Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyperboliska funktioner - Hyperboloid - Hyperboréer - Hperemesis - Hyperemi - Hyperestesi - Hyperfinstruktur - Hyperglycemi el. -kemi - Hypericin, Hypericum - Hyperion - Hyperit - Hyperkatalektisk - Hypermetropi (hyperopi) - Hyperoodon - Hyperop, Hyperopi - Hyperplasi - Hypersekretion - Hypersensibilisering - Hypersten - Hypertoni - Hypertrofi - Hyphaene - Hypholoma - Hypidiomorf - Hypnaceae, hypnacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Hyperboliska funktioner—Hypnaceae
638
Hyperboliska funktioner [-bå’-], de
funktioner, som i fullständig analogi med de
trigono-metriska funktionernas geometriska definition
med hjälp av enhetscirkeln x2-|-y2 = i kunna
definieras medelst den liksidiga hyperbeln v2—y2 =
= i. De betecknas också analogt sinh x, cosh x
o. s. v. Liksom de trigonometriska funktionerna
kunna de framställas genom exponential
funktionen, sålunda
ex —c~x
sinh x=––––-o. s. v.
2
Hyperboloid, rymdyta av 2:a graden, vars
skärning med ett plan i allm. är ellipser el.
hy-perbler. H. har i el. 2 mantlar.
Hyperboréer, forntida sagqfolk, vars namn
anses beteckna ”boende i yttersta Norden”. De
ha en viss betydelse i Apollons kult i Delfi och
på Delos. Som Apollons älsklingar och nitiska
dyrkare troddes de föra en lycklig och
fredsälskande tillvaro, fria från sjukdomar, split och
lidanden. Olof Rudbeck förläde h:s hem till
Skandinavien. — Numera beteckna h. ofta
polarfolken.
Hypere’mesis, våldsam kräkning. En
särställning har h. gravidarum, som uppträder under
havandeskapets första månader. I en del fall har
orsaken sökts i toxiner från fostret, mot vilka
organismen med tiden bildar antikroppar (se
Antikropp), varför h. försvinner under
graviditetens senare del.
Hyperemi, ökad blodfyllnad i ett begränsat
område av organismen. Jfr Blodstockning. Om
blodfullhet i hjärnan, hjärnhyperemi, se
Hjärnsjukdomar.
Hyperestesi (till hyper-, över-, och grek.
ai’sthesis, förnimmelse), abnormt ökad känslighet
hos ett sinnesorgan. Mots.: hypestesi.
Hyperfinstruktur, fys., den struktur hos
spek-trallinjerria i atomspektra, vid vilken
atomkärnornas egenskaper göra sig gällande. Vissa h.
antagas bero på magnetisk växelverkan mellan
ljuselektronen och atomkärnan.
Hyperglycemi el. -kemi, se Blodsocker.
Hypericin, Hypericum, se Johannesört.
Hyperi’on, grek, myt., en titan, far till Helios
och stundom förväxlad med denne.
Hyperit, en massformig, små- till grovkornig,
svartbrun, till gabbrobergarterna hörande men till
strukturen närmast diabas stående, basisk
djupbergart, vilken uppträder såsom band, linser och
körtlar i gnejserna i s. v. Sveriges
järngnejs-område, särskilt inom en zon, som från n. v.
Värmland genom Västergötland och v.
Småland går ned till n. Skåne. Typisk h. uppbygges
huvudsaki. av mörkfärgad, basisk
kalknatronfält-spat, augit, hypersten (därav namnet) och olivin.
Hyperkatale’ktisk, metr., se Katalektisk.
Hypermetropi (hyperopi), över syn thet,
ett i regel medfött brytningsfel hos ögat. Ögats
axel är för kort, för att parallella ljusstrålar vid
ackommodationsvila skola förenas i näthinnan.
Graden av h. anges av det starkaste konvexglas,
varmed ögat ser klart i fjärran. — En
obetydlig s. k. s e n i 1 h. uppkommer vid 60—70 års
ålder genom minskning i linsens brytande kraft.
Hypero’odon, näbbval, se Valar.
Hyperop [-rå’p], Hyperopi, se Hypermetropi.
Hyperplasi, abnorm förstoring av ett organs
el. en vävnads massa genom celldelning. — Adj.:
H y p e r p 1 a’s t i s k. — Jfr Hypertrofi.
Hypersekretiön, abnormt stor ökning av en
körtels avsöndring; termen brukas särskilt om
magsaftavsöndringen.
Hypersensibilisèring, den process, varigenom
man bibringar en pankromatisk plåt el. film
stegrad ljuskänslighet genom att utsätta den för
kvicksilverånga el. ammoniak.
Hypersten, miner., se Pyroxenmineral.
Hypertoni, ökad spänning, i) (Patol.) Se
Osmos. — 2) (Med.) Ökat blodtryck.
Hypertrofi, med. och bot., ökning av organs
el. vävnads massa genom cellernas tillväxt utan
delning (jfr Hyperplasi). H. framkallas oftast
av ökad påfrestning på ett organ. H. kan även
framkallas av ständigt återkommande retningar,
t. ex. svålbildningar i huden.
Hyphae’ne [-f-], bot., se Dumpalm.
Hypholöma [-f-], bot., se Slöjskivling.
Hypidiomorf [-må’rf] utbildning säges ett
mineralkorn i en bergart ha, när det har delvis
idiomorf, delvis allotriomorf begränsning, olika
allteftersom det stöter intill det ena el. det andra
slaget av mineral i bergarten.
Hypnäceae, hypnacéer, mossfamilj,
tillhörande de pleurokarpa bladmossorna. Innefattar
vanl. grova mossor med krypande huvudstam och
mycket små blad. I Sverige finnas omkr. hundra
arter, som pläga föras till ett tiotal släkten, av
vilka det största är Hypnum. Bland allmännare
arter märkas cypressmossa, Hypnum
cu-pressiforme, och kammossa, Hypnum crista
castrensis. Släktet Hylocomium har flera ytterst
vanliga arter i Sverige, t. ex. väggmossan
(Hylocomium splendens), som är gulaktigt
olivgrön med dubbelt pargrenig stam, samt
trekantmossa (Hylocomium triquetrum) med
grov, upprätt stam och breda, utspärrade blad;
den plägar stundom färgas och användas till
torra buketter, begravningskransar o. dyl.
Hypnum citpressiforme (t. v.) och Hylocomium
splendens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
