Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bocksten - Bocktörne - Bocskay, Stefan - Bod - -boda - Boda (Småland) - Boda (Dalarna - Boda (Värmland) - Bodafors - Bodanzky, Arthur - Bodarne - Bodarp - Bodden - Bodding, Paul Ola - Boddrake - Bode - Bode, Johann Elert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Bocktörn e—Bode
332
Bockstensdräkten, t. h. med manteln avtagen.
av järn. Fyndet, som förvaras i Varbergs
museum, är enastående i sin fullständighet.
Bocktöme, Lycium, till fam. Solanaceae
hörande släkte med rörformig el. trattlik blomkrona
och bärfrukt. Omkr. 70 arter i nästan alla
tempererade länder; de flesta små träd el. buskar,
vanl. med tornar. L. halimifolium, en medelstor
buske med långa vidjelika grenar, violetta
blommor och orangeröda bär, odlas hos oss i
trädgårdar och förekommer här och där förvildad.
Bocskay [bå’tjkai], Stefan (Istvån), furste
av Transsylvanien (1557—1606), besläktad med
Sigismund Båthory. Han förmådde denne att sluta
förbund med kejsaren mot turkarna, förmäldes
med en österrikisk ärkehertiginna och erövrade
1595 staden Tirgovi^tea i Valakiet från turkarna.
Ovilja mot B. från de senare furstarna Båthory
drev honom till kejsar Rudolf II :s hov. Då
denne emellertid sökte beröva ungrarna deras
konstitution och religionsfrihet, fördrev B., som
1604 återvänt hem, den kejserlige generalen,
valdes 1605 till furste först i Transsylvanien,
sedan även i övre Ungern, och erkändes av Porten
som sådan. Med kejsaren avslöt han den
viktiga freden i Wien 29 juni 1606; enligt denna
fingo ungrarna sina konstitutionella och religiösa
rättigheter garanterade både i Transsylvanien och
den kejserliga delen av Ungern. B. erkändes som
furste. Han avled kort efter freden.
Bod, gammalt inhemskt namn på Tibet.
-boda i ortnanm, t. ex. Algutsboda,
Ramunde-boda, Almeboda, betecknar i regel urspr. en
tillfällig bostad (för herdar och vallhjon o. dyl.).
Ofta ha gamla fäbodar utvecklat sig till gårdar
bebodda året om. Vanl. ha fsv. -bodha
förkortats till -bo.
Boda, industrisamhälle i Algutsboda socken i
Småland. Glasbruk.
Boda, socken i Dalarna, n. ö. om Siljan och
Rättvik; Nedansiljans domsagas tingslag,
Kopparbergs län; 221,80 km2, 1,986 inv. (1950). Till
större delen höglänt skogsbygd. Kalkrik jordmån.
1,247 har åker. Inom socknen ligger
Osmund-berget, bekant för sin rika flora och de på
1860-talet anställda resultatlösa borrningarna efter
bergolja. Kalkbrytning bedrevs fordom som
binäring. Kyrkan av sten byggdes 1847—50. B.
utgör ett pastorat i Västerås stift, Rättviks
kontrakt; bildar storkommunen B.
Boda, socken i s. Värmland kring Vadälven
och intill Värmelens ö. strand; Jösse härad,
Värmlands län; 71,27 km2, 1,240 inv. (1950).
Folkmängden starkt minskad sedan 1880. Odlad
slättbygd kring sjöarna Säveln och Emsen, i
utkanterna höglänta skogsbygder. 1,625 har åker.
Kyrkan av sten byggdes 1674. Bildar med
Brunskog och Mangskog ett pastorat i Karlstads stift,
Jösse kontrakt; tillhör storkommunen Brunskog.
Bodafors, köping i Jönköpings län, Västra
härad, vid S. J., s. om Nässjö 290 m. ö. h.; 10,71
km2, 2,443 inv. (1950). B. har efter statsbanans
tillkomst utvecklats till ett betydande
handelscent-rum för kringliggande trakt med sågverks- och
snickeriindustri, särsk. stor möbelindustri. De
största fabrikerna tillhöra ab. Svenska
möbelfabrikerna och ab. Sandsjö möbelfabrik.
Tax.-värde å fastighet 8,300,000 kr., därav
jordbruksfastighet 700,000 kr, tax. inkomst 5,125,000 kr
(1949). B. utbröts 1930 ur N. Sandsjö kommun
men tillhör alltjämt N. Sandsjö församl. B. erhöll
1940 egen kyrka.
Bodanzky [-a’ntski], Arthur, österrikisk
dirigent (1877—1939). B. gjorde sig känd som
en betydande wagnerdirigent. 1909 blev B. 1 :e
hovkapellmästare i Mannheim, 1915 efterträdare
till A. Hertz vid Metropolitanoperan i New York.
Bodarne, socken i v. Närke, se Ramundeboda.
Bodarp, socken i s. ö. Skåne, n. v. om
Trelleborg; Skytts härad, Malmöhus län; 7,47 km2,
231 inv. (1950). Bördig slättbygd. 697 har åker.
Skog saknas. Ett flertal fornlämningar finnes.
Vissa delar av kyrkan härstamma från 11 oo-talet.
Bildar med Västra Tomarp, Skegrie och Håslöv
ett pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt; tillhör
storkommunen Skegrie.
Bodden, ”bukt”, grunda havsbukter el.
strandsjöar i Pommern och på Rügen, uppkomna
genom landsänkning. Störst äro Greifswalder B.
samt Saaler B. innanför halvön Dars. Även
Stettiner Haff är en b. och intet haff.
Bodding, Paul O 1 a f, norsk missionär (1865
—1938). B. inträdde 1890 i Santalmissionen, där
han nedlade ett stort arbete och blev preses. Han
fullbordade Skrefsruds bibelövers, till santäli och
utg. arbeten i santalisk språkvetenskap och
folklore.
Boddrake, en av trä utskuren orm el. drake,
som i äldre tiders speceriaffärer var upphängd i
taket över disken. Den betraktades som en slags
maskot för affären.
Bode [bå’da], biflod till Saale i
Nordtyskland från Harz, 160 km.
Bode [bå’da], Johann Elert, tysk
astronom (1747—1826), förste utgivare av ”Berliner
astronomisches Jahrbuch” (1774), direktor vid
observatoriet i Berlin. Bland B:s arbeten märkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
