- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
475-476

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk ackumulator - Elektriska enheter - Elektriska figurer - Elektriska filter - Elektriska fiskar - Elektriska fält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

475

Elektriska enheter—Elektriska fält

476

Fig. 3. Blyackumulatorbatteri.

Då spänningen hos de enskilda cellerna sjunker
vid urladdningen, måste, om batterispänningen
skall kunna hållas någorlunda konstant, antalet
inkopplade celler vid fortskridande urladdning ökas.
För detta ändamål använder man en
cellko p p 1 a r e, med vilken apparat cellerna vid
ena ändan av batteriet kunna successivt in- el.
urkopplas. — Ackumulatorbatterier ha förr i stor
utsträckning använts för utjämning av
belastningen vid elektricitetsverk med
likströmsdistribution samt för att upptaga förekommande
stora belastningsstötar (buffertbatterier).
Batteriet kopplas i sistn. fall parallellt med en
generator, och spänningen kan på så sätt hållas
ganska konstant. Vidare användas
ackumulatorbatterier för den elektriska utrustningen i
motorfordon samt för reservbelysning, ringledningar
och andra svagströmstekniska utrustningar.

Elektriska enheter. De praktiska enheter,
som äro i gängse bruk inom elektrotekniken,
framgå av följ, sammanställning.

Enhet för strömstyrka: 1 ampere (A);
0,001 A benämnes 1 milliampere (mA); 0,000001
A benämnes 1 mikroampere («A).

Enhet för spänning: 1 volt (V); 1,000 V
benämnas 1 kilovolt (kV); 0,001 V benämnes
1 millivolt (mV). I fysiken begagnas även den
större enheten 1 megavolt (MV) = 1,000,000 V.

Enhet för motstånd, reaktans och
impedans: 1 ohm (D); 1,000,000 D
benämnas 1 megohm (M£?).

Enhet för aktiv effekt: 1 watt (W);
1,000 W benämnas 1 kilowatt (kW); 1,000,000
W benämnas 1 megawatt (MW); 0,001 W
be

nämnes 1 milliwatt (mW); 0,000001 W
benämnes 1 mikrowatt (^W).

Enhet för reaktiv effekt: 1 var (VAr);
1,000 VAr benämnas 1 kilovar (kVAr) o. s. v.
såsom vid watt.

Enhet för skenbar effekt: 1
voltampere (VA); 1,000 VA benämnas 1
kilovolt-ampere (kVA) etc. såsom vid watt.

Enhet för aktiv energi: 1 wattsekund
eller joule (Ws); enheten 1,000.3,600 Ws utgör
en kilowattimme (kWh); 1,000 kWh benämnas
1 megawattimme (MWh).

Enhet för e 1 e k t r i c i t e t sm ä n g d: 1
amperesekund el. coulomb (As). 3,600 As
benämnas 1 amperetimme (Ah).

Enhet för självinduktion (i n d u
k-t a n s) och ömsesidig induktans: 1
henry (H); 0,001 H benämnes 1 millihenry (mH).

Enhet för kapacitet: 1 farad (F);
0,000001 F benämnes 1 mikrofarad («F); 0,000001
,uF benämnes 1 mikromikro farad (ywF) el.
pico-farad (pF). Ofta brukas även den
elektrostatis-ka enheten 1 cm = 1,11 u/FF.

Enhet för magnetisk fältstyrka: 1
örsted (tidigare 1 gauss).

Se f. ö. Måttsystem.

Elektriska figurer, se Lichtenbergska figurer.

Elektriska filter, se Filter.

Elektriska fiskar, se Darrmal, Darrockor och
Darrål.

Elektriska fält. Varje elektriskt laddad kropp
är omgiven av ett e., som närmast ger sig till
känna genom den kraftverkan, som utövas på
varje annan laddning, belägen inom fältet. Den
kraft, som verkar på en i en viss punkt av ett
e. anbringad positiv enhetsladdning, kallas den
elektriska fältstyrkan el.
fältintensiteten i den ifrågavarande punkten.
Enheten för elektrisk fältstyrka härskar i en
punkt, där kraftenheten verkar på
enhetsmäng-den elektricitet. Väljes som fältstyrkeenhet den
elektrostatiska CGS-enheten, utgör fältstyrkan i
en punkt 1 fältstyrkeenhet, om på 1 elektrostatisk
enhetsladdning, anbringad i punkten i fråga,
verkar kraften 1 dyn. För fullständig
karakterisering av fältstyrkan fordras kännedom ej blott
om dess storlek utan även om dess riktning.
Fältstyrkan beräknas med användning av
Cou-lombs lag genom geometrisk summation av
fältstyrkorna, som de enskilda elektriska
punktladdningarna ge upphov till. — Med ett h o m
o-g e n t e. förstår man ett fält, där fältstyrkan
till storlek och riktning överallt är densamma.

Följer man, utgående från en punkt i ett e.,
riktningen av fältet till en angränsande punkt
och från denna fortsätter likaledes i fältets
riktning till en annan närbelägen punkt o. s. v.,
så rör man sig på en k r a f 11 i n j e el.
fältlinje. Kraftlinjerna utgå från de positiva
laddningarna och förlöpa mot de negativa. Längs
en sådan linje skulle en positiv elektrisk
laddning röra sig, om den endast vore underkastad
fältkrafterna och ej ägde någon tröghet. Kraft-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free