Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Bostad
594
Den franska bostadsplanen har rummen
fördelade i tvenne rader inom byggnadskroppen. I
mitten ligger förstugan och innanför denna s
a-1 e n. Å ömse sidor om salen utgå bostadssviter
(för slottsherrn, resp, slottsfrun), omfattande
förmak (sällskapsrum), sängkammare
(dagligrum), kabinett (arbets-, toalett- och
intimt sällskapsrum) samt garderob
(förvaringsrum, sovplats för kammartjänare, plats för
nattstol etc.). Om möjligt skall garderoben ha
särskild utgång mot förstugan. Innanför
sängkammaren kan ibland även ligga ett stort
sällskapsrum, benämnt galleri. 1700-talet
uppmjukade den invändiga symmetrien till förmån
för en ledigare och smidigare rumsgruppering.
Utvändig symmetri råder dock alltjämt.
En ytterligare uppmjukning av den bindande
rumsfogningen skymtade under nyantiken, då
pergolan, balkongen och portiken i anknytning
till antika mönster fogades in. Intresset för
medeltiden, som nu blev allt starkare, inverkade
även på bostaden. Gotiska, helt osymmetriska
bostadshus sågo dagen. Framför allt gäller detta
om England. Det var f. ö. i detta land, som
1800-talets för bostadsväsendet så utomordentligt
betydelsefulla omvälvningar ägde rum. Från
England utgick under årh :s senare hälft en allmän
europeisk förnyelse. Den stora omvälvningen
bestod dels i upplösandet av den bindande yttre
symmetrien, dels i övergivandet av den
ceremo-niösa paradbostaden med dess långa rumsviter.
I st. f. de kring salen grupperade filerna med
förmak, sovrum, kabinett och garderob trädde nu
enstaka rum — matsal, salong,
dagligrum, herrns rum, fruns rum, ev.
frukostrum etc. —, vilka gärna grupperades
kring ett korridorsystem el. ett mittelrum (ofta
med takfönster). Sovrummen drogos radikalt
undan och förlädes helt för sig själva i
övervåningen. Denna utveckling avslutades redan på
1840-talet. Senare följde (1870-talet) en
anknytning till de bostadsformer, som präglade
Englands senmedeltid och renässans. Först genom
denna anknytning till det förgångna vann den
engelska b. den fulla frihet och smidighet, som
varit dess moderna särmärke. Man återupptog nu
hallen i dess forna funktion av b :s centrum.
Hallen blev det förnämsta dagligrummet, vari
entrén mynnar, men vilket dessutom har sina
större fönster ut mot trädgården. Till en början
skedde den engelska utvecklingen i det större
herresätets bostadsgrupp, men efter hand ryckte
medelklassens b. i förgrunden. På 1890-talet blev
denna enklare b. den ledande i utvecklingen.
I Sverige började de engelska idéerna göra
sig gällande redan på 1850-talet i fråga om
villabebyggelse. Först på 80- och 90-tal en slogo
emellertid de mera väsentliga idéerna igenom.
Under 1900-talets båda första decennier vunno
dessa ytterligare burskap, men samtidigt gjorde
sig den nationella pånyttfödelsen inom
byggnadskonsten allt starkare gällande med sina krav
på anknytning till vår egen tradition. Det blev
därvid framför allt 1700-talsherrgården, som
togs till mönster med dess strängt slutna
bygg-nadsgestalt och stramt rektangulära planform.
Den engelska sammanfogade och rikt grupperade
byggnadsformen fick därvid vika.
I städerna växte borgargården fram på
sitt eget sätt. Äldst låg bostadshuset undangömt
inne på gården, medan magasinshus el. en
salbyggnad bredde ut sig mot gatan. Efter hand
flyttade dock b. över i gatuhuset och tog detta
mer el. mindre i anspråk. I olika länder fann
borgarbostaden skilda former. I Frankrike rådde
bostadstyper, som nära anknöto till borgens
husarter. Husen voro smala med vanl. blott ett el.
två rum i varje våning. Underst lågo
mottagningsrum, affärslokaler el. i ämbetsmannens hus
matsalen, i övre våningen
dagligstugan-sovrum-met och högst upp ytterligare sovrum. Italien
utbildade gärna vidlyftigare våningar, med välvd
förråds- och hallvåning underst. I Nederländerna
och n. Frankrike vann det smala radhuset med
gavel mot gatan säregen utbildning. Huset fick
stort djup, och den egentliga bostaden stuvades
samman 1 dess mitt kring bottenvåningens öppna
spisel, gärna med en halvvåning för sovrummen
inpassad ovanför dagligstugan. Mot gården
anordnades ett högt och luftigt sommarrum, mot
gatan utnyttjades bottenvåningen för affärs- och
mottagningsändamål. Under 1600- och 1700-talen
togos övre våningarna alltmera i anspråk för den
egentliga b. — I Tyskland, i synnerhet norr ut,
nådde b. särsk. egenartade former.
Bottenvåningen brukade få utgöra en stor hall, 1V2 våning
hög, vari boningsrum inbyggdes i tvenne
våningar, i stor utsträckning med fönster blott ut mot
hallen. Trappor och ”svalgångar” leddes till de
olika rummen. Urspr. byggdes sådana rum in i
den då helt öppna hallen kring den stora
eldstaden (köket), varifrån de värmdes genom
sätt-ugnar. — I Sverige har borgarbostaden länge
bibehållit ålderdomliga drag. Visby kan sålunda
uppvisa borgargårdar, vari det medeltida
ur-sprungsstadiet bibehållits bättre än någonstädes
annars (stort förrådshus mot huvudgatan, b. i
tomtens bakre del). Fastlandsstäderna hade låg
timrad (i Skåne korsvirkes-) bebyggelse med
magasin mot gatan (loftbod), stuga och fähus
m. m. inne på gården. Här som på kontinenten
leder utvecklingen till att b. övertar gatuhuset
i allt större utsträckning.
Borgarbostaden fann redan tidigt tvenne olika
utvecklingslinjer. Den ena innebär, att borgaren
själv bebor hela huset, den andra att vissa rum
el. våningar hyras ut och byggas för uthyrning.
Efterhand har det senare systemet tagit
överhanden i de flesta länder. England har dock i
stor utsträckning bibehållit det smala klyfthuset
för enfamilj sbruk. Hyreshuset har emellertid
icke varit en ledande bostadsform i den
samfällda utvecklingen utan har blott omsmält och
anpassat idéerna från herresätet och villan. Häri
har emellertid en viktig förändring inträtt under
1930-talet. Den närmast föregående tiden såg i
villastaden och egnahemmet lösningen av den
moderna stadens bostadsproblem. Sedan man insett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
