Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolk, Louis - Boll, Franz - Bollandister - Bolle - Bollebygd (härad) - Bollebygd (socken) - Bollerup (socken) - Bollerup (gods) - Bollhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Boll—Bollhus
428
nans anatomi hos däggdjuren och särsk. om
lo-kalisationen där.
Boll [bål], Franz, tysk filolog (1867—1914),
prof, i klassisk filologi i Würzburg 1903, i
Heidelberg 1908. f B :s forskningar inom grekisk
astronomi och astrologi ha varit epokgörande.
Bollandi’ster kallas de lärda jesuiter, som
sysslat med utgivande av en stor samling
levnadsbeskrivningar av helgon och martyrer, A
c-ta sanctorum. De ha sitt namn efter
Johann Bolland (1596—1665), som 1643
började utgivningen av det stora, efter årets
minnesdagar ordnade verket. Hans mest kända
medhjälpare voro Gottfried Henschen (1600—
81) och Daniel Papebroek (1628—1714), genom
vilka arbetet framfördes t. o. m. juni månad.
År 1794, då det avbröts till följd av franska
revolutionen, omfattade det 53 bd. Dess
åter-upptagare (fr. 1838) kallas ibland neo boll
andi ster (ny-b.). Sedan 1882 utges även Analecta
Bollandiana och sedan 1886 Subsidia
hagiogra-phica.
Bolie, skålformigt dryckeskärl, vanligen av trä
och svarvat. Dylika kärl ha varit i bruk över
hela landet, under senare tider mest hos
allmogen i västra Sverige, liksom i Norge, där de
ernått en utomordentligt rik utbildning och
konstnärlig utsmyckning.
Bollebygd, härad i s. v. Västergötland,
Älvsborgs län, invid gränsen till Göteborgs och
Bohus län; 343,82 km2, 7,446 inv. (1950).
Socknarna äro Tö 11 s j ö, Bollebygd och B j ö
r-k e t o r p. B. tillhör Ås, Vedens och Bollebygds
tingslag av Borås domsaga, Borås fögderi, samt
Marks och Bollebygds kontrakt i Göteborgs
stift.
Bollebygd, socken i västligaste delen av
ovannämnda härad invid länsgränsen; 165,28 km2,
4,032 inv. (1950). I den skogrika socknens v.
del Östra och Västra Nedsjön (Nösjön). I
stations- och industrisamhället Bollebygd
vid statsbanan Göteborg—Borås finnas flera
konfektionsfabriker, trikåfabriker, ullspinneri
samt tegelbruk. I Hultafors (vid samma
järnväg och vid Viaredssjöns västända) finnas
en fysikalisk-dietisk kuranstalt, tillhörande
ad-ventistsamfundet, trikåfabrik och snickerifabrik.
Egendom: Hulta. Kyrkan av sten byggdes
1844. 1,594 har åker. B. bildar med Björketorp
och Töllsjö ett pastorat i Göteborgs stift, Marks
och Bollebygds kontrakt; utgör tills, m. Töllsjö
storkommunen B., 270,06 km2, 5,190 inv. (1950).
Bollerup, socken i s. ö. Skåne, s. v. om
Simrishamn ; Ingelstads härad, Kristianstads län;
1,393 km2, 446 inv. (1950). Belägen på den
bördiga och jämna slätten. Bollerups gods (se
följ.) omfattar en stor del av socknen. Kyrkan
härstammar från 11 oo-talet. 1,240 har åker. B.
bildar med Glemminge, Tosterup och Ullstorp
ett pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontrakt;
tillhör storkommunen Glemmingebro.
Bollerup, gods i s. ö. Skåne, 16 km n. ö.
om Ystad; Bollerups socken, Kristianstads län;
523 har, varav 412 har åker, tax.-värde 697,000
kr. B., som på 1200-talet var stamgods för
Bollerups medeltidsborg.
släkten Due, ägdes senare under medeltiden av
ätterna Thott och Krogenos, därefter av ätterna
Gjöe, Rantzau m. fl., på 1750-talet av
göteborgs-köpmannen N. Sahlgren, från 1818 av Karl
XIV Johan och från 1844 av lagman Tage
Syl-van, vilken genom testamente (av 1876) grundade
Lagmannen Tage Ludvig Sylvans
landtbruksinstitut, i verksamhet sedan
1912. Inst. för husdj ursförädling bedriver här
omfattande avels- och utfodringskontroll av
nötkreatursbesättningen av svensk låglandsras. B.
har även svinavelsstation. — Vid huvudgården
B. kvarstår en enlängad borgbyggnad,
”stenhuset”, från 1530-talet. Stenhuset ingick fordom
i en fyrlängad anläggning och har haft
tinnkrön-ta gavlar med rik dekoration av blindfält. Efter
att länge ha använts som magasin restaurerades
borgen 1927—45, varvid man rekonstruerade de
forna rummen.
Bollhus, en för bollspel i äldre tider särsk.
inrättad byggnad. Sådana började på 1300-talet
uppföras vid slotten i Italien och Frankrike.
Under 1500- och 1600-talet ägde nästan varje
stor stad bollhus; i Paris funnos icke mindre
än 300 sådana.
Bollhuset i Versailles blev ryktbart
genom nationalförsamlingens sammanträde där
20 juni 1789; vid detta tillfälle avlades nämligen
den betydelsefulla bollhuseden, varigenom
nationalförsamlingens ledamöter förpliktigade sig
att icke åtskiljas, förrän de givit landet en
författning.
Stockholm hade förr två bollhus, belägna
helt nära varandra på s. sidan av nuv.
Slottsbacken. Ett gott stycke ute på densamma låg
det äldre av dessa, Stora bollhuset, ett
enkelt stenhus med tegeltak. Det byggdes 1627,
började att tidtals användas till
teaterföreställningar efter mitten av 1600-talet, inreddes
till riktig teater 1699 samt var 1737—53
hemvist för ”Kungl. svenska skådeplatsen”,
1754—71 för en fransk teatertrupp, 1773—82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
