Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Branting, 3. Hjalmar - Branting, 4. Agnes - Branting, 5. Georg - Brantôme, Pierre de Bourdeilles de - Branzell, Karin - Braque, Georges - Brasidas - Brasilianska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Brantome—Brasilianska litteraturen
736
1923. 1922 var han chef för svenska delegationen
vid Genuakonferensen och presiderade sept. 1924
vid Internationella arbetsorganisationens årsmöte
i Genève. Under sin verksamhet i Nationernas
förbunds råd intog han där en synnerligen aktad
ställning och tillhörde den lilla minoritet, som
emot förhärskande stormaktsintressen sökte
framhålla den ursprungliga förbundstankens
förpliktelser och i allmänhet rättssynpunkterna. I en del
smärre frågor (om Saarområdet, behandlingen av
tyska minoriteter i Polen m. m.) vann han därvid
stundom gehör, och som rapportör i
Mosulfrå-gan (sept. och okt. 1924) lyckades han genomföra
ett par förberedande uppgörelser av värde. Mot
eftergivenheten för Italien i Korfufrågan 1923
avgav han vid församlingens möte en skarp
protest. — B. erhöll 1921 av norska stortinget
hälften av nämnda års nobelska fredspris. — Efter
B :s död äro hans ”Tal och skrifter” utg. i u bd
med inledn. av Z. Höglund.
Litt.: Z. Höglund, ”Hjalmar B. och hans
livsgärning” (1929, 3:e förk. uppl. 1939) ; G.
Gerd-ner, ”Det svenska regeringsproblemet 1917—1920”
(1946).
4) Agnes Margareta Mathilda B.,
textil-konstnärinna (1862—1930). Hon var från 1887
anställd vid Handarbetets vänner och var där
föreståndarinna 1891—1904 samt grundade sistnämnda
år i förening med fru Mimmi Börjeson ateljén
Licium för tillverkning av kyrkliga och heraldiska
textilalster och därefter föreningen Pietas med
uppgift att konservera textilföremål. Bland
hennes skrifter märkas ”Das goldene Gewand der
Königin Margareta” (1911) och ”Textil skrud i
svenska kyrkor” (1920). B :s praktiska arbete
har varit banbrytande inom svensk textil konst,
framför allt inom den kyrkliga. Därjämte
utförde B. ett betydelsefullt textilhistoriskt
forskningsarbete och utgav bl. a. praktverket ”Medeltida
vävnader och broderier i Sverige” (2 bd, 1928—
29; tills, m. A. Lindblom).
5) Georg B., son till B. 3), advokat (f. 1887
21/ø). Han blev jur. kand. 1913 och äger sedan
1917 egen advokatbyrå i Stockholm. Han var
1927—38 socialdemokratisk led. av Stockholms
stadsfullmäktige och är led. av F. K. sedan 1931.
B. har gjort sig särsk. bekant genom sina
insatser i flera politiska el. politiskt färgade processer
i utlandet. Bland hans skrifter märkas
”Rättvisan i Finland” (1924), ”Sacco-Vanzetti-dramat”
(1927), ”Socialistisk samhällssyn” (1942) och
”Lagröta” (1943)-
Brantome [brätå’m], Pierre de
Bour-d ei 11 e s de, fransk memoarförfattare (omkr.
1535—1614). Förlänad med abbotstiftet
Brantome, var B. mera krigare än kyrkomän, stred
under Frans av Guise mot hugenotterna och
flerstädes i utlandet. Efter ett fall från hästen levde
han i ständig tillbakadragenhet och skrev då sina
berömda memoarer; originella och livfulla i stil,
giva de en naiv och åskådlig bild av hans
samtid. De utgåvos först 1665—66 under titlarna
”Vie des hommes illustres et grands capitaines”,
”Vie des dames illustres” och ”Vie des dames
galantes” (sv. övers. 1944). Bästa uppl. av B :s
”CEuvres” utg. 1858—93; med biogr. 1897 (av
Lalanne).
BranzeTl, Karin, operasångerska (f. 1891
W9). Född i Stockholm, var hon efter debut
1912 som Sarvilaka i ”Izeyl” och Amneris i
”Aida” anställd vid Kungl. teatern 1913—18.
Sistn. år debuterade hon vid statsoperan i Berlin,
där hon var anställd
1920—34, samtidigt
som hon under vissa
perioder och sedan
fram till 1944 var
knuten till
Metropolitan Opera House i
New York. Hon har
dessutom gästspelat
bl. a. i London, Buenos
Aires, Bayreuth och
Florens. B. blev
hovsångerska 1936. Bland
hennes roller märkas
Ortrud, Brünhilde,
Fricka, Brangäne och
Kundry i Wagnerdramerna samt i övrigt
Carmen, Orfeus, Azucena och Delila. B., som äger
en synnerligen fyllig och varm mezzosopran, har
även vunnit ett rikt erkännande som
romanssångerska.
Braque [brak], Georges, fransk målare (f.
1882). Redan 1908 målade B. landskap i
kubis-tisk stil, och han blev snart jämte Picasso den
franska kubismens ledare. B:s senare arbeten visa
en dragning åt surrealismen. I Nationalmuseum
i Stockholm finnas två för B. typiska stilleben,
fruktmotiv m. m., målade i en gråblond färgskala.
B. har även illustrerat bokarbeten med träsnitt
och litografier.
Bräsidas, spartansk fältherre (d. 422 f. Kr.).
Under peloponnesiska kriget (431—404 f. Kr.)
sändes B. 424 till Chalkidike och Makedonien för
att bringa Atens dåvarande kolonier till avfall.
Han slog 422 den ateniensiska hären vid
Amfi-polis men dog kort därpå av sina i striden
erhållna sår.
Brasilianska litteraturen. Till sitt ursprung
en gren av den portugisiska litteraturen, har den
brasilianska diktningen alltjämt stått under ett
starkt inflytande av denna. Redan tidigt
framträdde emellertid tydliga nationella tendenser. De
första impulserna till en litterär odling i Brasilien
gåvos av portugisiska jesuitmissionärer under
ko-lonisationstiden. Som den förste brasilianske
skalden plägar räknas den föga kände Bento
Teixei-ra Pinto. Bland 1600-talets författare märkas
bröderna Eusebio (1629—92) och Gregorio
Mattos (1633—96), av vilka den förre var lyriker
och andlig vältalare, den senare satiriker.
Frihetsrörelserna i senare hälften av 1700-talet gåvo
upphov till en mer nationell och politisk anda
inom den brasilianska litteraturen. De främsta
bärarna av den nya riktningen voro från prov.
Minas Geraes och utgjorde en nationell
diktarskola. Bland dessa besjöng Basilio de Gama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
