Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drontfåglar - Drooschsloot, Joost Cornelisz - Droppar - Droppe - Dropp-flaska, -glas - Droppinfektion - Droppsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Droochsloot—Droppsten
28
Dront, Didus ineptus.
en art, dr ont en (Didus ineptus), förekom på
Mauritius, en annan art, d o d o n (Didus
bor-bonicus), på Réunion och en tredje,
”solitären” (Pezophaps solitaria), på Rodrigues vid
dessa öars upptäckt. D. avveko till det yttre
betydligt från andra duvfåglar. Den väldiga,
grova näbben var längre än huvudet och i
spetsen hakformigt nedböjd. Vingarna och stjärten
voro förkrympta, den senare utgjorde en tofs av
plymlika fjädrar; d. hade förlorat flygförmågan
på grund av frånvaron av rovdjur och riklig
tillgång på föda på marken. Köttet var
utmärkt, och de stora feta och klumpiga fåglarna
blevo ett bekvämt byte för provianterande
sjöfolk. Dronten, som var omkr. 80 cm hög och
till färgen brungrå med stjärt och vingar vitgula,
tycks ha varit utrotad redan före 1700. Flera
exemplar fördes levande till Europa och blevo
avmålade. Solitären var större än en svan och
helt vit, fast med mörka vingpennor; den levde
in i senare hälften av 1700-talet på ön
Rodrigues. I ett bo av palmblad lade den ett enda
stort vitt ägg.
Droochsloot [drå^slåt], Joost
Corne-I i s z, holländsk målare (1588—1666), verksam
i Utrecht. Han målade historiska och bibliska
ämnen, senare mestadels landskap och byscener
med staffage.
Droppar (lat. guttae). 1) De sex små
ko-niska tappar, som hänga under den doriska
frisens triglyfer, samt de tre gånger sex (vanl.
cylinderformade) knappar, som pryda undersidan
av den doriska gesimsens mutuler.
2) Flytande läkemedel, som användas
droppvis, någon gång även teskedsvis som vanliga
bröstdroppar. Oftast brukas benämningen d. på
sprithaltiga utdrag på växtdelar (tinkturer), men
ordet omfattar även lösningar av fasta ämnen
i sprit, vatten, glycerin el. dyl. För noggrann
dosering av d. nyttjas droppflaska, en
flaska med inslipad glaspropp med avlopp. I st. f.
droppflaska kan användas droppglas el.
d r o p p r ö r, ett c:a 5 cm långt glasrör av
c:a 5 mm diam., i ena ändan utdraget i en spets
och i andra ändan försett med en gummihatt.
Är spetsens avloppsyta precis 3 mm2, benämnes
röret normaldroppräknare.
Droppe, en avgränsad mindre mängd av en
vätska, sammanhållen av den i ytan verkande
ytspänningen. I fritt tillstånd, d. v. s. skilda från
varje yttre inverkan, bilda d. fullkomliga sfärer.
I luftfyllt rum fallande d., t. ex. regndroppar,
kunna ej bibehålla den fullständigt sfäriska
formen, utan d:s vertikala meridianer bilda en
kurva, som representerar det minsta motståndet.
Dropp-flaska, -glas, se Droppar.
Droppinfektion, se Infektion.
Droppsten, de huvudsaki. av kolsyrad kalk
bestående bildningar, som i kalkstensgrottor dels
hänga ned från taket likt istappar, s. k. s
tala k t i t e r, dels resa sig från grottans golv i
form av kullriga upphöjningar eller pelare, s. k.
stalagmiter. Det vatten, som sipprar ned i
kalkstenen, upplöser genom sin kolsyrehalt en
del av den bergart det passerar, men när det
når fram till grottan och kommer i beröring
med luften där, avger det hälften av den i
kalciumbikarbonatet bundna kolsyran, och vattnet
avdunstar; det enkla kalciumkarbonatet avskiljes
sedan i fast form, vanligen i form av kalkspat.
Varje stalaktit börjar därigenom, att ur en från
ett ställe i grottans tak nedhängande vattendroppe
den kolsyrade kalken avsätter sig, och i den
mån vatten rinner till, bildas först ett rör av
kalkspat, och sedan fylles detta ut och växer
både i längd och tjocklek. På bottnen i grottan
bildas av den kalk, som ännu finnes löst i de
nedfallande vattendropparna, stalagmiter, som
växa uppåt och stundom sammanträffa med sina
Fris med droppar. Parthenons s. v. hörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
