Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fälttecken - Fälttelegraf - Fälttelegrafkåren - Fälttelegraftrupper - Fälttjänstövning - Fälttrupper - Fälttryckeri - Fälttygkåren - Fälttygmästare - Fälttävlan - Fältuniform - Fältutrustning - Fältvakt - Fältvall (glacis) - Fältveterinärkåren - Fältväbel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
F älttelegraf—F ältväbel
390
ej ha haft f.; romarna hade i) signum (plur.
signa), figurer på en stång: en silverörn för
legionen; en varg, häst o. dyl., senare eh hand
med metallplattor m. m. därunder, för manipel
och något liknande för kohort; 2) vexillum (plur.
vexilla), standar, för rytteri och detachemang. —
Baner, fanor och standar ha sedermera nyttjats
som f.; som personliga sådana ha brukats
armbindel, kokard m. m.
Fälttelegraf, äldre benämning på signalorgan.
Fälttelegrafkåren. 1871 uppsattes vid dåv.
Pontonjärbataljonen, nuv. Svea ingenjörkår, ett
under chefen för Fortifikationen lydande
fält-signalkompani, sedermera benämnt
fälttelegrafkompani, som genom 1901 års härordning
utökades till två kompanier och samtidigt bildade en
självständig kår, F. Genom 1914 års härordning
tillkommo ett tygkompani samt ett radio- och
ett ballongkompani, vilka sistn. förlädes till Lilla
Frösunda, ett flygkompani på Malmslätt samt ett
telegrafdetachement vid Bodens ingenjörkår.
Genom 1925 års försvarsordning överfördes
ballongkompaniet till arméart., införlivades
telegraf-detachementet med Bodens ingenjörkår samt
ut-bröts flygkompaniet, som utvecklats till ett
självständigt truppslag. Enl. 1936 års försvarsordning
utbröts F. ur Fortifikationen för att bilda
stommen till de nyinrättade Signaltrupperna (se d. o.).
Fälttelegraftrupper, se Signaltrupper.
Fälttjänstövning, sådan övning, som anordnas
under fältmässiga förhållanden. I större f. för
armén deltaga vanl. även flyg; ändamålet
är att giva befäl och staber tillfälle till övning i
ledandet av högre truppförband, att inöva
samverkan mellan olika truppslag, att vänja de lägre
truppförbanden vid uppträdande i högre förband,
att öva underhållstjänst m. m. F. kunna även
avse prövning av organisation, utrustning och
reglementariska föreskrifter. F. utföras stundom
gemensamt av delar från armén, marinen och
flygvapnet. Även särskilda
vinterfälttjänstövning-ar bruka anordnas. För f. organiseras en ledning,
vilken med biträde av stridsdomarpersonal
reglerar händelseförloppet och fäller utslag vid strid,
samt 2 mot varandra uppträdande styrkor. F.
kunna även utföras som kaderövning, då av vissa
förband endast staber och signalorgan, men ej
själva truppen, deltaga. Utgångsläge skapas
genom av ledningen utgivna ”förutsättningar”. F.
kallades förr i dagl. tal fältmanöver. Jfr
Fältövningar.
Fälttrupper, se Fältförband.
Fälttryckeri, krigsv., en mindre organisation,
som ingår i högre staber, för att i fält utföra
reproduktion av kartor samt tryckning av texter,
tabeller m. m.
Fälttygkåren. Genom 1936 års
försvarsordning sammanfördes huvuddelen av den aktiva
of-ficerspersonal, som tjänstgjorde vid
Arméförvaltningens tygdep. och under detta lydande fabriker
verkstäder m. m. ävensom viss civilmilitär
personal, till en särskild teknisk kår, benämnd
F. och underställd general fälttygmästaren.
Ge-nom 1942 års försvarsbeslut bröts tygstaten
(om
fattande den civilmilitära personalen) ut ur F.
F. har personal på aktiv stat, i reserven och på
reservstat. Tygstatens personal på aktiv stat
består av tygförvaltare, tygverkmästare,
tyghantverkare, tygskrivare och omkr. 240 armétekniker.
Därjämte finns reserv.
Fälttygmästare (”tyg”, av ty. Zeug, [-[artilleri-]-] {+[artille-
ri-]+} pjäs). Feldzeugmeister var förr (fram till
1919) i Tyskland chefen för ett ämbetsverk, ung.
motsvarande tygavd. inom svenska
Arméförvaltningen, i Österrike högste befälhavaren för hela
art. — I Sverige tillsattes 1821 en f. som
generalfälttygmästarens närmaste man och
ställföreträdare. Från 1881 var han byråchef för
Artilleridep:s ”militärbyrå”. 1936
omorganiserades Artilleridep. till Tygdep., varvid f. blev chef
för fälttygmästarexpeditionen. Efter
omändringen 1942 av Tygdep. till Arméförvaltningens
tygavd. är f. personalkårchef för tygstaten.
Fälttävlan, militär tävlan, bestående av flera
(minst tre) för den militära utbildningen viktiga
idrottsgrenar i växlande kombinationer (numera
ofta i form av krävande uthållighetsprov, åtföljda
av precisions- och koncentrationstävlingar). —
Inom hästsporten finnes en särskild form av f.
till häst, vanl. omfattande prisridning
(dressyrprov), distansritt, steeple chase och
terrängritt (uthållighetsprov) samt prishoppning.
Fältuniform, dets. som fältdräkt (se d. o.).
Fältutrustning, sammansättningen av alla de
persedlar, vapen, fordon m. m., vilka
lantstrids-krafterna skola medföra i krig. F. fastställes
genom särskilda fältutrustningslistor,
som utarbetats redan i fredstid.
Fältvakt, förr en för bevakning avsedd
för-postavd., vars styrka uppgick till omkr. en
pluton.
Fältvall (glacis), en framför en befästnings
yttergrav anlagd låg flackvall till skydd för
kontereskarpens och eskarpens murverk.
Fältveterinär kåren. Benämningen
veterinär infördes 1875. 1886 beslöts en vittgående
förändring av veterinärorganisationen, vilken betr,
de lägre förbanden ordnades efter de principer,
som i stort sett ännu äro gällande.
Veterinärerna tillhörde från början Veterinär staten.
Benämningen F. tillkom 1889. F. var underställd
generalfältläkaren intill 1936, då F. blev en egen
personalstat med överfältveterinären som chef..
Personalförteckningen för F. upptar 1 ö v e
r-fältveterinär (chef för F.), fält-,
regements- och
bataljonsveterinä-r e r. Personalen i reserven utgöres av
veterinärer, vilka avgått efter uppnådd pensionsålder
el. vid avgång före sådan ålder på egen ansökan
vunnit inträde i reserven, samt personal, som där
vunnit sin första anställning. Vid F. finns även
en reservstat.
Fältväbel (ty. Feldwebel) kallades inom
svenska armén redan på 1500-talet den, som innehade
en av befälsplatserna inom fänikan och som urspr.
hade att göra med manskapets utbildning och
uppställning. Efter hand kom f. att vid
infanteriet som äldste underofficer på kompaniet
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
