Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brecknockshire el. Breconshire - Břeclav - Bred - Breda - Breda, von, familj - Breda, 1. Lukas von, d. ä. - Breda, 2. Lukas von, d. y. - Breda, 3. Carl Fredrik von - Breda, 4. John Fredrik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hl
Bfeclav—Breda
772
genomf lutet av Wye och Usk. Vid den senare
huvudstaden Brecknock el. Brecon (5,000 inv.).
Bfeclav [br$ä’tslaf], ty. Lundenburg, stad i
s. ö. Mähren, Tjeckoslovakien, vid nedre Dyje
(Thaya), nära gränsen mot Österrike; 14,000 inv.
Viktig järnvägsknut och gränsstation.
Bred, socken i s. v. Uppland, n. v. om
Enköping, intill Sagån; Åsunda härad, Uppsala län;
28,42 km2, 416 inv. (1950). Slättbygd, i s. något
kuperad. Gammal jordbruksbygd. Egendom:
Skälby. Vid Sagån ligga Strömsbergs och Breds
kvarnar. 1,489 har åker. I Boda finnas
hällristningar och lämningar efter en bronsåldershydda.
Kyrkan byggdes 1836—37. B. bildar med
Sparr-sätra ett pastorat i Uppsala ärkestift, Trögds
och Åsunda kontrakt; ingår i storkommunen
Åsunda.
Breda, stad i s. Nederländerna, prov.
Nord-Brabant; med förorter 87,600 inv. B. är nu
sammanvuxet med grannsamhällena Prinsenhage och
Ginneken. Krigsakademi. Maskin-, cigarr-,
tänd-sticks-, konstsiden- o. a. textilindustri. — B. var
från 1500-talet till in på 1800-talet det viktigaste
ledet i Nederländernas fästningslinje längs Maas.
I B. slöts juli 1667 under svensk medling fred
mellan England och Holland.
Breda, von, svensk målarfamilj,
härstammande från Brabant.
1) Lukas v o n B. d. ä., porträttmålare (1676
—1752). B. tillhörde en gammal nederländsk
släkt, som med hans fader, köpmannen Pieter
von B., från Hamburg inflyttat till Sverige. Han
studerade under Martin Meytens och 1704—12 i
Frankrike. Hans porträtt äro tecknade med en
något väl anspråksfull kraft och livlighet; färgen är
stark men torr. Genom gifte kom han (1718) i
besittning av ett sidenväveri och ett färgeri,
vilkas skötsel efter hand tog hans tid så starkt i
anspråk, att han nästan fullständigt upphörde
att måla.
2) Lukas von B. d. y., den föreg :s son,
dispaschör vid sjöassuranskompaniet,
konstsamlare (1726—99). Han ägde en förträfflig samling
av mestadels holländska målningar och var en
framstående konstkännare. Offentliggjorde i
Stockholmsposten 1791 artikelserien ”Om
målningar”, den äldsta översikt vi äga av enskilda
svenska tavelsamlingar.
3) CarlFredrikvonB, den föreg:s son,
porträttmålare (1759—1818). Han fick sin
utbildning vid Konstakademien, var lärjunge till
L. Pasch d. y., arbetade i London 1787—96,
gjorde därifrån en studieresa till Paris, Belgien och
Holland 1759, blev 1791 ledamot av
Konstakademien och 1796 prof, där; adlades 1812.
Redan vid mitten av 1780-talet var B. mycket
anlitad av hovet och aristokratien. Hans
mål-ningssätt vid denna tid utmärkes av brokig färg
och torrt föredrag; karakteristiskt är hans
porträtt av Gustav IV Adolf som gosse, sittande på
en gunghäst (1784; på Gripsholm). I England
var han lärjunge av Reynolds, vars kraftiga
mål-ningssätt och varma kolorit han tillägnade sig
Carl Fredrik von Breda: Ung dam med guldfiskar.
Göteborgs museum.
med framgång och tillämpade med romantisk
djärvhet och intensitet. Hans färg är efter denna
tid än blek och skimrande, behärskad av toner i
silver och gulgrått, än flammande som en
solnedgång vid oväder med starka motsättningar
mellan rött, rödgult och svart. Med tiden blir den
svartröda koloriten nästan allenahärskande och
alltmer grell och stereotyp. Bland hans arbeten
märkas inom den förra gruppen självporträttet
i Stockholms högskolas samling och porträttet
av sångerskan T. Vandoni (1797) i
Nationalmuseum. Såväl vid Gustav IV Adolfs kröning 1800
som vid Karl XIII :s 1809 hade B. i uppdrag att
framställa kröningsakten i en stor målning.
Dessa väldiga tavlor, som vållade B. mycken möda
och stora svårigheter, blevo båda ofullbordade.
B. måste betraktas som en av Sveriges bästa
porträttmålare. Av sin samtida var han
synnerligen högt uppskattad, icke endast på grund av
sin konst utan också för sitt älskvärda och nobla
sinnelag. Hans hem var en samlingspunkt för
konstnärer och konstvänner. Vid
Konstakademien var han en nitisk och skicklig lärare. —
Monografier av F. Sander (i Svenska akad:s
handl., 1896) och E. Hultmark (1915).
4) John Fredrik von B., den föreg:s
son, porträttmålare (1788—1835). Han studerade
vid Konstakademien. Missnöjd med det
akademiska undervisningsväsendet, bildade han jämte
Sandberg och Fogelberg en privat övningsskola
samt anordnade 1815 en egen utställning
samtidigt med akademiens. B. hade en icke obetydlig
begåvning men kom efter faderns död på
obestånd. Han är märklig som organisatör av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
