Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektsson - Engelbrekts församling - Engelbrektsholmen - Engelbrektskrönikan - Engelbrektsson, Olav - Engelbrektsvisan - Engelbreth-Holm, Julius - Engelhard, Wilhelm - Engelhardt, Conrad - Engelholms Tidning - Engelke, Daniel - Engelmann, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Engelbrekts församling—Engelmann
668
Engelbrektskyrkan.
komsten av en svensk riksdag. Att han i sin
politik har stått i nära förbindelse med rådet,
som även var motståndare till enväldet, har
särsk. framhävts av nyare forskning.
E:s gestalt skildrades i idealiserad form av
biskop Tomas i hans E.-visa; senare
framställde Karl Knutssons historieskrivare honom som
en föregångare för dennes nationella kungadöme.
Under 1800-talet har hans historia ofta
behandlats i skönlitterär form. I A. Blanches drama
”Engelbrekt och hans dalkarlar” (1846) tolkades
hans gestalt i liberal anda. Starbäcks roman om
honom (1868—69) har måhända varit vår mest
lästa historiska roman. Även Strindberg har
dramatiskt behandlat honom (1901), och 1928
har hans öde lämnat stoff till en opera av
Natanael Berg. — Om hans utseende ha vi inga
upplysningar; senare statyer äro fantasibilder. —
Litt.: E. Lönnroth, ”Sverige och Kalmarunionen”
(1934); N. Ahnlund, ”E. Tal och uppsatser”
(1934); G. Carlsson, ”Det engelbrektska
upprorets begynnelseskede” (i Hist. tidskr., 1934) och
”Arboga möte 1435” (därst. 1936) samt
framställningen av E. i ”Sveriges historia”, 3:1 (1941);
K. Kumlien, ”Med svenskarna och E.” (1935).
Engelbrekts församling i Stockholm bildades
1906 ur Hedvig Eleonora förs.; 27,879 inv.
(1951). E. omfattar n. v. Östermalm och n. v.
delen av N. Djurgården. Förs:s kyrka,
Engelbrektskyrkan, är ett verk av L. I.
Wahl-man. Den uppfördes 1910—14 jämte
bredvid-liggande församlingshus på ett bergsparti, ur
vilket den organiskt och mäktigt bygger upp sig.
Kyrkan smyckas med murmålningar av O.
Hjortzberg och F. Månsson samt med skulpturer.
— Litt.: L. I. Wahlman, ”Engelbrektskyrkan i
ord och bild” (1925).
Engelbrektsholmen, liten ö i Hjälmaren,
utanför Göksholmslandet i Närke. Här mördades
Engelbrekt Engelbrektsson; en minnessten restes
1818 på platsen.
Engelbrektskrönikan, se Karlskrönikan.
Engelbrektsson, Olav, norsk ärkebiskop, se
Olav Engelbrektsson.
Engelbrektsvisan, se Tomas Simonsson.
Engelbreth-Holm, Julius, dansk läkare (f.
1904), dr med. 1933, sedan 1941 prof, i
patologisk anatomi vid Köpenhamns univ. E. har
fortsatt de danska forskarna Ellermanns och Bangs
grundläggande arbeten över hönsleukos och på
talrika punkter fördjupat vår kunskap härom.
Han intar en internationellt erkänd ställning
inom leukemisvulst-forskningen. Han har även
varit initiativtagare inom medicinsk undervisning
och i sociala frågor.
Engelhard [-hart], Wilhelm, tysk
skulptör (1813—1902). Han var elev av
Thorvald-sen och Schwanthaler, efter sin vistelse i Rom
verksam i Hannover från 1857. E. utförde bl. a.
en Psykegrupp och statyer med fornnordiska
motiv, t. ex. en kolossal sittande Oden, 1902
uppställd framför provinsmuséet i Hannover. E. var
även målare.
Engelhardt, Helvig Conrad, Christian,
dansk arkeolog (1825-—81), adjunkt vid skolan i
Flensborg 1851. Som föreståndare för dess
forn-sakssamling blev E. ledare för undersökningarna
av de stora mossfynden i Slesvig från
folkvand-ringstiden (Thorsbjerg, Nydam). E. blev sedan
medhjälpare vid Museet for nordiske oldsager och
ledde utgrävningarna av mossfynden på Fyn
(Kragehul, Vimose). E:s publikationer över
mossfynden (Thorsbjerg 1863; Nydam 1865;
Kragehul 1867; Vimose 1869) äro av stort
värde. E. blev 1879 fil. hedersdr i Köpenhamn.
Engelholms Tidning, moderat morgontidning
i Ängelholm. Uppsattes okt. 1867 av C. F.
Blomberg (1828—78). E., som från 1901 utkommer alla
vardagar, bär sedan 1937 som överrubrik
Nordvästra Skånes tidningar (se d. o.). Ansvarig utg.
är sedan 1928 Thure Sigfrid Jansson (f. 1886).
E’ngelke, Daniel, industrimän, donator
(1850—1930). Han anställdes tidigt i
Norrköpings bomullsväveri ab. och var från 1878
företagets chef. E. hade flera allmänna uppdrag,
särskilt i Norrköping. I sitt testamente av 1930
skänkte E. omkr. 1,5 mill. kr till Vitt.-akad.
Avkastningen av den härigenom skapade Daniel
Engelkes donationsfond skall komma svensk
humanistisk forskning till godo.
E’ngelmann, Rudolf, tysk astronom (1841
—88). Han var 1863—74 observatör vid
observa-toriet i Leipzig och övertog därefter det av
fadern grundade bokförlaget. Mest bekanta äro
E:s observationer av dubbelstjärnor. E. utgav
bl. a. det förträffliga verket ”Newcomb-E.,
Populäre Astronomie” (1881; 7:e uppl. 1922).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
