Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genua - Genuabukten - Genuakonferensen - Genuin - Genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Genuabukten—Genus
828
Poslätten och därmed med Frankrike, Schweiz
och Tyskland. Dessutom för en viktig linje längs
Riviera di Ponente till Sydfrankrike och en
annan längs Riviera di Levante till Spezia och
Pisa. Alla äro elektrifierade. I de v.
stadsdelarna och på den omgivande landsbygden finnas
bomullsspinnerier och -väverier. Stadens
skeppsbyggen är världsbekant (Ansaldo-, Odero- och
Foce-varven); det erhåller byggnadsmaterial
från stadens stora gjuterier och mekaniska
verkstäder. G. äger en välkänd tillverkning av
auto-mobiler och silverfiligransarbeten, vartill komma
kemisk och livsmedelsindustri. Univ., som
grundades 1243, har c:a 7,500 studenter. Vidare
finnas en handelshögsk., ett nautiskt inst. m. m.
G., det gamla Liguriens huvudstad, erövrades
av romarna 222 f. Kr. och införlivades med
Gal-lia cisalpina. 774 kom G. till frankerna och blev
efter karolingiska rikets upplösning på 900-talet
en självständig, av konsuler styrd republik. G.
blev, särskilt under och till följd av korstågen,
en betydande handelsstad. Det hade stora
faktorier i Konstantinopel. I sjöslaget vid Meloria
1284 krossade genueserna Pisas makt. G. ökade
sitt område genom förvärv av Korsika och (för
en tid) Sardinien samt behärskade v. Medelhavet.
G:s främsta handelsrival var Venedig, som efter
hundraårig kamp slog G. under Chioggiakriget
1379—80; G. påtvingades den ofördelaktiga
freden i Turin 1381. Konstantinopels fall 1453 och
de nya handelsvägarna till Indien gjorde slut på
G:s makt. — IG. rasade ständigt partistrider,
dels mellan aristokrater och borgare, dels inom
aristokratien. Borgarna genomdrevo 1339 en
författning med livstidsvald doge jämte ett råd.
Partierna sökte ofta utländskt stöd, och G.
lydde upprepade gånger under bl. a. Frankrike och
Milano. En bestående faktor var den stora
köpmansbanken Banco di San Giorgio.
Fransmännen fördrevos 1528 av A. Doria. Han
införde en aristokratisk republikansk författning.
G. sålde 1768 sina krav på Korsika till
Frankrike. 1797 förvandlade Bonaparte G. till
Li-guriska republiken, som 1805 införlivades med
Frankrike. Wienkongressen förenade G. som
hertigdöme med Sardinien.
Under 2:a världskriget led staden mycket
allvarliga skador genom allierade anfall av såväl
sjö- som flygstridskrafter, särsk. under 1942. Som
mer el. mindre förstörda redovisas sålunda bl. a.
55 kyrkor, 130 palats och större villor, 3 kloster
och 3 teatrar. De stora bibi, (dock ej
univ.-bibl.) förlorade tillsammans omkr. 140,000
volymer. — Litt.: G. Caro, ”G. und die Mächte
am Mittelmeer 1257—1311” (2 bd, 1895—99).
Genuabukten, n. delen av Liguriska havet.
Genuakonferensen, en allmän europeisk
konferens för överläggning om Europas ekonomiska
återuppbyggande efter 1 :a världskriget, hållen i
Genua 10 april—19 maj 1922. Initiativtagare
var brittiske premiärministern Lloyd George,
vilken på en interallierad konferens i Cannes jan.
s. å. genomdrev beslut om inbjudan till
konferensen. Bland konferensombud märktes Lloyd
George, franske justitieministern Barthou, tyske
rikskanslern Wirth och utrikesministern
Räthe-nau samt ryske utrikesministern Tjitjerin.
Konferensarbetets positiva resultat blev ytterst
magert, och konferensens egentliga betydelse var
indirekt: Den var den första stora internationella
politiska församling efter kriget, där Tyskland
och Ryssland på jämlika villkor med övriga
stater fingo tillträde till förhandlingarna. Officiellt
uteslutna från dessa voro, enl. Poincarés anmodan,
alla debatter om Versaillestraktaten och
skade-ståndsfrågan. Däremot förhandlades omständligt
om villkoren för övriga makters biträde vid
återuppbyggnadsarbetet i Ryssland. Från dessa
förhandlingar avstängdes dock de tyska ombuden,
sedan Tyskland 16 april i Rapallo med
Sovjet-ryssland separat ingått ett freds- och ekonomiskt
fördrag. Ryssarna krävde de Jure-erkännande
och utländska krediter; västmakterna påyrkade
sovjetryskt erkännande av Rysslands utländska
skuld och ersättning för i Ryssland konfiskerad
utländsk egendom m. m. Dessa frågor hänskötos
till nya överläggningar i Haag mellan
finansexperter, men även dessa överläggningar blevo
resultatlösa.
Genuin [je-] (lat. genuinus), äkta, medfödd,
oförfalskad, ursprunglig.
Ge’nus [sv. utt. jé’-], lat. (plur. ge’nera), kön;
släkte. 1) (Språkv.) En för indoeuropeiska
m. fl. språkgrupper egendomlig norm för
indelning av substantiven. I indoeuropeiska språk
skiljes sedan gammalt mellan tre g.:
maskuli-num, femininum och neutrum. Formellt
utmärkas de tre indoeurop. genusarterna till en
del genom olika ändelser och suffix samt olika
former av adjektiven men framför allt genom
särskilda former för de personliga pronomina i
3:e person (i sv. han, hon och det). Denna
indoeuropeiska genusdifferentiering beror ej på
något slags objektivt konstaterande av föremålens
könsolikhet el. deras avsaknad av kön utan
väsentligen och i varje fall urspr. på en art av
värdering, en rangskillnad. Av synnerligen stor
vikt för de indoeuropeiska språken är skillnaden
mellan genus animatum och genus
inan i m a t u m, livbetecknande och livlöst, det
förra ett högre slag, betecknande det personliga
och individuella, det aktiva och det rörliga, det
senare det passiva och livlösa. Det indoeurop.
neutrum är framför allt g. inanimatum och
innefattar nästan uteslutande tingsbegrepp och
abstrakter. De undantag, som finnas, bekräfta
regeln: Unga, outvecklade varelser betecknar man
som neutra, därmed understrykande deras
hjälplöshet och passivitet, deras behov av omvårdnad.
I germ. språk är barn neutrum liksom te’knon
i grekiskan. Diminutiverna äro normalt neutra:
grek. paidi’on, ty. Mädchen, likaså ofta
nedsättande ord: sv. ett våp, ett kräk. I grek, är
dou’-los (mask.) beteckning för slaven som individ,
andra’podon (neutrum) är slaven som
handelsvara el. krigsbyte. — Inom g. animatum är mask,
dominerande, fem. underordnat och delvis
sekundärt. Då det gäller att beteckna arten,
varelsen, oberoende av dess kön, blir uttrycket masku-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
