Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörby - Hörby rundradiostation - Hörde - Hörde Ni - Höreda - Hörja - Hörle - Hörlin, Tor - Hörlur - Hörna (hörnspark, -kast, -slag) - Hörnefors - Hörnell, Per Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Hörby rundradiostation—Hörnell
802
kan). Den ursprungliga, romanska kyrkan byggdes
under noo-talets förra del av Karl stenmästare.
— Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1951 704,000 kr och å annan
dyl. fastighet 16,773,000 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å. till
för fysiska personer m. fl. 7,999,000 kr och för
Svenska aktiebolag 311,000 kr.
Hörby rundradiostation. Som ersättning för
en tidigare försökssändare om 10 kW v. om ö.
Sallerups kyrka byggdes strax n. om denna
kyrka 1936—37 en större rundradiostation, H., med
100 kW antenneffekt. — För kortvågssändning
till utlandet ha på samma plats uppförts
ytterligare två sändare, vardera med en antenneffekt av
100 kW.
Hörde, stad i Tyskland, nu en del av
Dortmund.
Hörde Ni, månadstidskrift för Sveriges radio,
utg. sedan 1948 av ab. Radiotjänst. H. publicerar,
in extenso el. i utdrag, föredrag, uttalanden och
intervjuer ur den gångna mån:s radioprogram
samt mindre artiklar om radioteknik o. dyl.
Höreda, socken i Jönköpings län, S. Vedbo
härad, närmast s. om Eksjö; 127,57 km2, 1,349
inv. (1951). Genomflytes till sjön Solgen av
Skede- el. Markestadsån; sjörik skogstrakt (intill
336 m ö. h.). 2,626 har åkei Egendomar:
Ry-ningsholm, Hunnersta säteri, Alversjö, Torsjö och
Långanäs, det sistn. med ett statligt
ungdoms-hem. Vid Ryningsholm finns ett
jämåldersgrav-fält med talrika resta stenar. Kyrkans långhus
är delvis från äldre medeltiden. Ingår i H. och
Mellby pastorat i Linköpings stift, Ydre och
S. Vedbo kontrakt; bildar tills, m. Edshult, Hult
och Mellby storkommunen H ö r e d a; 341,79 km2,
3,427 inv. (1952); i N. och S. Vedbo domsaga.
Hörja, socken i Kristianstads län, V. Göinge
härad, n. v. om Hässleholm; 60,eo km2, 715 inv.
(1951). Genomflytes av Almaån (till Helgeå);
småbackiga skogs-, ljung- och mossmarker samt
spridd odlingsbygd. 1,103 har åker. Kyrkan av
gråsten härstammar från äldre medeltiden. Ingår i
Finja och H. pastorat i Lunds stift, V. Göinge
kontrakt; tillhör storkommunen Tyringe.
Hörle, industrier i Värnamo stad.
Hörlin, Tor Axel, målare (f. 1899 11/s),
utbildad vid Tekniska skolan i Stockholm, Althins
målarskola och 1919—23 vid Konsthögsk. Under
de närmast följ, åren ägnade sig H. åt resor i
Frankrike och Italien och studerade där bl. a.
muralmåleri utan att ansluta sig till någon
förhärskande konstriktning. H:s stil är enkel och
organisk samt bygger framför allt på en frisk
och lyrisk färgverkan. Som muralmålare har han
sysslat med både al secco och al fresco och
därvid lagt stor vikt vid det tekniska utförandet. På
senare år har han infört ett moderat
geometri-serande element i sina verk. — H. har utfört en
takmålning för Fiskartorpets sportstuga invid
Stockholm (1928), en intarsia för teatern i
Karlskrona (1939), en fresk för Karolinska sjukhuset
i Stockholm (”Livet fyller världen”, 1940), en
al secco i Atvidabergshuset i Stockholm (1944)
NF X — 26
Tor Hörlin: Vänstra hälften av fresken ”Livet fyller
världen”, 1940. Karolinska sjukhuset, Stockholm.
och en fresk för Kristianstads centrallasarett
(”De fem sinnena”, 1949).
Hörlur, se Hörapparater.
Hörna (hörnspark, -kast, -slag),
inspark, inkast el. inslag av anfallande laget i
fotboll, handboll, vattenpolo, hockey m. fl. från ett av
spelplanens hörn (i vattenpolo från 2 m-linjen),
då bollen spelats över egen mållinje el. eget mål
av försvarande laget.
Hörnefors. 1) Socken i Västerbottens s.
domsagas tingslag, vid kusten och på båda sidor om
landskapsgränsen Ångermanland—Västerbotten;
291,60 km2, 3,961 inv. (1952). Är ett lågt, föga
kuperat skogsområde kring Hörneån m. fl.
kuståar. 1,422 har åker. I socknen ligga H. 2),
hamnorten och fiskläget Norrbyn (410 inv.) samt
industrisamhället M o (620 inv.), det sistn. på
Norrbyskären; ett sågverk med hyvleri här
tillhör Mo och Domsjö ab., som tillika äger större
delen av H:s skogsareal. Norr byskär har 113 m
kaj vid 4,5—3,7 m djup. Fisklägena Sörmjöle,
Norrmjöle och Norrbyn ha tillsammans 45
yrkes-och 24 binäringsfiskare. Nyåker är tingsställe.
Bland fornminnen märkas labyrinter på flera öar
och skär. Kyrkan av sten byggdes 1905—08.
Pastorat i Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt;
bildar storkommunen Hörnefors.
2) Municipalsamhälle (sedan 1941) i H. 1), vid
Hörneån, nära mynningen och 27 km s. v. om
Umeå; 22,30 km2, 1,709 inv. (1952). H. är
handelsort samt har tullstation och provinsialläkare.
Nytt pappersbruk (tillhör Mo och Domsjö ab.)
sattes i drift 1951. Hamn med en kajlängd
av 330 m vid 5—2,2 m djup. Sjöfarten är normalt
stängd av is jan.—april. Något fiske.
Hörnefors bruk privilegierades som järnbruk 1775 och
hade fram till 1880-talet masugn, vals- och
manufakturverk. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 12,355,000 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 5,916,000 kr (1951).
Hörne’ll, Per Gustaf, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1876—1936), utexaminerades från
Tekniska högsk. 1900. Han var från 1899 anställd
vid prof. J. G. Richerts konstruktionsbyrå och
blev firmadelägare, när byrån 1902 ombildades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
