Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus, Christofer - Columbus, 1. Jonas - Columbus, 2. Johan - Columbus, 3. Samuel - Columbus-ägg - Columella, Lucius Iunius Moderatus - Columnea - Columniferae el. malvales - Colutea - Colwyn Bay - Colymbus - Coma - Comacchio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Columbus—Comacchio
14
C:s originalmanuskript samt andra från C.
härstammande källor anlitades. Tendensen är en
panegyrik av C., och händelserna framställas
ur C:s egen synpunkt. — Av senare litt. om
C. må nämnas: II. Harrisse, ”Chr. Colomb, son
origine, sa vie, ses voyages” (2 vol., 1884) och
”Chr. Colomb devant 1’histoire” (1892); K.
Kretschmer, ”Die Entdeckung Amerikas” (1892);
H. Vignaud, Ӄtude critique sur la vie de
Colomb” (1905) och ”Histoire critique de la grande
entreprise de Chr. Colomb” (2 bd, 1911); Sophus
Larsen, ”The discovery of North America 20
years before C.” (1925); A. Norlind, ”De
geografiska upptäckternas tidevarv” (i
”Världshistoria”, utg. av S. Tunberg och S. E. Bring,
7, 1930). ”C:s skibsjournal 1492—1493”, utg.
av R. Caddeo; dansk övers, av C. V.
öster-gaard (1942).
Colu’mbus. 1) Jonas Svenonis C.,
universitetslärare, musiker (1586—1663), 1617 fil. mag.
i Uppsala och 1619 konrektor vid Västerås skola.
S. å. reste han på allmänna medel till utlandet
för att bl. a. skaffa instrument och musikalier
till läroverket; efter sin återkomst undervisade
han såväl i sitt huvudämne, grekiska, som i
musik; 1625 blev han prof, i poesi, 1628 även i
musik vid Uppsala universitet; 1630 kyrkoherde
i Husby i Dalarna. C. är den förste mera
betydande musiklärare i Sverige, som har fört fram
musikodlingen vid gymnasium och universitet.
2) Johan Jonae C., den föreg:s son,
författare (1640—84), prof, i poesi i Uppsala 1673.
Han var en av Sveriges yppersta latinska skalder
och diktade även på svenska.
3) Samuel Jonae C., den föreg:s bror, skald
(1642—79). C. kom 1659 till Uppsala, vid vars
universitet han studerade t. o. m. 1665 och där
han tillhörde Urban Hjärnes poetiska kotteri. Han
fick sitt uppehälle som huslärare dels i
Uppsala, dels i Stockholm. Georg Stiernhielm, med
vilken C. på 1660-talet blev intim, anställde
honom i Antikvitetskollegium 1667. 1674 åtföljde
C. som guvernör två studenter Reenstierna på en
resa till Leipzig, där vistelsen räckte två år,
Holland, London och Paris. C. avled ett par
månader efter återkomsten 1679. — C. skrev till
1667 endast latinsk poesi men började då, efter
Stiernhielms exempel, att dikta på svenska. En
dramatisk bearbetning av Stiernhielms
”Hercules”, ”Spel om Herculis wäge-wal; el. Den förste
comoedie, som speltes för H. Kongl. May:t
konung Karl den XI. år 1669”, med lyriska inlägg
av C. verkställdes av mästare och lärjunge
gemensamt. Senare arbeten av C. äro ”Den bibliske
werlden” och ”Odæ sveticæ” (båda 1674) och
”Rådrijk oder Anweiser zur Tugend” (1676).
Dessutom skrev C. åtskilliga tillfällighetsverser
vid bröllop och begravningar. Han efterlämnade
flera fullbordade el. påbörjade verk, bl. a.
”Måål-roo el. Roo-måål”, innehållande folkliga
histo-rietter i övers, m. m. samt karakteristiska
berättelser och anekdoter om bl. a. Lucidor och
Stiernhielm, utg. 1935 av B. Hesselman. Även som
språkforskare uppträdde C. med ”En swensk
ordeskötsel” (utg. 1881 och, av B. Hesselman,
1908), som med god blick för språkets karaktär
och utvecklingsmöjligheter yrkar på radikal
nystavning och förordar nybildningar, lån ur
dialekterna och fornspråket för att rikta språket.
C. var en mycket uppskattad skald, som i sin
moraliska och religiösa diktning ger uttryck åt
en måttfull och resignerad åskådning. Hans
egendomlighet var en förfinad konstnärlighet, en
känsla för skönhetsintrycken, som hos ingen
annan samtida svensk. Mjuk, musikalisk form,
smidig rytm och subjektivt natursinne utmärkte
honom. I Paris gjorde C. bekantskap med den
franska klassicismen, som kom att påverka
honom. — Litt.: R. Ekholm, ”S. C.” (1924).
Colu’mbus-ägg, en sinnebild för en snillrik
men förbluffande enkel lösning av ett till synes
olösligt problem. Columbus sades ha frågat några
avundsmän, om de kunde få ett ägg att stå
på spetsen, och efter deras fåfänga försök tryckt
ägget så hårt mot en bordsskiva, att det blivit
stående. Då åskådarna menade, att de också
kunde gjort så, sade Columbus, att de också
efter honom hade kunnat upptäcka Amerika.
Anekdoten berättades först 1565 om Columbus
men hänföres av Vasari 1550 till arkitekten
Bru-nelleschi, som, då man hånade hans försäkran
att kunna förse domen i Florens med kupolvalv,
med ett halvt äggskal visade, hur konstruktionen
var möjlig.
Colume’lla, Lucius lunius Moder
a-t u s, författare till Roms mest kända och bäst
bevarade verk, om lantbruket, ”Rei rusticae libri
XII”. Utgivandet började omkr. 62 e. Kr. Den
första kritiska upplagan av C:s verk är under
utgivning i ”Collectio scriptorum veterum
up-saliensis”.
Colu’mnea, växtsläkte av fam. Gesneraceae,
med talrika arter, mest klättrande halvbuskar, i
tropiska Amerika. C. scandens, med långa,
krökta, nästan rörformiga röda blommor, odlas ofta
i växthus.
Columni’ferae el. malväles, serie bland
Archichlamydeae (Choripetalae), utmärkt genom
flersymmetriska, 5-taliga blommor med dubbelt
hylle, i knoppen kantlagda foderblad och vanl.
vridna kronblad samt två ståndarkransar, av
vilka dock den yttre vanl. ombildas till
stamino-dier, den inre genom klyvning uppdelas i talrika
ståndare, ofta med mer el. mindre högt
sammanvuxna strängar. Fruktämnet är inomsittande, 2
—flerrummigt med 1—flera anatropa fröämnen
i varje rum. Viktigaste familjer: Tiliaceae,
Malvaceae, Bombacaceae och Sterculiaceae.
Colütea, se Biåsbuske.
Colwyn Bay [kå’lcoin bei’], stad i
Denbig-shire, n. Wales, vid Irländska sjön; 21,000 inv.
Mycket besökt havsbadort.
Coly’mbus, se Lomsläktet.
Co’ma. 1) Lat., hår. — C. Berenlces, se
Berenike och Stjärnor. — 2) Grek., fullständig
medvetslöshet, se Koma.
Comacchio [kåma’kiå], gammal stad i ital.
prov. Ferrara, 32 km n. om Ravenna och 5
km från Adriatiska havet, byggd på 13 öar i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
