1947. 1936—38 var han
be-fälhavande amiral och chef för Sydkustens
marindistrikt samt 1938—43 chef för
Marinförvaltningen.
Bjursten, Anders Herman, författare (1825
—66). Han promoverades till fil. mag. i Uppsala
1851, blev 1860 lektor i svenska och latin vid
Stockholms gymnasium; flitig medarbetare i
pressen bl. a. i Svenska Tidningen under pseud.
Ernst Ludvig. B. författade flera länge använda
läroböcker i svensk litteraturhistoria, utövade ock
en flitig verksamhet som romanförfattare: ”Ödets
lek” (1850), ”Gyltas grotta” (1853), ”Öfverste
Stobée” (1854). Uppskattad av samtiden var även
dikten ”Napoleon-Prometheus” (1864). B :s
böcker sakna högre litterärt värde; romanerna äro
ohistoriska med tendens mot adel och präster.
Bjurström, Tor, målare (f. 1888 13/?). Efter
studier i Stockholm, Köpenhamn och Paris
framträdde B. i den första svenska modernistgruppen
”De unga” 1909 samt ingick sedan i
sammanslutningen ”De åtta” 1912 och i ”Falangen” 1921.
Han var 1920—29 lärare vid Valands målarskola
och 1936—47 intendent vid Konsthallen i
Göteborgs konstförening. B. arbetar, särsk. i sin sena-
Tor Bjurström: Pråmdragare.
re produktion, med ytterst expressiva färger.
Han har även sysslat med dekorativa uppgifter,
komponerat glasmålningar för Svenska kyrkan i
Paris och utfört en fresk i Göteborgs stadsteater.
Bjursund, egendom i Loftahammars socken i
Småland, vid Bågviken, 18 km n. om Västervik;
areal 613 har, taxeringsvärde 201,000 kr.
Manbyggnadens huvudparti är från 1600-talets slut.
— B. ägdes på 1300-talet av Bo Jonsson Grip,
på 1600-talet av ätterna Oxenstierna och Natt
och Dag. Nuv. ägare är fru Ebba Beckman.
Bjursås, socken i ö. Dalarna, n. v. om Falun
intill Rogsjön; Nedansiljans domsagas tingslag,
Kopparbergs län; 152,91 km2, 3,598 inv. (1950).
I s. uppodlat lågland, i n. skogshöjder. Hemmanen
äro i allm. små. 1,042 har åker. I B. ligger
stations- och industrisamhället Sågmyra. Bland
övrig industri märkas 4 skofabriker, sågverk,
hyv-lerier och kolningsverk. Kyrkan av gråsten
byggdes på 1790-talet. Pastorat i Västerås stift,
Leksands kontrakt; utgör storkommunen B.
Bjurtjärn, socken i s. ö. Värmland, vid sjön
Alkvättern; Karlskoga härad, Värmlands län
(fr. o. m. 1952); 137,71 km2, 1,279 inv. (1950).
Upptas till 1/4 av sjöar, f. ö. skogig bergsbygd;
odlade lermarker vid vattendragen. 2,375 har
åker. Egendom: Alkvättern. Kyrkan av trä
uppfördes 1643. Pastorat i Karlstads stift, Visnums
kontrakt; tillhör storkommunen Ullvättern.
Bjurträsk, malmfyndighet i Norsjö socken,
Västerbottens län, tillhörande Malånäsfältet.
Malmen utgöres av svavelkis, zinkblände och
underordnat kopparkis.
Bjurum, socken i mell. Västergötland, strax
s. om Hornborgasjön; Gudhems härad,
Skaraborgs län; 29,26 km2, 317 inv. (1950).
Småkupe-rad slättbygd. 1,177 har åker. Egendom: Stora
Bjurum. De forna socknarna Hånger och Mårby
sammanslogos 1768 till B :s socken. Den nuv.
kyrkan tillkom efter sammanslagningen. Bildar med
Vilske-Kleva och Ullene ett pastorat i Skara stift,
Vånga kontrakt; tillhör storkommunen Gudhem.
Bjuråker, socken i n. ö. Hälsingland, v. om
Norra Dellensjön; Norra Hälsinglands
domsagas tingslag. Gävleborgs län; 732,30 km2, 3,798
inv. (1950). Skogigt bergland, som i
Käringberget i s. når 472 m ö. h. Bygden ligger vid Svåga
älvs nedre lopp och stranden av Dellarna. Större
delen av socknen tillhör ab. Iggesunds bruk.
3,100 har åker. I B. ligga Strömbackaverken. B.
bildar med Norrbo pastorat i Sundhede kontrakt,
Uppsala ärkestift; utgör tills, m. Norrbo
storkommunen B., 865,10 km2, 4,675 inv. (1950).
Bjuröklubb, lotsplats och fyr i Lövångers
socken, Västerbottens län, på Bjurön, förr en ö, nu
genom landhöjning Västerbottens östligaste udde.
Bjuv, köping i n. v. Skåne, ö. om Hälsingborg,
Luggude härad, Malmöhus län; ligger vid
statsbanan Hälsingborg-Hässleholm; 16,95 km2, 2,730
inv. (1950). 1 jan. 1946 gjordes hela B :s socken
med B :s municipalsamhälle till köping. B.
ligger på den skoglösa slättbygden (åkem 1,429
har). Höganäs-Billesholms ab. äger här jämte
stenkolsgruvor industriella anläggningar för
tillgodogörandet av den eldfasta lera, som före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
