Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blod - Blodalbumin - Blodbok - Blodbrist, anemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Blodalbumin—Blodbrist
248
ningsreaktion”). Orsaken är bl. a. att finna i
en stegring av blodets halt av fibrinogen, som
leder till starkare myntrullebildning.
Blodets fysiologiska betydelse.
Blodet tillför de olika vävnaderna de
näringsämnen, som upptagits genom tarmen. B.
innehåller alltid små mängder av aminosyror, som
uppstå vid äggviteämnenas sönderdelning i
tarmen, vidare druvsocker samt slutligen fetter.
B. tillför vidare vävnaderna syrgas. Det i
lungorna syrsatta, ”arteriella”, b. innehåller omkr.
20 vol. % syrgas. Detta är betydligt mer, än
vad som kan förekomma i löst tillstånd i b.
(omkr. o,4%). Den allra största delen av syret
är kemiskt bunden. När b. passerar genom
lungorna, oxideras hemoglobinet till oxyhemoglobin;
när b. passerar de syrefattiga vävnaderna,
av-gives åter syre från oxyhemoglobinet. Det
”ve-nösa” b., som återvänder till lungorna,
innehåller endast omkr. 12 vol. % syre. Däremot är
venblodet rikare på kolsyra än artärblodet.
Kolsyran förekommer i b. dels löst, dels i form av
karbonat samt slutligen bunden till äggviteämnen.
Utom kolsyra finner man konstant även andra
produkter av ämnesomsättningen i b., exempelvis
urinämne, kreatin och andra kvävehaltiga
ämnen, som avsöndras genom njurarna.
Även produkterna av inre sekretionen,
ss. adrenalin, insulin och tyroxin, fördelas genom
b. till kroppens olika delar. I b. cirkulera även
de skyddsämnen, antikroppar, som organismen
förmår alstra vid infektioner av bakterier, vid
insprutning av artfrämmande äggviteämnen
o. s. v.
En särsk. funktion tillkommer de vita
blodkropparna vid kroppens försvar mot inträngande
organismer och främmande ämnen. Det är redan ovan
nämnt, att de vita blodkropparna ha förmågan av
”amöboid” rörelse. De äro vidare känsliga för
vissa kemiska retmedel, som verka attraherande på
dem. Som sådana ”lockmedel” tjäna exempelvis
produkter av bakteriernas ämnesomsättning el.
ämnen, som uppstå vid sönderfall av bakterier. På
grund av denna retbarhet samlas de vita
blodkropparna sålunda vid infektionshärdar, varvid
de i stora mängder utträda ur hårkärl och små
vener och ge upphov till varbildning.
Dessutom avgiva de vita blodkropparna enzymer och
andra för kroppen viktiga ämnen.
De vita blodkropparna, särsk. de neutrofila och
de stora enkärniga leukocyterna, ha vidare
förmågan att i sin plasma upptaga främmande
partiklar (”fagocytos”). På detta sätt upptaga de
exempelvis bakterier. Dessa upplösas i det inre
av blodkropparna och oskadliggöras.
Blodmängden uppskattas hos människan
till mellan 3 och 6% av kroppsvikten. En
blödning av intill hälften av blodmängden är
livsfarlig. Blodmängden är en storhet av elementär vikt
för livets uppehållande, för vävnadsspänningen
och för cirkulationen. En minskning, t. ex. vid
blödning, ersätter kroppen snabbt spontant genom
inströmning i blodet av vävnadssaft. På
konst
gjord väg åstadkommer man detsamma genom
insprutning av koksaltlösning el. blodöverföring.
Blodet i folktron. På alla primitiva
stadier uppfattar man blodet såsom själva
livssubstansen, en uppfattning, som på ett naturligt
sätt uppstått ur iakttagelsen, att människans
livskraft svinner hän med det bortrinnande blodet.
”Blodet är själen” (5 Mos. 12: 23), denna
gammalisraelitiska uppfattning återfinnes hos alla
antikens folk och ligger till grund för många
seder och bruk även i våra dagars folktro. Allt
b. är farligt och mäktigt, fullt av dolt liv. Det
gäller därför å ena sidan att akta sig för dess
hemlighetsfulla kraft: icke endast hos israeliterna
utan hos flera andra folk, såsom araberna,
romarna, Nordamerikas indianer m. fl., var allt
förtärande av b. förbjudet. Samma rädsla för
b:s farlighet ligger också till grund för många
säregna slaktningsmetoder, t. ex. de judiska (jfr
3 Mos. 17). Men å andra sidan gäller det också
att tillvarataga och tillgodogöra sig den
livssubstans, som finnes i b. Många primitiva folk
dricka sina fienders b. för att tillägna sig deras
livskraft. Samma grundidé har givit upphov till
bruket att dricka offerdjurets b. el. bestänka
offerdeltagarna el. olika föremål med offerblodet.
Genom att dricka en människas b. får man en
del av hennes själ i sig och blir så besläktad
med henne. I folktron användes b. som
botemedel mot många sjukdomar, i synnerhet gikt och
epilepsi.
Blodalbumin, se Albumin.
Blodbok, varietet av bok med röda blad.
Blodbrist, anemi, kallas bristen på röda
blodkroppar el. på blodfärgämne (hemoglobin).
Utom bleksot (se d. o.) äro de två
huvudformerna 1) sekundär anemi, orsakad av
blödning el. sjukdom med blödning; 2)
perni-c i ö s (elakartad) anemi. Den förra är i
utveckling och behandling beroende av
blödningarnas storlek och frekvens, resp, den urspr.
sjukdomens art: mag-, lung-, underlivsblödning,
njurlidande, kräfta, infektionssjukdom etc. Den
senare är en progressiv sjukdom med allt
starkare minskning av antalet röda blodkroppar
(som emellertid äro förstorade och väl färgade),
leukocyter och trombocyter samt även, fast
mindre, av blodfärgämnet. Symtomen äro
halmgul hudfärg, sveda på tungan, nedsatt
matsmältning, småningom inträdande stark mattighet med
svindel och öronsus, tecken på starkt
blodsönderfall (urobilin i urinen, som är mörkfärgad).
Perniciös anemi behandlas med leverpreparat.
Levern innehåller ämnen av vitaminnatur, bl. a.
vitamin B12, som erfordras för att de röda
blodkropparna skola utvecklas till mogna former.
Smittosam b. hos häst (anemia
in-fectiosa equorum) är en för häst egenartad
infektionssjukdom, som orsakas av okänt
smittämne (filtrerbart virus). Sjukdomen kan
förlöpa akut el. kroniskt; den senare formen är
den vanligaste. Djuren synas kunna vara
infekterade under lång tid, utan att kliniskt
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
