Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braga, Theophilo - Bragança (Braganza, Portugal) - Bragança (Brasilien) - Braganza (Bragança, dynastier) - Brage (en av asarna) - Brage den gamle - Brage (förening) - Bragebägaren - Bragg, Braxton - Bragg, 1. Sir William Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Braganga—Bragg
680
(16 bd, 1870—80), ”Historia universal” (2 bd,
1879), ”Modernas ideias na litteratura
portu-gueza” (2 bd, 1892), ”Camöes, vida e epoca”
(1907). — B. var en av ledarna för det
republikanska partiet och åtnjöt stort anseende även i
utlandet. Då republiken proklamerades i
Portugal, blev B. Portugals förste (provisoriske)
president okt. 1910—aug. 1911. Han valdes vid
Arri-agas avgång maj 1915 ånyo till president för
den återstående funktionstiden (till okt. s. å.).
Braganga [-gä’sa] (Braganza), stad i n. ö.
hörnet av Portugal, i prov. Trås-os-Montes, på en
högslätt 685 m ö. h.; c:a 7,500 inv. Biskopssäte
och huvudstad i distriktet B. (6,546 km2, 213,000
inv.). Silkesmaskavel och sidentillverkning.
Stamsäte (1442) för dynastien Braganza (se nedan).
Braganza [-gä’sa], stad i staten Parå i n.
Brasilien, vid kusten 140 km ö. om Rio Parås
mynningsvik; 80,000 inv. Hamn; järnväg till
Belem.
Braganza [-gä’sa] (Braganqa), namn
(efter staden B. i port. prov. Trås-os-Montes) på
dynastier, som regerat i Portugal och Brasilien.
Konung Johan I av Portugal (d. 1433, naturlig
son till Peter I av kapetingernas port, linje)
hade en naturlig son, Alfonso (d. 1461), av
Affonso V 1442 upphöjd till hertig av B.
Dennes ättling i 7:e led blev vid frigörelsen från
Spanien som Johan IV (reg. 1640—56)
konung av Portugal och stamfader för den
följande dynastien. Om till denna hörande regenter
se Portugal, historia. Konung Johan VI:s
son Pedro var kejsare av Brasilien 1822—31,
avsade sig vid faderns död 1826 Portugals tron
till förmån för dottern Maria II da
Glo-r i a (reg. 1834—53) och satte sin bror dom
Miguel (d. 1866) som regent. Denne
usur-perade tronen 1828 men störtades 1834 av Pedro,
som 1831 avsagt sig Brasiliens krona till
förmån för sonen Pedro II. Maria da Gloria
hade i sitt andra gifte med Ferdinand av
Sach-sen-Koburg-Gotha sonen Pedro V (reg. 1853
—61), med vilken alltså en på fädernet ny
dynasti, som dock även den plägar kallas
Braganza, besteg Portugals tron. Den siste
portugisiske konungen av denna ätt, M a n o e 1 I
(reg. 1908—10), avsattes genom revolutionen i
okt. 1910. Han avled 1932, och därmed utdog
huvudätten.
Dom Miguels linje fortsattes av sonen M
i-g u e 1, hertig av Braganza (1853—1927), vars
ende son, Miguel, hertig av Viseu (d. 1923),
efterlämnat två söner i sitt gifte med en amerikanska.
Den brasilianska linjen. Kejsar Pedro II
(reg. 1831—89) avsattes 14 nov. 1889. Vid sin
död 1891 efterlämnade han endast dottern
Isabella (d. 1921), g. 1864 m. Gaston, greve av
Eu (sonson till Ludvig Filip av Frankrike).
Deras ättlingar bära sedan 1909 titeln prins (resp,
prinsessa) av Orléans och Braganza.
Brage, en av asarna, framställes som son
till Oden och gift med Idun; kallas
jämförelsevis sent skaldekonstens gud.
Brage den gamle, den äldste fornnorske
skalden. Hans liv sättes av traditionen i
sam
band med historiska personligheter i början av
800-talet, bl. a. med konung Björn at Haugi i
Sverige. Honom tilläggas 26 verser och
versfragment, alla (med ett undantag) endast
bevarade i Snorres Edda.
Brage, ”förening för vård och främjande av
svensk folkdiktning, folkmusik och folkdans i
Finland”, stiftades 1906 i Helsingfors av
musikern Otto Andersson. Genom sin sångkör, som
uteslutande uppför folkvisor, genom ”danslag”
(ett, tidtals två) samt genom talrika
musikpublikationer har B. åstadkommit en verklig
pånyttfödelse av den svenska folkvisan och
dansen i Finland.
Efter danslagets föredöme ha de äldre
folkdräkterna alltmer kommit i bruk som
lantung-domens festdräkter. I flera städer ha föreningar
uppstått, som arbetat i anslutning till B. i
Helsingfors. På landsbygden ha
ungdomsföreningarna och särskilda ”musikförbund” framfört
Bra-gemelodierna och -danserna. B. har givit
dramatiserade uppvisningar av folkseder med sång
och dans (”österbottniskt bondbröllop” m. fl.).
Sångkören har företagit konsertresor till
Sverige och till Danmark. B. har anlagt ett
fo-nogramarkiv samt en urklippssamling ur alla
svenska tidningar i Finland i nationella,
folklo-ristiska och etnografiska frågor.
B. upprätthåller sedan 1922 en stråkorkester
och har genom tävlingar och arrangemang av
folkmusik ökat intresset för denna på
landsbygden. Dess dräktsektion har utforskat gamla
folkdräkter och sammanställt nya samt
upprätthåller en bygdedräktsbyrå och ett
bygdedräkts-museum. Sektionen för folklivsforskning
anordnar föredragsaftnar och utger tidskr. Budkavlen,
sedan 1928 i samarbete med Åbo akad., där
fo-nogramarkivet deponerats. En filial av B. i
Vasa upprätthåller ett friluftsmuseum. O.
Andersson lämnade 1930 den aktiva ledningen.
Bragebägaren, minnesskål, som vid en
fornnordisk furstes gravöl tömdes av arvtagaren,
som därvid avlade högtidliga löften.
Bragg [bräg], B r ax ton, amerikansk
sydstatsgeneral (1817—76). Utmärkte sig i
unionens krig mot Mexico 1846—48, tog avsked
1856 men inträdde vid nordamerikanska
inbördeskrigets utbrott i de konfedererades armé som
brigadgeneral. Efter slaget vid Shiloh 6—7 april
1862 fick B. överbefälet över Mississippiarmén.
Han segrade 19—20 sept. 1863 vid Chickamanga
men led mot Grant ett avgörande nederlag vid
Chattanooga 25 nov. s. å.
Bragg [bräg], 1) Sir William Henry
B., engelsk fysiker (1862—1942), prof. 1885 i
matematik och fysik vid univ. i Adelaide
(Australien), 1909 i fysik vid Leeds’ univ. samt 1915 i
fysik vid University College i London, 1923
direktor för The Royal Institution of Great
Britain samt direktor för Davy Faraday
Research Laboratory. B. nedlade ett betydande
arbete på studiet av de olika strålformerna från
radioaktiva kroppar, särsk. av a-strålarnas
ab-sorption. Sedan Laue 1912 påvisat kristallernas
egenskap att tjänstgöra som gitter vid genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
