Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dinesen, Lars - Dinesen, 1. Wilhelm - Dinesen, 2. Karen (Isak Dinesen) - Dinet, Alphonse - Ding an sich - Dingelstedt, Franz von - Dinghofer, Franz - Dingle - Dingler, Hugo - Dingleytariffen - Dingo - Dingtuna - Dinitrofenol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Dinesen—Dinitrofenol
744
Dinesen, Lars, dansk politiker (1838—1915).
Urspr. bonde, var han medlem av folketinget
1864—1913, tillhörde först den nationella
(grundt-vigianska) vänstern, 1870—71 den förenade
vänstern men gick över till högern, då den
politiska kampen på allvar började, och blev en av
detta partis ledare. Han tillhörde partiets
moderata grupp, och då vänstern icke upptogs i
regeringen efter förlikningen 1894, vände han
sig mer och mer från högerns politik och blev
efter hand isolerad inom partiet. Han slöt sig
nu till de frikonservativa men föll igenom vid
valet 1913.
Dinesen. 1) Adolph Wilhelm D., dansk
författare (1845—95). D. blev officer 1863 och
deltog med utmärkelse i kriget mot Preussen
1864 och kämpade på fransk sida i 1870—71
års krig. Senare tillbringade han ett par år
som nybyggare och jägare i Nordamerikas
vildmarker och var med på turkarnas sida i 1877
års balkankrig. Därefter återvände D. till
Danmark och slog sig ned som lantbrukare. Han
blev 1892 folketingsman. Mest känd är D.
emellertid som författare, dels som reseskildrare
(”Paris under Communen”, 1872, m. fl.), dels
och framför allt genom två saml. ”Jagtbreve”
(1889 och 1892; sv. övers. 1947).
2) Karen D., pseud. Isak Dinesen,
den föreg:s dotter, författarinna (f. 1885), se
Blixen-Finecke.
Dinet [dinä’], Alphonse Étienne, fransk
målare (1861—1929). D:s bilder från Algeriet,
där han upprepade gånger länge uppehöll sig,
äro i karakteristiken inträngande, i koloriten
våldsamt uppjagade.
Ding an sich [zil$], ty. Se Kant, I.
Di’ngelstedt [-/tät], Franz, frih. von D.,
tysk teaterman och författare (1814—81),
intendent vid hovteatern i München 1850,
generalintendent vid hovteatern i Weimar 1857, dir. för
hovoperan i Wien 1867, för Burgteatern 1871.
D. utgav bl. a. ”Lieder eines kosmopolitischen
Nachtwächters” (1841), ”Gedichte” (1845) och
”Nacht und Morgen, neue Zeitgedichte” (1851).
D:s ”Sämtliche Werke” utkommo i 12 bd 1877.
Di’nghofer [-häfar], Franz, österrikisk
politiker (f. 1873), jur. dr, tillhörde 1911—18
riksdagen (Stortyska folkpartiet), var talman i
konstituerande nationalförsamlingen 1918 och i
nationalrådet till 1926. Okt. 1926—maj 1927 var
D. vicekansler och ledde samtidigt justi
tieären-dena samt var maj 1927—juli 1928
justitieminister. S. å. utnämndes han till president i högsta
domstolen, en post, som han fick lämna vid tyska
ockupationen 1938.
Dingle, stationssamhälle i Svarteborgs sn i
Bohuslän.
Dingler, Hugo, tysk matematiker och
filosof (f. 1881), prof, i Darmstadt 1932, avsatt
under nazistregimen. D. har gjort skarpsinniga
inlägg i debatten om fysikens och matematikens
logiska grundvalar och metoder och därvid
energiskt kritiserat de empiristiska förutsättningarna
för Einsteins relativitetsteori. Bland hans
skrifter märkas ”Die Grundlagen der Physik” (1919),
Dingo.
”Physik und Hypothesen” (1921), ”Der
Zusam-menbruch der Wissenschaft und der Primat der
Philosophie” (1926; 2:a uppl. 1931), ”Das
Experiment” (1928), ”Metaphysik als Wissenschaft
vom Letzten” (1929), ”Das System” (1930),
”Philosophie der Logik und Arithmetik” (I931),
”Die Methode der Physik” (1938) och ”Grundriss
der methodischen Philosophie” (1949).
Dingleytariffen [di’Qli-], en starkt
protektionistisk tulltariff, som 1897 antogs i U.S.A. och
uppkallades efter sin upphovsman,
kongressledamoten Nelson Dingley (1832—99).
Dingo [di’ugå], Ca’nis dingo, en i Australien
förekommande hundform, som lever såväl vild
som i halvtamt tillstånd. D. når en medelstor
schäferhunds storlek. Den har uppstående öron,
tämligen långsträckt kropp och kraftiga ben. Färgen är
växlande, men grundfärgen är rödgul eller
grågul. D. strövar omkring i smärre grupper, för
vilka intet djur ur den inhemska djurvärlden
går säkert. Tidigare var den ett svårt skadedjur
i de trakter, där fåravel bedrives, men är numera
på sina håll helt utrotad och i allm. rätt sällsynt.
Huruvida d. urspr. är vild el. blivit förvildad,
är en ännu oavgjord fråga.
Dingtuna, socken i s. ö. Västmanland,
Tuhundra härad, Västmanlands län; 79 km2, 1,360
inv. (1951). Är bördig slättmark med smärre
kullar och skogsåsar. 4,046 har åker.
Egendomar: Stockkumla och Råby. Järnåldersgravfält
och rester av en bygdeborg. Kyrkans skepp är
från 1300-talet. D. bildar med Västerås-Barkarö
ett pastorat i Domprosteriet av Västerås stift;
utgör tills, m. socknarna Västerås-Barkarö och
Lillhärad storkommunen D.; 160,99 km2, 2,122
inv. (1951).
Dinitrofenol [-å’l]. Av de olika isomera
föreningarna har endast 2,4-dinitrofenol tekniskt
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
