Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clason, 3. Sam - Clason, 4. Isak Gustaf - Clason, 5. Peder - Classen, Johan Frederik - Clathropteris - Clathrus - Claude - Claude Gerard - Claudel, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Classen—Claudel
860
i bägge urtima riksdagarnas särskilda utskott för
norska frågan. Han invaldes 1907 i F. K. och
nedlade mycket arbete inom konstitutionsutskottet.
Han var 1923—24 ecklesiastikminister i
ministären Trygger. Inom högerpartiet spelade han
en inflytelserik roll och ägnade särsk. mycket
intresse och arbete åt försvarsfrågan.
Bland C:s historiska arbeten må ytterligare
nämnas ”Historisk redogörelse för unionsfrågans
tidigare skeden” (1898),
”Tiden 1809—1844”
(i ”Sveriges historia
intill tjugonde seklet”,
IX, 1908—10),
”Gustaf IV Adolf och
den europeiska krisen
under Napoleon”
(1913). ”Några
huvuddrag av
jernkon-torets historia” (i
dess ”Minnesskrift”
1917) samt
tidskrifts-uppsatser i Hist.
Tid-skr. (”Stockholms
återfunna stadsböcker från
medeltiden”, 1903, ”Vårt hundraårsminne: krisen
1808—1809”, 1909, även separat; ”Gustaf IV
Adolf och general Moore”, 1912,
”Skodsborgs-mötet och Ulriksdalskonferensen”, 1914, m. fl.).
C. utgav bd 3 av ”Ax. Oxenstiernas skrifter och
brefväxling, förra afd.” (1900), ”För hundra år
sen. Skildringar cch bref från revolutionsåren
1809—1810” (3 dir 1909—11; del 1 tills, m.
C. af Petersens) samt ”Handlingar till kronprins
Carl Augusts historia” (1925). Banbrytande ha
C:s forskningar om Gustav IV Adolfs tid och
statsvälvningen 1809 varit. Som chef för
Riksarkivet genomförde han det omfattande
omorganisationsprogram, varigenom Riksarkivet 1920
blev en verklig arkivstyrelse; Kammararkivet
förenades på C:s initiativ 1921 med Riksarkivet.
Han efterlämnade rika materialsamlingar, som
han ej hunnit bearbeta, och samtidsanteckningar
av stort historiskt värde.
4) Isak Gustaf C., son till C.2), arkitekt
(f. 1893 28/s). Han har studerat vid Tekn.
högskolan och Konsthögskolan i Stockholm. Sedan
1922 är. C. arkitekt i Byggnadsstyrelsen. Han
fick tills, m. W. Gahn 1 :a pris i tävlingen om
nytt kanslihus i Stockholm, vilket under dessas
ledning uppfördes i stram enkelhet med nyantik
karaktär. Efter C:s ritningar ha i Stockholm
vidare byggts Städernas allmänna
brandstodsbolags nybyggnad samt det stora affärs- och
kontorskomplexet Thulehuset (1939—42). Bland
övriga offentliga byggnadsverk märkes främst
tingshuset i Katrineholm.
5) Peder C., den föreg:s bror, arkitekt
(f. 1894 21/s). Han har genomgått Tekn.
högskolan och Konsthögskolan i Stockholm samt
gjort utrikes studieresor. C. blev arkitekt i
Byggnadsstyrelsen 1925, var led. av militära
bygg-nadsutredningen 1940—42, blev byråchef i
Flygförvaltningen 1943 och chefsarkitekt i
Fortifika-tionsförvaltningen 1946. C. har i nyantik stil
utformat kronprinsessan Margaretas minnesplats
i Hälsingborg och vidare uppfört
Apotekar-societetens hus i Stockholm, svenska
studenthemmet i Paris (1931) och ett flertal nybyggnader
för flygvapnet (1936—40). C. har dessutom
gjort ritningar till flera svenska
utställningspa-viljonger i Barcelona (1929) och Bryssel (1935).
Cla’ssen, Johan F rederi k, dansk
indu-striidkare och donator (1725—92). Han blev
1750 statsleverantör ay krigsmateriel och anlade
1756 med statsunderstöd vid Arresö på Själland
kanon- och metallgjuteri, krutverk m. m.; till
detta etablissemang, kallat Frederiksværk, blev
han 1768 ensam ägare. C. blev 1760
generalkrigskommissarie, fick 1775 generalmajors titel
och blev 1783 excellens. — Nästan hela sin
förmögenhet — dock icke Frederiksværk —
testamenterade C. till en fond, Det classenske
fideikommis, vars avkastning skulle
användas till att utbilda nyttiga människor till
statens bästa, främja vetenskap och arbetsamhet
samt lindra nöd och elände. . Stiftelsen äger
flera gods, fastigheter i Köpenhamn m. m. Den
underhåller bl. a. lantbruksskola, ett barnhem
och en mängd billiga arbetarbostäder samt
utdelar årl. betydande belopp till vetenskapliga och
välgörande ändamål.
Clathro’pteris, fossilt ormbunkssläkte,
utmärkande för övre trias (rät) samt undre och
mellersta jura. C. har mycket stora, sammansatta
blad.
Clathrus, se Gittersvamp.
Claude [kläd], drottning av Frankrike (1499
—1524), äldre dotter till Ludvig XII och Anna
av Bretagne. Hon äktade 1514 Frans av
Angou-léme, sedermera konung Frans I, ett politiskt
viktigt giftermål, då C. bl. a. medförde Bretagne
som arv. Efter C. uppkallades plommonsorten
”reihe-claude”.
Claude Gerard [kläd $erä’r], pseudonym för
författarinnan Aurora Lovisa Ljungstedt.
Claudel [klådä’l], Paul Louis Charles, fransk
författare (f. 1868). C. har varit fransk konsul,
resp, generalkonsul, i New York, Tièn-tsin, Prag,
Frankfurt a. M., Konstantinopel och Hamburg,
blev 1916 minister i Rio de Janeiro och 1919 i
Köpenhamn, förflyttades 1921 till Tokyo som
ambassadör, innehade samma post i U.S.A. 1926—
33 och i Belgien 1933—35- C., söm utgår från
symbolismen, ställdes länge i skugean av
Maeter-linck. Hans första skådespel, ”Téte d’or”,
utkom 1890 men beaktades knappast före 1901,
då det jämte fyra andra trycktes under
sam-lingstiteln ”L’arbre”. De märkligaste av dessa
dramer, genom vilka C. ville realisera en ny
form av tragedi, äro ”La jeune fille Violaine”
(omarbetat 1912 och kallat ”L’annonce faite å
Marie”; sv. övers. 1919), vari den katolska
världsåskådningen fullständigt bryter igenom i en
medeltida ram, vidare ”Partage de midi” (1906)
och det magnifika, av Calderön inspirerade
skådespelet ”Le soulier de satin” (1929). C:s
förnämsta lyrik föreligger i ”Vers d’exil” (1805),
skildrande hans mystiska omvändelse, och i ”Cinq
grandes odes” (1910). — C. har blivit mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
