Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gennadios (Georgios Scholarios) - Gennesaret - Gennevilliers - Genom - Genombrottsdal - Genombrytning - Genomföring - Genomgående stämmor - Genomgångar - Genomkomponerad sång - Genomlysande - Genomlysning - Genomskinlig - Genomslag - Genomsläpplighet - Genomtrampning - Genotyp - Genova - Genoveva (helgon) - Genoveva (hertigdotter) - Genre - Genro - Gens - Gensan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Gennesaret—Gensan
820
till patriarkvärdigheten, från vilken han 1456
drog sig tillbaka till ett kloster i Makedonien.
G. skrev bl. a. en trosbekännelse för den
ortodoxa anatoliska kyrkan på grekiska och turkiska.
Gennesaret [je-], i N. T. även kallat
Kin-néret, Kinneröt, Galileiska havet
och Tiberias’ sjö, arab. Bahr Tabarije, efter
den på v. sidan belägna slätten Gennesar benämnd
sjö i n. Palestina. Genomflytes av Jordan samt
är i ö. och v. omgiven av berg och kullar. Den
är 21 km lång, 8—9 km bred och 48 m djup;
dess yta ligger 208 m under Medelhavets. Sjön
är fiskrik. (Se bild å sp. 551 vid Fiskredskap).
Vid dess stränder uppehöll sig Jesus ofta.
Gennevilliers [^änvilje’], n. förstad till Paris
inom en slinga av Seine; 30,000 inv. Stora
gas-och elkraftverk samt handelsträdgårdar.
Genom [jenå’m], ärftl., kromosomsats, d. v. s.
ett bestämt antal kvalitativt olika och sinsemellan
avbalanserade kromosomer. Hos polyploida
organismer är antalet g. större än två, hos diploida
organismer innehålla kroppscellema två g. och
könscellerna ett.
Genombrottsdal, se Dal.
Genombrytning, krigsv., innebär en
anfalls-operation mot fiendens front i avsikt att tränga
igenom hans försvar för att fullfölja anfallet
mot de flanker, som uppstått genom g., och mot
hans rygg, så att han avskäres från sina
förbindelser. För att g. skall lyckas, erfordras en
samling av personal och eld mot g.-området, så
att mycket stor överlägsenhet erhålles. Under
1 :a världskriget utfördes ett fåtal lyckade g., ss.
vid Gorlice, maj 1915. Under 2:a världskriget
var g. betydligt vanligare, vilket främst berodde
på de goda tekniska möjligheterna att snabbt
samla eld till ett visst frontavsnitt samt att —
främst genom stridsvagnar — med eld
understödja anfallet på djupet av fiendens ställning.
Som ex. på g. kunna nämnas tyskarnas g. i
Ardennerna i maj 1940 och de västallierades g.
vid S:t Lo i juli 1944. — G. äger även rum, då
ett el. flera fartyg passera genom de luckor,
som förekomma mellan fartyg i en formering
under gång.
Genomföring. 1) (Elektrot.) Elektrisk
isolater, avsedd att isolera en elektrisk ledning, som
föres genom en vägg, ett apparathölje, ett
transformatorlock el. dyl., i regel bestående av ett
porslinsrör med infäst bult av koppar (g.-bult). —
2) (Mus.) Huvudmotivets vandring genom alla
stämmorna i en fuga, resp, dess bearbetning och
uppstyckning i en sonatsats andra huvuddel (den
s. k. genomföringsdelen).
Genomgående stämmor i en orgel, de, vars
tonomfång sträcker sig från lägsta till högsta
tonen i en manual el. pedal.
Genomgångar, miner., de plan, efter vilka
många mineral låta klyva sig, så att jämna ytor
uppstå. G. äro kristallografiskt bestämda och
parallella med mineralets viktigaste kristallytor
el. gitterplan.
Genomkomponerad sång, sångkomposition,
där alla en dikts strofer ha ny melodi.
Genomlysande är ett ämne,, som diffust
ge
nomsläpper ljus. Mattslipat glas, agat, mjölk och
tät dimma äro g. Äger ingen el. endast ringa
diffusion el. absorption av ljuset rum, säges
kroppen vara genomskinlig.
Genomlysning, se Röntgenbild.
Genomskinlig, se Genomlysande.
Genomslag. 1) (Elektrot.) Ett elektriskt
iso-leringsmaterials genombrytande på grund av den
elektriska spänningen.
2) Vid maskinskrivning tager man g. medelst
karbonpapper mellan skrivarken för att erhålla
flera ex. samtidigt.
Genomsläpplighet, lantbr., den egenskap hos
jorden, att den är öppen för luftens inträngande
och lätt genomtränges av nedsjunkande vatten.
Genomtrampning kallas det (vanl. medfödda)
exteriörfelet hos hästen, varvid kotans
lutnings-vinkel understiger 45 °. En mindre grad av g.
kallas vek el. mjuk kota, en högre grad
benämnes b j ö r n f o t. Det senare är ett
allvarligt fel, knappast det förra.
Genotyp [je-], se Ärftlighet.
Genova [d^ä’nåva], it. namnet på Genua.
Genovéva [je-], helgon, se Geneviéve.
Genovèva [je-], enl. folksägnen en brabantsk
hertigdotter på 700-talet, förmäld med en
pfalz-greve, Siegfried, som på grund av sin
hovmästare Golos förtal dömde henne till döden för
otrohet. G. flydde till vildmarken, där hon
nedkom med en son, och återfördes av sin make,
sedan han lärt känna hennes oskuld, med ära till
hans slott. Dramatiskt behandlades sägnen av
Maler Müller, Tieck och Hebbel. Se B. Golz,
”Pfalzgräfin G. in der deutschen Dichtung”
(1897).
Genre [fr. utt. ^är, sv. /a’ur] (av lat. ge’~
nus), fr., slag, art, sort, stil, maner,
konstart; sedemålning, framställning i ord el. bild av
händelse i vardagslivet. — Genremålning,
ett ”målande med obekanta storheter” i motsats
till historiemålningen, som skildrar historiska
händelser. — Genreskulptur, skulptur,
vilken liksom genremålningen hämtar motiv från
vardagslivet.
Genro (”de äldre statsmännens råd”), en
japansk rådsförsamling, vars led. utnämndes på
livstid av kejsaren och i viktigare politiska
frågor till honom avgåvo utlåtande. G. spelade en
stor roll under reformperioden (1870-talet och
följ.). I och med att reformskedets ledande män
dogo bort, förlorade g. i betydelse för att slutl.
helt upphöra.
Gens, lat., ätt, släkt, hos forntidens romare
en inom sig sluten samling personer, gentiles, med
härstamning från en gemensam stamfader och
med samma namn på -ius, nömen gentile, t. ex.
Tullius, i gens Tullia. Större gentes delade sig
i mindre linjer, fami’liae, betecknade genom det
ärftliga cognömen, t. ex. Cicero (individen
betecknades genom förnamnet, t. ex. Marcus).
Medlemmarna av en g. togo arv efter avliden
ättmedlem, när ingen närmare fanns; även omtalas
gemensamma offer och begravningsplatser. I
vidsträckt mening är g. = folk (folkslag).
Gensan, koreanska Wönsan, hamnstad vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
