Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Teater - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Förenta staterna
556
scenkonsten. Icke så få engelska skådespelare
blevo naturaliserade amerikanska medborgare.
Den berömda teaterdynastien Barrymore
härstammar sålunda från den engelska
skådespelerskan Louisa Lane (Louisa Drew). Bland
berömda teatrar under 1800-talets senare hälft
märktes Castle Garden i New York, där Jenny
Lind uppträdde f. g. i F. Andra berömda teatrar
voro Niblo’s Garden, Wallack’s Theatre och
Booth’s Theatre, safntliga i New York. Den
sistn. grundades 1867 av en av årh:s mest
populära amerikanska skådespelare, Edwin Booth,
vars palats senare blivit hemvist för The Players,
ledande sammanslutning av amerikanska
skådespelare. Under konkurrens av europeiska
storheter som Sarah Bernhardt, Henry Irving,
Ade-laide Ristori, Adolf v. Sonnenthal, Ellen Terry
m. fl. och deras sällskap växte sig den inhemska
teatern allt starkare och upplevde under senare
hälften av 1800-talet en blomstringstid. Engelsk,
fransk och tysk dramatik samt enklare
amerikanska melodramer utgjorde den huvudsakliga
repertoaren, ända tills Augustin Daly under
1800-talets två sista decennier gav även den
värdefulla inhemska dramatiken en chans på sin
teater. Mot slutet av årh. råkade
teaterverksamheten helt i händerna på två mäktiga truster
(Charles Frohmans The Theatrical Syndicate,
från 1896, och Lee Shubert, från 1901), vilka
endast voro intresserade av teatern som
affärsföretag. Dessa truster lade under sig så gott
som all teaterdrift i landet. Teatrar med fast
ensemble existerade över huvud taget icke. Det
var uteslutande s. k. ”stjärnsällskap”, som för
höga gager och med stora omkostnader
turnerade landet runt. Detta free lance-system
innebar — och innebär fortfarande — oftast, att
samma skådespelare utförde samma roll under
längre tid, icke sällan under flera år. Ganska
snart uppkom en kraftig reaktion mot denna
rovdrift av teatern. Omkr. 1906 började näml,
i F. en rörelse, The Little Theatre Movement,
efter mönster av de ”fria teatrar”, som uppstodo
överallt i Europa i naturalismens spår under
1800-talets sista decennium. I regel voro dessa
teatrar sammansatta av amatörer men under
yr-keskunnig ledning. Många av dessa little theatres
fingo efter hand en halvprofessionell karaktär.
Dessa försöksteatrar ha haft en oöverskådlig
betydelse för den moderna scenkonsten i F.
Tjugo år efter rörelsens grundande funnos omkr.
1,000 sådana försöksteatrar i landet. Efter
mönster av Stanislavskijs Konstnärliga teater i
Moskva uppstodo även de s. k. art theatres-,
till skillnad från de förra voro dessa rent
professionella. I samband med de sociala
omvälvningarna omkr. 1930 uppstodo i F. liksom
överallt i Europa s. k. arbetarteatrar med
en ganska radikalsocialistisk repertoar. En med
dessa grupper jämförlig el. måhända ännu
större betydelse ha college-teatern och
universi-tetsteatern {college theatres och theatre
workshops) med anor ända från slutet av 1600-talet
fått. Även dessa ha småningom erhållit en mer
el. mindre professionell prägel. Den
internatio
nellt mest berömda av dessa universitetsteatrar
äro George Pierce Baker’s 47 Workshop,
grundad 1912 vid Harvard Univ. och 1924
överflyttad till Yale Univ. De olika slagen av
försöksteatrar banade tid efter annan väg för en
särpräglad amerikansk dramatik. Ett professionellt
teaterföretag, utgånget från denna speciella
form av amatörteater, är det 1918 grundade
Theatre Guild i New York. De monopoliserade
teatrarna läto sig dock icke nämnvärt hindras
av denna oppositionella utveckling; därtill var
deras ekonomiska makt alltför stor. I New York
har den ytliga och till stor del på
sensations-och geschäftmakeri uppbyggda teatern sin
hemvist på en särskild gata och trakten däromkring,
Broadway, vars namn därigenom kommit att bli
ett synonymt begrepp med den industrialiserade
teatern i F.
De olika minoriteterna i F. ha sedan lång
tid tillbaka haft egna teatrar. Tyskpsråkiga
teatrar, som stodo i starkt organisatoriskt
beroende av moderlandet, funnos sålunda ganska
länge. Även negrer och kineser ha egna teatrar,
delvis av rätt hög kvalitet.
Italiensk opera spelades f. g. 1825 i New
York. I samband med grundandet (1854) av
New York’s Academy of Music inrättades även
en stor operascen med 4,600 platser, som blev
operakonstens hem ända till 1883, då
Metropolitan Opera House kom till. Denna har senare,
framför allt under 1900-talets två första
decennier, under inhemsk ledning och med en
internationell ensemble tillkämpat sig världsrykte.
Fasta operateatrar av betydelse finnas även i
Chicago, New Orleans och San Francisco.
Baletten i F. var från början så gott som
uteslutande inriktad på olika former av fri
dans, och F. gälla också för att vara det
egentliga ursprungslandet för denna dansform. De
första impulserna till en inhemsk danskonst
kommo genom Isadora Duncan och Ruth S :t
Denis, och dessa ha senare fått en efterföljare i
Martha Graham, den mest kända av den fria
dansens utövare i F. under senare tid. Sedan
tiden närmast efter 1 :a världskriget ha de flesta
internationella storheter inom danskonsten längre
el. kortare tid haft sin konstnärliga verksamhet
förlagd till F. Det första inhemska sällskapet
grundades 1917 av den rysk födde dansören
Adolph Bolm, under många år en av
förgrundsgestalterna inom amerikansk balett. Michail
Fo-kin var under tiden från ryska revolutionen och
till sin död 1942 mestadels verksam i F. Flera
goda inhemska balettsällskap ha efter hand, särsk.
under 1930-talet, väckt betydande
uppmärksamhet och även mottagits med stort intresse i
Europa. Den första helt amerikanska balettrupp,
som turnerade i Europa, var den 1936 grundade
Philadelphia Ballet Co., sedermera officiell balett
vid operan i Chicago .
Musik. Först sent fick musiken i F. en
nationell prägel under påverkan från de
amerikanska negrernas och indianernas musik. De
sporadiska försök att uppta sådan musik till
konstnärlig bearbetning, som gjordes av i och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
