- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
843-844

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologi - Geologisk - Geologiska formationsserien - Geologiska föreningar - Geologiska föreningen i Stockholm - Geologiska kartor - Geologiska undersökningar - Geologisk profil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geologisk—Geologisk profil

843

och Kilian Stobæus. Deras arbeten behandla
olika geologiska frågor men särsk. vattenståndet
i Östersjön. Linné berör också geologiska
spörsmål; särsk. i redogörelsen för sina resor lämnar
han intressanta geologiska beskrivningar. Hans
redogörelse för profilen genom berglagren i
Kinnekulle har blivit klassisk. J. G. Wallerius
och A. F. Cronstedt voro framstående
mineraloger, som i sina handböcker systematiserade den
mineralogiska vetenskapen, och kemisten T.
Bergman utgav en ”Physisk beskrifning öfver
jordklotet”. På 1800-talet började mera ingående
studier av Sveriges fossil av G. Wahlenberg, J.
W. Dalman, S. Nilsson, N. P. Angelin och
yngre forskare. Ät Sveriges lösa jordlager
ägnades noggranna forskningar från flera håll.
N. G. Sefström sökte genom antagande av en
”rullstensflod” förklara refflorna i bergen, och
O. Torell bragte genom utforskande av
förhållanden vid inlandsisarna i arktiska länder
gla-cialteorien till ett definitivt genombrott. Mot
årh:s slut påbörjade G. De Geer sina
undersökningar över landisens avsmältning och därmed
förenade frågor. På mineralogiens område
arbetade A. Erdmann, A. E. Nordenskiöld, Hj.
Sjögren och A. E. Törnebohm. Den sistn.
införde i Sverige mikroskopiska arbetsmetoder
inom petrografien och var den förste i vårt land,
som angrep det s. k. fjällproblemet. — 1900-talet
har medfört en fortsatt rik blomstring för svensk
geologisk forskning. Mest internationellt känd
torde den ha blivit genom de väsentligen av L.
von Post utarbetade metoderna för
skogshisto-riska undersökningar och postglaciala
tidsbestämningar.

Litt.: G. Lindström, ”Geologiens grunder”
(1857; 2:a uppl. 1859; efter C. Lyells ”Elements
of geology” och ”Principles of geology”); A. G.
Nathorst, ”Jordens historia” (1888—94),
”Sveriges geologi” (1894); W. Ramsay, ”Geologiens
grunder” (1909; 3:e uppl. 1931, omarbetad av P.
Eskola m. fl.); F. X. Schaffer, ”Lehrbuch der
Geologie” (3 bd, 1922—41).

Geologisk [-å’g-], som har avseende på
geologien.

Geologiska formationsserien, se Stratigrafiskt
schema.

Geologiska föreningar ha till uppgift att
främja geologien och närbesläktade vetenskaper.
I de skandinaviska länderna är Geologiska
föreningen i Stockholm (se d. o.) äldst, stiftad 1871.
I Danmark bildades 1893 Dansk geologisk
förening, som sedan 1894 utger Meddelelser. I
Norge bildades 1905 Norsk geologisk förening,
vars organ är Norsk Geologisk Tidsskrift. I
Finland finnes Geologiska sällskapet i Finland,
som sedan 1929 utger Comptes rendus de la
Société géologique de Finlande.

Storbritannien äger mer än ett tiotal
geologiska föreningar. Av dessa är Geological Society
of London världens äldsta och förnämsta,
grundad 1807; utg. tidigare Transactions och
Procee-dings samt sedan 1845 Quarterly Journal. Av
Tysklands många geologiska sammanslutningar
må nämnas Deutsche geologische Gesellschaft i

844

Berlin, stiftad 1848, som sedan detta år utger
Zeitschrift der Deutschen Geologischen
Gesellschaft. I Frankrike bildades 1830 Société
géologique de France, som utger Bulletin de la
Société Géologique (sedan 1830) och dessutom
Mémoires. Utom Europa är mest betydelsefull
Geological Society of America, i New York,
stiftad 1877, med Bulletin sedan 1890.

Geologiska föreningen i Stockholm,
vetenskapligt sällskap, stiftat 1871 på initiativ av O.
Torell. Dess uppgift är att främja geologien
och åstadkomma en närmare beröring mellan
dennas och närbesläktade vetenskapers idkare.
Föreningen verkar genom sammankomster med
föredrag och diskussioner samt genom att utgiva
Geologiska Föreningens Förhandlingar (4 h. årl.).
Föreningen har c:a 470 medl. G. tog 1905
initiativet till att den n:e internationella
geologkongressen 1910 förlädes till Stockholm.

Geologiska kartor utgöras huvudsakligen av
jord- och bergartskartor. Svenska g. utgivas
av Sveriges geologiska undersökning.

Geologiska undersökningar kallas de
statsinstitutioner, som i olika länder ha till uppgift
att utforska de geologiska förhållandena inom
resp, länder. Ett viktigt led i deras verksamhet
är utarbetandet av geologiska specialkartor. I
Sverige upprättades 1858 Sveriges geologiska
undersökning. S. å. trädde Norges geologiske
undersökelse i verksamhet, 1885 Geologiska
kommissionen i Finland och 1888 Danmarks
geologiske undersögelse. I Tyskland upprättades den
första g. i Bayern 1851, och på skilda håll
utfördes en del geologiska kartläggningar o. a.
geologiska arbeten, men dessa organiserades
enhetligt först efter Tyska rikets grundande, då
g. 1873 upprättades i Preussen, och 1872 i
Sachsen. I Österrike upprättades 1849
Geologische Reichsanstalt (fr. 1922 Geologische
Bundesanstalt). ”Stortysklands” samtliga g.
brag-tes 1939 under ett gemensamt ämbetsverk,
Reichs-stelle für Bodenforschung, med säte i Berlin och
filialer i de skilda landsdelarna. Efter
desorganisation under 2:a världskrigets senare år ha de
tyska g. återupprättats dels under namn av
Geologische Landesanstalt med säte i Hannover,
dels under namn av Deutsche geologische
Landesanstalt in der Sowjetischen Besetzungszone med
säte i Berlin. I Storbritannien finnas Geological
Surveys i London och i Edinburgh, den första
upprättad redan 1835. G. tillkommo i Portugal
1857, Schweiz 1860, Frankrike 1868, Ungern
1869, Italien 1870, Spanien 1873 och Belgien
1896. Ryssland organiserade 1882 sin numera
decentraliserade geologiska kommitté. Förenta
staterna äga i U. S. Geological Survey, som
även innesluter topografisk kartläggning, den
största geologiska undersökningen i världen. Dess
verksamhet är starkt praktiskt betonad.
Dessutom ha de olika staterna egna Geological
Surveys.

Geologisk profil, framställning i bild av
geologiska förhållanden, projicierad till ett och
samma plan, mer el. mindre detalj trogen el.
schematiserad. Ofta kallas en skärning av bergarter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free