Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräsmaskiner - Frätsten - Frö - Frö (Frej) - Fröbaggar - Fröbel, 1. Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
F rätsten—F röbel
278
Olika slags fräsar.
I planfräshuvud med utbytbara skär, 2 planfräs med spånbrytarspår, 3 ändplanfräs, 4 konkavfräs, 5
kil-spårsfräs (ändfräs, tappfräs), 6 vinkeländfräs, 7 enkel kuggfräs (skivfräs), 8 snäckfräs för kuggskärning
(”hobb”), 9 träfräs för fräsning av spånt.
Frätsten, kaustikt kali {Hy’dras ca’licus) i
form av gjutna små vita stänger.
Frö (lat. semen), den för fröväxterna
utmärkande fortplantningskroppen, bestående av
fröskal, frövita och grodd. Fröskalet {testa)
har en skydds funktion och är vanl. svagt
utvecklat, när f. är inneslutet i ett hårt
frukthölje, som ej öppnar sig förrän vid groningen
(nöt, stenfrukt). Det kan vara försett med
fröspridande mekanismer, ss. hårbildningar, vingar,
el. bli köttigt och saftigt. Det kan förslemmas
genom vattenupptagning (lin), så att f. fäster sig
vid underlaget. I fröskalet synes en por, grohålet
el. m i k r o p y 1 e n. Kring denna finnes hos
många f. en utväxt, fröhylle {caruncula).
Detta kan innehålla för myror smakliga ämnen
(e 1 a i o s o m) och därigenom bidra till f:s
spridning. Frösträngen {funiculus) förenar f.
med fruktväggen, och på fröskalet finnes ofta
märke efter frösträngens fästpunkt, fröärret
el. naveln {hiluni). Fröskalet har uppkommit
ur fröämnets integument. Frövitan
(endo-s p e r m) innehåller upplagsnäring för det
groende embryot och förstöres vid groningen. Ofta
är denna stärkelse, i andra fall består den av
feta oljor och andra fettämnen. I andra fall åter
uppträder den i form av förtjockade cellväggar,
och frövitan är då mycket hård. Frövitan
innehåller även äggviteämnen i mindre kvantitet.
Man liar benhård, hornartad, köttig, slemmig,
mjölig frövita. Hos gymnospermerna är
frö
vitan bildad före befruktningen, hos
angiosper-merna uppkommer den som följd av en särskild
befruktningsprocess. Fam. Nymphaeaceae,
Pipera-ceae och andra ha p e r i s p e r m, en vävnad
med upplagsnäring, som är bildad av den
förstorade nucellus. Groddens (embryo)
storlek är mycket olika. Den kan ligga vid sidan
av frövitan, ss. hos gräsen, el. omgiven av
denna. Undantagsvis kan f. innehålla två
embryo-ner (”tvillingar”); f. av vissa växter, som bilda
embryoner genom knoppning från nucellus, ha
som regel flera embryoner (polyembryoni). I
f. finnas även vitaminer och tillväxtämnen. Hos
några växter är f. omgivet av ett livligt färgat
fröhylle {arillus). Orkidéernas f. äro
egendomliga; de äro mycket små och sakna frövita
på gr. av att polkärnorna aldrig delas; vidare
är embryot mycket outvecklat och består av ett
fåtal celler.
Frö, svenskt namn på guden Frej.
Fröbaggar, Bru’chidae, små, särskilt på
undersidan starkt kullriga skalbaggar med kort
snyte med raka antenner och baktill tvärt
avskurna täckvingar. Deras larver leva i frön av
balj växter. De vanligaste arterna, tillhörande
släktet Bruchus, äro ärtsmygen {B. pisorum)
och bönsmygen {B. rufimanus); de ha flera
gånger inkommit i Sverige men ej
acklimatiserats.
Fröbel. 1) Friedrich F., tysk pedagog
(1782—1852). Han valde Pestalozzi till sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>