Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödgning - Glödkatodrör - Glödlampa - Glödljus - Glödning - Glödritning - Glödspån - Glödstrumpa - Glödström - Glödtändning - Glöersen, Jacob - Glögg - Glömminge - Glömsta - G-man - G. m. b. H. - GMC - Gmelin, 1. Johann Georg - Gmelin, 2. Leopold - G moll - Gmunden - Gmünd, Schwäbisch-Gmünd - Gnadenberg - Gnaeus - Gnagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Glödkatodrör—Gnagare
72
Man talar därför även om brunvärme,
rödvärme, gulvärme etc. och avser därmed de mot dessa
g.-färger svarande temp. Jfr Glödning.
Glödkatodrör, se Elektronrör och Röntgenrör.
Glödlampa, se Elektrisk belysning.
Glödljus, det ljus, som uppstår, om man i en
icke lysande låga upphettar en fast kropp till
glödgning.
Glödning, fys., innebär ett självständigt
utsändande av synligt ljus vid hög temp. En fast
kropp börjar glöda vid omkr. 5000,
rödglöd-n i n g. Vid ytterligare temp.-stegring tillkomma
strålar av alltmera kortvågig, energirik art. När
den kortvågiga gränsen av det utsända ljuset nått
det ultravioletta spektralområdet (vid c:a 1,200°),
inträder vitglödning. Gränstemp. variera
något från ämne till ämne. Jfr Glödgning.
Glödritning utföres som dekoration på
träföremål genom ritning med en med spritlåga
uppvärmd metallspets av t. ex. silver. På 1800-talets
sista årtionden och i början av 1900-talet var
g. en allmänt övad amatörsysselsättning.
Glödspån bildas, då järn upphettas under
fullt lufttillträde, i form av järnoxidlager (Fes
O4), som lätt lossnar från ytan vid slag och
stötar. Äldre benämningar på samma sak äro
hammarslagg och valssinne r.
Glödstrumpa, se Gasglödljus.
Glödström, fys., radiotekn., den elektriska
ström, som tillföres glödtråden i direkt el.
indirekt upphettade glödkatodrör.
Glödtändning, irreguljär tändning i
förbränningsmotorer av förgasartyp, förorsakad av för
hög temp. hos tändstift, avloppsventiler el.
sot-avlagringar. G. avhjälpes genom byte till
tändstift av ”kallare” typ, resp, ventilslipning och
sotning.
Glöersen [glö’r-], Jacob, norsk målare
(1852—1912). Han levde mestadels i skog och
fjäll samt blev granskogens och snövinterns
målare, gedigen, omedelbar och tungsint i sin
framställning av naturen samt av arbetet ute och
inomhus.
Glögg (eg. glödgad dryck), dryck, som
framställes genom att konjak el. brännvin, ofta
blandat med vin, brinnande öses över socker, vilket
därvid delvis löses. Drycken försättes med
kryddor, russin och mandlar och förtäres varm.
Glömminge, socken på Öland, Algutsrums
härad, Kalmar län, vid Kalmarsund, s. om
Borgholm; 37,99 km2, 645 inv. (1951). Nedom v.
landborgen en bördig strandslätt, ovan denna en odlad
el. skogbevuxen, torrare platå. 1,424 har åker.
Kyrkans torn uppfördes i slutet av iioo-talet.
Ingår i G. och Algutsrums pastorat, Växjö stift,
Ölands medelkontrakt; tillhör storkommunen
Torslunda.
Glömsta, samhälle i Huddinge sn i
Södermanland inom Stockholms förortsomr.
G-man [d^Fmän] (amer.-eng.), kortform
av government-man (eg. regeringsman), medl.
av U.S.A:s statspolis.
G. m. b. H. (ty. Gesellschaft mit
beschränk-ter Haftung), bolag med begränsad ansvarighet.
GMC, fabriksmärke för lastbilar, tillverkade
av GMC Truck & Coach Division av Yellow
Truck & Coach Manufacturing Co., vid dess
anläggningar i Pontiac, Michigan, U.S.A. Nämnda
fabriksföretag äges till övervägande del av
General Motors Corp.
Gmelin. 1) J ohann Geor g G., tysk
naturforskare, främst botanist (1709—55). Han var
prof, i Petersburg 1731—47, bereste 1733—43
det inre av Sibirien som deltagare i ”den stora
nordiska expeditionen” och började sedan utge
”Flora sibirica” (4 bd, 1747—69). G. var
ban-brytaren för Sibiriens naturhistoriska
utforskande. Sina resor beskrev han i ”Reisen durch
Sibirien” (4 bd, 1751—52). G. var från 1749
prof, i sin födelsestad, Tübingen.
2) Leopold G., kemist (1788—1853), prof,
i kemi och medicin i Heidelberg 1814—51. Han
arbetade såväl inom mineralkemin som inom den
organiska och särskilt fysiologiska kemin samt
upptäckte 1822 ferricyankalium. Hans ”Handbuch
der theoretischen Chemie” (1817—19) är i nya,
omarbetade uppl. den största handboken i
oorganisk kemi.
G moll (fr. sol mineur, eng. g minor), mus.,
molltonart, som har g till grundton och i likhet
med sin parallelltonart, B d u r, företecknas med
b för h och e.
Gmunden [gmo’ndan], stad och kurort i Övre
Österrike, vid Trauns utflöde ur Traunsee;
14,000 inv. Keramikindustri.
Gmünd [gmynt], S c h w ä b i s c h-G., stad i
Württemberg-Baden, s. Tyskland, vid Rems
(biflod till Neckar), 45 km ö. om Stuttgart; 31,000
inv. Guldsmedsverkstäder. Har ålderdomlig
prägel; före 1803 fri riksstad.
Gnädenberg [-bärk] (lat. Mons graciaé),
bir-gittinkloster vid Nürnberg i Bayern; grundades
1420 och upplöstes 1563.
Gnaè’us, romerskt förnamn; förkortas Cn.
Gnagare, Glires el. Rode’ntia, den till
artantalet största däggdj ursordningen. Mest
utmärkande för g. är tandsystemet. I överkäken
finnes hos de allra flesta endast e n framtand i
varje käkhalva (underordn. Simplicidentati); hos
ett mindre
antal arter bakom
denna
ytterligare en liten
tand
(underordn. Duplici-dentati).De stora framtänder-na äro i regel
beklädda med
emalj endast på
framsidan. På
grund av sin hårdhet nötes emaljen av
långsammare än tandbenet, varigenom tanden alltid
kommer att vara utrustad med en skarp mejsellik egg.
Den starka slitningen ersättes genom oavbruten
tillväxt, vilken möj liggöres av att framtändema
äro försedda med en öppen rot. Hörntänder
saknas. Kindtänderna, som skiljas från framtänderna
genom en stor tandlucka, växla i antal. Kronan
är lämpad efter födans beskaffenhet och är
så
Skalle av gnagare (aguti) med
tuggmuskel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
