Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomsholm - Blomskaft - Blomskog - Blomskärm, skärmblad - Blomstedt, Kaarlo - Blomstedt, Väinö - Blomsterfonden - Blomsterförmedling - Blomstergödning - Blomsterkrasse, indiansk krasse el. kapucinkrasse - Blomsterlyra - Blomsterlökar - Blomsterlökröta - Blomstermåla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Blomsholm—Blomstermåla
276
Blomsholm, gods i Skee socken, n. Bohuslän,
strax n. ö. om Strömstad; 595 har, därav 170
har åker; tax.-värde 367,000 kr. Fick namn i
början av 1600-talet av dåv. ägaren, A. Blome;
har senare tillhört bl. a. släkten Ranck och Karl
XIV Johan.
Blomskaft, den stamdel, som uppbär en
blomma och ligger mellan blomman och antingen det
första blad, som befinner sig nedanför den (om
den utgör toppen av ett skott), el. det skott, varav
den (jämte skaftet) utgör en gren. Man bortser
därvid dock i vissa fall från ett el. två små blad,
förblad, som sitta ett längre el. kortare stycke
nedom blomman och räknas till b. Är skaftet så
kort, att det ej kan ses med obeväpnat öga,
säges blomman vara oskaftad.
Blomskog, socken i s. v. Värmland mellan
sjöarna Lelången och V. Silen, Nordmarks härad,
Värmlands län; 127,57 km2, 1,138 inv. (1950).
Glest bebyggd kuperad skogsmark. Folkmängden
har sedan 1880 starkt minskats. 1,295 har åker.
Egendom: Prästgården. Många fornminnen
finnas. 1600-talskyrkan av trä nedbrann 1923; den
nuv. kyrkan av tegel invigdes 1929. B. bildar
med Trankil, Torrskog och Vårvik ett pastorat
i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt; tillhör
storkommunen Holmedal.
Blomskärm, skärmblad, se Blad.
Blomstedt, Kaarlo Viljanti, finländsk
historiker och arkivman (1880—1949). Han blev 1909
amanuens vid statsarkivet, 1917 arkivarie och 1926
statsarkivarie. B. var 1921—33 doc. i Finlands
historia vid Helsingfors univ. och erhöll prof:s
titel 1933. Han har tillhört redaktionen för
världshistorien ”Maailmanhistoria” och biogr.
handboken ”Kansallinen elämäkerrasto”. Han
har bl. a. skrivit en biografi över Henrik Klasson
Horn (1921; akad. avh.; på fi.).
Blomstedt, Väinö Alfred, finländsk
målare (1871—1947). Under studieår i Frankrike
och Italien påverkades han bl. a. av Paul
Gau-gins konst. Han har varit verksam som lärare
i målning vid Konstföreningens ritskola och som
teckningslärare vid univ. i Helsingfors. Från
att till en början ha varit naturalistisk har hans
konst blivit mer stiliserad i formen.
Blomsterfonden tillkom i Stockholm 1921 på
initiativ av fröken Alma Hedin och har till
uppgift att skaffa hem och vård åt gamla, mindre
bemedlade personer med hjälp av penningmedel,
som lämnas till fonden i stället för blommor vid
begravningar. B. har i Stockholm på av staden
fritt upplåtna tomter uppfört 8 bostadshus
(”blomstergårdar”; sammanlagt tax.-värde c:a 7,5
mkr) med låga hyror och avgifter och med plats
för c:a 900 personer. — Förutom i Stockholm
ha i många städer och samhällen
blomsterfonder med liknande syfte bildats.
Blomsterförmedling, organisation för
förmedling av blomsterbeställningar mellan olika orter
och länder. Den första specialföreningen för
förmedling av blommor (The Florists’ Telegraph
Delivery Association) stiftades i U.S.A. 1909.
B. hade dock redan 1907 börjat praktiseras av
det tyska blomsterhandlarförbundet. 1927
stif
tades i Zürich en europeisk organisation för b.
under namnet Fleurop (av flores Eziropaé).
I Sverige stiftades i Stockholm 1923
Föreningen Blomsterförmedlingen.
Den förmedlade före 1939 V4 mill. order per år.
Blomstergödning, olika, i främsta rummet
för krukväxter avsedda gödselblandningar,
innehållande växlande mängder av kväve, fosforsyra
och kali, allt efter olika krukväxters behov.
Blomsterkrasse, indiansk krasse el.
ka-pucinkrasse, Tropaeolum, växtsläkte, som
ensamt bildar fam. Tropaeolaceae och hör hemma
i Amerikas bergstrakter, från Mexico till Chile.
Bortåt 40 arter äro kända, samtliga saftiga
örter med spiralställda, sköldformiga el.
handflika-de blad; många klättra medelst bladskaften. De
ofta stora och vackra blommorna, som sitta
ensamma i bladvecken, äro tvåkönade, femtaliga
(men med endast 8 ståndare) och starkt
ensymmetriska; det bakre foderbladet är försett med
en lång sporre, och de båda bakre kronbladen
avvika till storlek och form mer el. mindre från
de övriga.
Flera arter odlas som prydnadsväxter. De
vanligaste äro Tropaeolum majus och Lobbianum,
båda med hela kronblad, samt Tropaeolum
adun-cum (”canariense”) med de båda bakre
kronbladen flikade. Blomknopparna och de omogna
frukterna ha skarp smak och användas till pickles.
Blomsterlyra, se Löjtnantshjärta.
Blomsterlökar, gemensamt namn för lökarna
av många lökväxter, ss. hyacinter, tulpaner,
narcisser, snödroppar m. fl., vilka antingen odlas i
det fria och tidigt på våren utveckla sina
blommor el. ock drivas till blomning inomhus
under själva vintern. En stor del av dem
importeras från främmande länder, i synnerhet
Holland. Dessa s. k. holländska b. utgöra en icke
oviktig handelsvara, varav Sverige inför för
flera mkr årligen. Under senare år ha
omfattande försök gjorts att i Sverige odla b., bl. a.
vid Alnarp.
Blomsterlökröta, en svampsjukdom, som
förekommer på lökar av ett stort antal lökväxter.
Den förorsakas av en svamp, Rhisoctonia
tuli-parum.
Blomstermåla, stations- och industrisamhälle i
Ålems socken i Småland.
Blomsterkrasse, Tropaeolum majus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
