Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hobbes, Thomas - Hobby - Hoberget, Hobergsgubben - Hobhouse, John Cam - Hobhouse, Leonard - Hoboe - Hoboken (Belgien) - Hoboken (New Jersey) - Hoborg - Hobro - Hobson, John Atkinson - Hoburg - Hoburgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Hobby—Hoburgen
384
ändring som rörelse, och allt existerande anser han
vara kroppsligt. Kropparna indelas i naturliga och
konstgjorda; den förnämsta av det förstnämnda
slaget är människan och av det senare staten. I
sin själsteori lär H., att människan alltigenom är
egoistisk, i det att hon behärskas av två
tendenser, strävan efter makt och egendom och strävan
att undvika en våldsam död. I naturtillståndet är
människans begär efter egen fördel ohämmat och
obegränsat. Denna människornas obundenhet
leder till ett allas krig emot alla. Ur den
motsägelse, som detta naturtillstånd innesluter (varje
människa hämmas av de andra människorna, och
alla gå i ständig osäkerhet och ångest), söker H.
härleda statens nödvändighet. Av rent egoistiska
motiv komma människorna till den slutsatsen, att
ett fördrag måste ingås och hållas och alla
överlämna sina ursprungliga rättigheter till staten, för
att denna skall skydda dem, varvid de själva bli
fullkomligt rättslösa. Statsmaktens innehavare —
som kan vara en enskild monark eller en
aristokrati el. demokrati — kan därför göra, vad
den behagar med undersåtarna, blott den skyddar
dem. — H:s ”Complete works”, utgåvos i n bd
1839—45 av W. Molesworth. — Litt.: F.
Tön-nies, ”Th. H.” (3:0 uppl. 1925); Z. Lubienski,
”Die Grundlagen des ethisch-politischen Systems
von H.” (1932); A. Nyman, ”H:s uppfattning av
kunskapen” (i hans ”Från Platon till Einstein”,
(1933) samt ”Leviathan och folkviljan” (1948).
Hobby [hå’bi], eng., eg. häst, ”käpphäst”;
vurm, älsklingssysselsättning.
Hoberget, Hobergsgubben, se Hoburgen.
Hobhouse [hå’bhåus], John Cam, Baron
Broughton de Gyfford, engelsk politiker
(1786—1869). Han var intim vän med Byron och
skrev bl. a. kommentarer till ”Childe Harold”
(1818). Han hade tagit intryck av Byrons
fil-hellenism och romantiska liberalism och kämpade
vältaligt för sina idéer, sedan han 1828 invalts i
parlamentet. Han var även medl. av
Melbournes och Russells ministärer. H:s ”Recollections
of a long life” äro utg. 1909—11 i 6 bd.
Hobhouse [hå’bhaus], Leonard Trelawny,
engelsk filosof, sociolog och socialpolitiker (1864
—1929), från 1907 prof, i sociologi i London. H.
var talesman för den ”nyliberalism”, som
önskade en aktiv socialpolitik (H:s programskrift
”De-mocracy and reaction”, 1909; i sv. övers, finns
”Liberalismen”, 1913). Under i:a världskriget
arbetade han för
sam-förståndsfred. Hans
tidningsartiklar
citerades över hela världen
som uttryck för den
besinningsfulla
engelska opinionen. — H.
företräder en av
Spen-cer, Comte, Mill och
nyhegelianerna
påverkad men mot dem alla
på viktiga punkter
kritisk utvecklingsfiloso-fi. Bland hans
filosofiska skrifter märkes
särsk. ”The metaphysical theory of the State”
(1918, ny uppl. 1926). — Litt.: Biogr. av J. A.
Hobson och M. Ginsberg (1931); ”H. memorial
lectures, 1930—1940” (1948).
HoJjoe, mus., se Oboe.
Hoboken [hå’båkan], stad i Belgien vid
Schel-de strax s. v. om Antwerpen; 32,000 inv. H. är
ett betydande industriellt centrum och har bl. a.
skeppsvarv och maskinindustri.
Hoboken [håu’båukan], stad i New Jersey,
U.S.A., vid Hudson; 51,000 inv. Är genom
färjor och tunnlar förbundet med det mitt emot
liggande New York och jämte det tillstötande
Jersey City utgångspunkt för järnvägslinjerna åt
v. och s.
Hoborg, se Hoburgen.
Hobrö, dansk stad i ö. Nordjylland, i
Randers amt, innerst vid Mariager fjord; 8,000 inv.
Har en 5,7 m djup hamn. Maskin- och
spritfabriker, bryggeri, gjuteri, slakteri m. m.
Hobson [håbsn], John Atkinson,
engelsk nationalekonom (1858—1940), föreläsare vid
Oxford Univ. 1887—97. H. utgav ett mycket
stort antal arbeten, bland vilka må nämnas ”The
evolution of modem capitalism” (1894, 4:e uppl.
1928), ”Poverty in plenty” (1931; sv. övers,
”överproduktion och underkonsumtion”, 1932),
”Democracy and a changing civilization” (1934)
och ”Property and improperty” (1937). Han
sysslade framför allt med fördelningens problem och
söker uppvisa, hur den ojämna
inkomstfördelningen ger upphov till en kapitalbildning, som
vida överträffar vad näringslivet behöver, så
länge massornas köpkraft icke medger en
väsentligt höjd konsumtion.
Hoburg, storkommun i Gotlands län, omfattar
socknarna Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och
Sundre; 146,88 km2, 1,865 inv. (1952).
Hoburgen, ”den höga borgen”, el.
Hoberget, Gotlands sydvästligaste parti. På den av
rev- och
krino-idkalksten (”Hoburgsmar-mor”) uppbyggda kustklinten
märkas
”Hobergsgubben”,
en
huvudliknan-de raukbildning,
samt strax
där-intill en grotta, [-”Hobergsgub-bens skattkammare”,-]
{+”Hobergsgub-
bens skattkam-
mare”,+} till
vilken anknutits
en populär, i en
folkbok från
1700-talets
början bevarad
sägen om ett rikt
bergtroll, som
av en fattig
bondes klipske
dräng förmåd-
Hobergsgubben. Se även bild 2 a
pl. vid Gotland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
