Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Impressionism - Imprimatur - Imprimé - Improbatur - Improduktiv - Impromptu - Improperier - Improvisera - Impuls - Impulsgenerator - Imputabilitet - Imrédy, Béla von - In (kemi) - In- - In absurdum - Inadekvat - Inadvertens - In aeternum - Inagua, Great - Inaktiv - Inaktivering - Inaktivitetsatrofi - In amplissima forma - Inanition - Inaugurera - Inavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Imprimatur—Inavel
872
atmosfäreffekter. Den har fått sitt namn efter
en målning av den franske landskapsmålaren
Clau-de Monet, ”Impression”, en bild av en
soluppgång, vilken utställdes i Paris 1874. Till en
början brukades beteckningen impressionist i
förlöjligande mening, men det dröjde icke länge,
förrän de konstnärer, som utställde tills, m.
Monet, godtogo uttrycket och själva kallade sig
impressionister.
Enl. i:s teori skulle målningarna utföras i
det fria (f r i 1 u f t s m å 1 e r i), och det ingick
också i dess lära, att man från paletten uteslöt
svart och jordfärger och endast målade med rena
färger, vilka ansattes direkt på den vita duken
i form av s. k. färgkommata. Till rörelsens
föregångsmän räknas den holländsk-franske
målaren Jongkind samt i viss mån även Delacroix,
Corot och Courbet. De två konstnärer, som
främst ha äran av de nya idéernas
omsättande i måleri, äro dock Monet och Pissarro. Den
ljusa kolorit och den vibrerande ljusverkan de
uppnådde med den nya tekniken lockade snart
en hel krets andra målare, Renoir, Sisley,
Cé-zanne, Guillaumin samt i mindre mån även de
något äldre Manet och Degas, att gå på samma
vägar. — Om i. i Sverige se Svensk konst. —
Litt.: W. Weisbach, ”Impressionismus” (2 bd,
1910—n); C. Mauclair, ”Les maitres de
l’im-pressionisme” (1923).
Inom musiken betecknar i. det tonspråk, som,
ofta med programmatisk tendens, söker skildra
stämningen vid en yttre upplevelse. Musikalisk
i. avstår från symmetriskt avrundad melodik och
funktionell harmonik. I st. f. att ordna
ackorden kring ett tonalt centrum söker i. nå
tonmålande verkningar genom dissonansbildningar,
som fogas till varandra utan hänsyn till
tonali-tet el. vedertagen harmonisk logik.
Impressionistiska tendenser kunna spåras även i äldre
musik, t. ex. hos 1500-talets ”kromatiker” inom
madrigalen, men bli vanliga först hos 1800-talets
högromantiker (Liszt, Berlioz, Wagner och de
franska s. k. förimpressionisterna Fauré,
Chab-rier, Satie m. fl.). Fullt genomförd framträder
i. dock först med Debussy. — Litt.: O.
War-tisch, ”Studien zur Harmonik des musikalischen
Impressionismus” (1930).
Imprimätur, lat., ”det får tryckas” (eg. ”må
det tryckas”), tryckningstillstånd.
Imprimé [äprime’], fr., tryckt; benämning på
tryckta tyger.
Improbätur, lat., underkännes, kuggas. —
Verb: Improbéra.
Improduktiv [el. i’m-], ofruktbar; som ej
alstrar något.
Impro’mptu (lat. in pro’mptu, med lätthet),
något som skrives el. spelas utan förberedelse; fri
fantasi utan bestämd avrundad form; benämning
å smärre kompositioner av Schubert, Chopin m. fl.
Impropérier (lat. imprope’ria, förebråelse,
näml. Jesu förebråelser till folket), mus.,
anti-fonier och responsorier, som i katolska kyrkan
sjungas på långfredagen. Berömd musik till i.
är av Palestrina komponerad 1560 och sedan
dess sjungen i Sixtinska kapellet i Rom.
Improvisera (av lat. improvisus, oförutsedd),
utan förberedelse och i hast anordna något,
särskilt om tal, dikt; i musiken fantisera, extern
-porera, spela utan föregående skriftlig
uppteckning. — Subst.: Improvisation. — I
m-p r o v i s a t ö r, person, som (särskilt lätt)
improviserar.
Impu’ls, plötslig påstöt, viljeväckelse att göra
något. — Impulsiv, rik på i.; som följer
ögonblickets ingivelser. — Fys., kortvarig
elektrisk strömstöt el. spänningssändring; i mekaniken
dets. som rörelsemängd. — Impulsmoment,
dets. som rörelsemängdsmoment (”drall”) hos ett
roterande system
Impulsgenerator, anordning, som användes
inom högspänningstekniken för att alstra kraftiga
elektriska impulser, medelst vilka material,
maskiner, apparater etc. provas i och för utrönande
av hållfastheten mot atmosfäriska
överspänningar. I. består vanl. av ett antal kondensatorer,
som vid uppladdningen äro parallellkopplade men
som vid urladdningen kopplas i serie. Med i.
kunna spänningar upp till flera mill. volt
åstadkommas.
Imputabilitét (av lat. imputäre, tillräkna,
förebrå), jur., se Tillräknelighet.
I’mrédy [-rèdi], B é 1 a von, ungersk politiker
och finansexpert (1891—1946), inträdde 1926 i
direktionen för riksbanken och var 1935—38 dess
president, var 1932—34 finansminister i
Göm-bös’ regering. Efter att 2 mån. 1938 ha varit
ekonomiminister under Darånyi bildade L i maj
s. å. en egen regering, genomförde en rad
antisemitiska lagar men måste avgå i febr. 1939,
sedan motståndare hade bevisat, att hans mormors
far var jude. I. bildade 1940 ett antisemitiskt
parti, som 1941 under hans ledning förenades
med en fraktion av Pilkorset till ett
nationalsocialistiskt parti. Han var maj—aug. 1944
ekonomiminister i Sztojays regering. Han dömdes
i nov. 1945 till döden av en ungersk
folkdomstol och avrättades i febr. 1946.
In, kem. tecken för en atom indium.
In-, lat., icke, o-; prefix i många ord;
framför b, p och m övergår n till m (t. ex. imbecill,
imperfektum, immun), framför l och r
assimileras det (t. ex. i/legal, irreguljär).
In absu’rdum, se Ad absurdum.
Inadekvat, icke överensstämmande, oriktig.
Inadverte’ns, ouppmärksamhet(-sfel).
In aete’rnum, lat., i evighet.
Inagua [ina’gæa], G r e a t., den sydligaste
bland Bahamaöarna.
Inaktiv, overksam; försatt ur tjänstgöring.
Inaktivèring, se Serum.
Inaktivitétsatrofi, ett organs förtvining på gr.
av minskad el. upphörd funktion.
In ampli’ssima förma, lat., i yppersta form,
med största glans.
Inanitiön (av lat. inänis, tom), undernäring,
svält.
Inaugurèra, högtidligt inviga; inleda.
Inavel. Vid husdj ursförädling
betecknar i. sammanparning mellan djur av likartad
härstamning. När efter korsning korsningspro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
