Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältväbel - Fältöverste - Fältövningar - Fämunden - Fängelsepsykos - Fängelsestraff - Fängelsesystem - Fänghål - Fänika - Fänkål - Fänneslunda - Fänrik - Fänrik Ståls sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391 Fältöverste—Fänrik Ståls sägner 392
strida expeditions- och förvaltningstjänsten vid
kompaniet. 1833 ändrades titeln till fanjunkare.
Fältöverste (ty. Feldoberst), benämning på
armébefälhavare under de första årh. av nyare
tiden.
Fältövningar, tillämpningsövningar i terräng,
vilka utföras av officerspersonal från olika
truppförband el. från olika truppslag och avse
deltagarnas utbildning i taktikens olika grenar, i
den mån detta kan ske utan tillgång till
trupper. Avses huvudsaki. övning i taktikens
stabs-mässiga delar, organiseras verkliga staber med
signalorgan, varvid f. benämnas stabstj ä n s
t-övning. Jfr Fälttjänstövning.
Fämunden, sjö i Norge, se Femunden.
Fängelsepsykos, akut reaktiv psykos hos
fångar, särsk. vid isolering i cell. F.
karakteriseras av mer el. mindre utpräglad omtöckning,
antingen i förening med stupor el. med
agitation, våldsamma utbrott och stundom
hallucinationer och paranoida vanföreställningar. Även
en mera kronisk form vid längre tids
anstaltsvis-telse, då mer el. mindre systematiserade paranoida
föreställningar dominera. Akut f. går vanl. över,
om isoleringen brytes, den kroniska formen är
mera resistent mot behandling, men
miljöombyte i någon form brukar dock medföra
förbättring.
Fängelsestraff, se Frihetsstraff.
Fängelsesystem. Sedan frihetsstraffet i slutet
av 1700- och början av 1800-talet börjat
uttränga de grymma kropps- och dödsstraff, som
förut kommit till användning, uppstod frågan,
hur detta straff skulle avtjänas. Dystra
erfarenheter av straff i gemensamhet pekade på
isolering i cell som lämpligaste strafform. Det
strängaste f. är philadelphia-, p e n n s y
1-v an i a- el. cellsystemet, isolering i cell
utan arbete och utan annan förströelse än
läsning av Bibeln el. andra religiösa skrifter.
Resultatet av detta system, som från U.S.A.
överfördes till Europa, blev, att fångarna dukade
under. Det auburnska, tystnads- el.
silencesystemet ville råda bot härpå
genom att införa arbete i fängelserna. Fångarna
skulle nattetid vara isolerade i cell men under
dagarna arbeta tillsammans på verkstäder under
absolut tystnad. Båda dessa f. visade sig
olämpliga på gr. av sin stränghet. Det f., som haft
störst betydelse, är det irländska el.
progressivsystemet, vilket i modifierad form
tillämpats i Sverige till 1946. Betecknande för
detta f. är fångarnas klassindelning, där en
upp-flyttning i högre klass, som göres beroende av
fångens flit och uppförande, medför ökade
förmåner. Detta f. har använts i ett flertal länder.
Genom fångvårdsreformen 1946 avskaffades
cellstraffet och klassindelningen, varjämte
behandlingen humaniserades och individualiserades. Se
Fångvård.
Fänghål (till Ity. fengen, antända), fäng, en
cylindrisk kanal till laddningsrummet genom
eldrörets el. bakladdningsmekanismens gods. Genom
f. leddes vid avfyringen eld till laddningen, så
att denna antändes. Vid införandet av
patron-och laddningshylsor (se Patron) bortföllo f.
Fänika (ty. Fähnlein, liten fana), under
slutet av medeltiden och in på 1600-talet en avd.
fotfolk, som samlats under ett fälttecken (fana).
F:s storlek var 200—500 man; flera fänikor
förenades efter hand i reg Ren. — I Sverige
utgjorde f. under hela 1500-talet truppenheten inom
fotfolket, motsvarande fana vid rytteriet. Den
äldre vasafänikan (omkr. 500 man) var indelad
i kvarter om fyra dubbelrotar; en enkelrote
utgjorde dels slaktordningen, vars manskap
var utrustat med långa stötvapen och harnesk,
dels förlorade hopen, avsedd för strid i
bruten terräng m. m.; den utgjordes huvudsaki.
av skyttar, beväpnade med ”rör” och ”rundelar”
(sköldar). — F. rekryterades genom utskrivning
inom landskapen, en el. flera i varje. Vid
1600-talets början hade f:s numerär betydligt sjunkit.
Andra namn för fotfolkets indelning kommo i
bruk, varvid kompaniet kan anses ha efterträtt
f. — Litt.: ”Axtorna, en studie i organisation och
taktik” (1926).
Fänkål (av ty. Fenchel), Foem’culum vulgäre,
en i Medelhavsländerna vilt växande, flerårig
umbellat av 1—2 m höjd; stjälken är glatt,
strimmig och daggblå; bladen ha trådsmala
flikar, blommorna äro gula. F. odlas sedan
gammalt både i Europa och i Asien; liksom anis
användes den både som krydda (i bröd och
likörer) och som läkemedel. Fänkålsolj an
innehåller anetol m. fl. aromatiska ämnen och
tillsättes olika slag av medicin, oftast för
smakens skull. — Fänkålsvatten, som fås
genom destillation av f. med vatten, nyttjas som
ögonvatten. — De genom kultur förtjockade
bladskaften av F. dulce ätas råa el. kokta,
särskilt i Italien (it. finocchio).
Fänneslunda, socken i Älvsborgs län, Äs
härad, n. ö. om Borås, kring Fänneslundaån; 21,28
km2, 138 inv. (1951). Är odlad längs ån,
däromkring skogbevuxen. 306 har åker.
Egendomar: Fänneslunda och Solberga säterier. Den
nuv. kyrkan av sten byggdes 1874; ruinen av
den forna uoo-talskyrkan konserverades 1936.
Ingår i S. Vings, Härna, F. och Grovare
pastorat i Skara stift, Ås kontrakt; tillhör
storkommunen Hökerum.
Fänrik (ty. Fähnrich, av Fahne, fana), lägsta
officersgraden inom svenska armén. Redan på
1500-talet fanns i svenska armén såväl vid
fä-nikan (fotfolket) som vid fanan (rytteriet) en
f., som bar fanan. Sedermera blev han
befälhavarens närmaste man, vilken uppgift med tiden
överflyttades på löjtnanten, varvid f. kom att bli
lägsta officersgraden; f:s motsvarighet vid kav.
var kornett. 1835 utbyttes namnet mot
underlöjtnant. Fänriksgraden återinfördes vid svenska
armén och marinen 1914, sedermera vid
flygvapnet, som lägsta officersgrad, i vilken
utexaminerade officersaspiranter numera förordnas av
för-svarsgrenschef; efter 2 års tillfredsställande
tjänst kan f. utnämnas till löjtnant, om ledig lön
finnes, eljest erhålles fullmakt som f. efter 3 år.
Fänrik Ståls sägner, se Runeberg, J. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
