Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inavel - Inber, Vera Michajlovna - Inbillningsförmåga - In blanco - Inbrott - Inbrottsförsäkring - Inbrottsstöld - In bulk - Inbördes testamente - Inc. - In casu - Ince, Thomas - Incest - Incestavel - Inch - Incinerator - Incision - Incisiv - Incitament - Incl. - Incognito - In contumaciuam - In corpore - Ind. - Indal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Inber—Indal
874
dukterna sammanparas sinsemellan för fixering
av typen och den sålunda erhållna typen får
erkännande som ras, övergår i. till r e n a v e 1.
Vanligen förstås dock med i. släktskap
s-a v e 1, d. v. s. sammanparning mellan mer el.
mindre besläktade djur. Sammanparning mellan
närbesläktade, ss. mellan föräldrar och barn (el.
barnbarn) el. helsyskon sinsemellan, kallas i
n-c e s t a v e 1.
Genom släktskapsavel sorteras arvsanlagen, så
att somliga avkomlingar få företrädesvis goda,
andra dåliga anlag. Utgallras de senare för varje
generation, kan ärftlighetsmaterien så småningom
renodlas, så att en likartad och konstant typ
utbildas. Alla husdj ursraser, som äga högre grad
av likformighet och konstans, ha utbildats
genom i. Risken med i. är, att vissa sjukliga
anlag el. utvecklingsfel, som förut ej kommit till
synes, kunna sammanföras och framträda. Har
genom i. frambragts en typ, som är konstant
(homozygot) med avseende på vissa släktfel,
kunna dessa endast avlägsnas genom s. k.
bloduppfriskning, d. v. s. användning av
handjur, fria från nämnda fel. — I
växtförädlingen användes i. framför allt för att
åstadkomma en genotypisk uppsortering av materialet.
Det har emellertid visat sig ytterst svårt att
genom i. frambringa homozygota linjer av
kors-befruktare, som äro bättre än de bästa
korsbe-fruktande populationerna. Inavlade linjer kunna
däremot användas till att bygga upp nya bättre
populationer el. i vissa växtslag, ss. majs, till
att producera ett utsäde, som uteslutande består
av heterozygoter av känd god vitalitet.
I. hos människan sker till en viss grad
genom ingifte, d. v. s. äktenskap mellan
relativt närbesläktade individer. Detta förekommer
i isolerade landsdelar och samhällen och leder
ofta till en stegring i frekvensen av vissa
ärftliga sjukdomar och defekter. Detta beror på
att människan, liksom övriga korsbefruktande
organismer, ofta är heterozygot för olika
skadliga gener. Då dessa vanl. äro recessiva,
komma de sällan till uttryck vid äktenskap mellan
obesläktade individer. Vid ingifte ökas däremot
risken för att båda föräldrarna äro
heterozy-gota för samma gen, varvid i genomsnitt en
fjärdedel av barnen (de recessivt homozygota)
bli sjuka.
I’nber, Vera M i c h a j 1 o v n a, rysk
författarinna (f. 1890). Hon debuterade som skaldinna
1912 med en diktsaml. ”Det sorgsna vinet”, som
sedan följdes av en rad andra; hennes dikter,
som behandla ämnen av mycket växlande art,
äro kultiverade men föga personligt särpräglade.
Samtidigt har hon skrivit en rad
novellsamlingar. På sv. finnas ”Platsen i solen” (1930),
”Näktergalen och rosen” (1931), ”Gråt inte, Ninel”
(1933) och ”Månens död” (1945). Hon är i
dessa en täml. ytlig och neutral, ibland något
ironisk iakttagare av det samtida ryska livet.
Krigsåren ha lämnat motiv till ”Dagbok från
Leningrad” (sv. övers. 1946). För sin stora
diktcykel ”Pulkovomeridianen” (1943) har hon
erhållit ett Stalinpris.
Inbillningsförmåga, filos., dets. som fantasi.
In bla’nco, se Blanko.
Inbrott, fur., straffades enl. äldre svensk rätt
som ett särskilt brott med samma straff som
stöld. Om i. fullföljts genom tillgrepp, förelåg
s. k. inbrottsstöld, som föranledde
strängare straff än vanlig stöld. Genom de
straff-lagsändringar, som trädde i kraft Vi 1943,
borttogs i. som särskild brottstyp. I. i uppsåt att
omedelbart föröva stöld är nu straffbart såsom
försök till stöld, och i., som endast utgör
förberedelse till stöld, kan efter omständigheterna
straffas såsom egenmäktigt förfarande,
skadegörelse el. hemfridsbrott. Om stöld förövats
medelst i., blir den enl. gällande lag i regel att
bedöma som grov stöld, vilken straffas strängare
än vanlig stöld. Strafflagen innehåller numera
icke någon beskrivning på i., men som i. är,
liksom enl. äldre lag, främst att betrakta
inträngande ”genom våld el. list” i stängda lokaler,
fartyg, fordon etc.
Inbrottsförsäkring, även benämnd
stöldförsäkring, försäkring av den förlust el.
skada, som drabbar den försäkrade genom stöld
i förening med inbrott (omfattar alltså icke
snatteri el. enkel stöld).
Inbrottsstöld, fur., se Inbrott.
In bulk [balk], eng. (”i klump”), lös last,
ss. kol, salt och spannmål, som lastas direkt i
fartygens lastrum utan emballage.
Inbördes testamente, ett av två el. flera
personer upprättat testamente, varigenom de
ömsesidigt tillägga varandra egendom vid någonderas
död. Vanligast förekommer i. äkta makar
emellan.
Inc., förk. för eng. incorporated, konstituerad,
bestämning, som ingår i firmanamnet på
amerikanska bolag (stock c or p orations).
In cäsu, lat., för tillfället, för detta fall.
Ince [ins], Thomas Harper, amerikansk
filmregissör (1882—1924). L, som var verksam
under de år, då stumfilmstekniken utbildades,
var vid sidan av Mack Sennett och D. W.
Grif-fith en av stumfilmstidens förgrundsgestalter och
medverkade vid skapandet av den speciella
Holly-woodstilen.
Ince’st, blodskam (se d. o.).
Incestavel, se Inavel.
Inch [in(t)J], eng., tum = V12 av en
engelsk fot = 2,54 cm.
Incinerätor, ugn för eldbegängelse (se d. o.).
Incisiön, insnitt, öppnande av en kroppsdel,
vanl. huden men ibland även inre organ.
Incisiv (av lat. inctdere, hugga i),
framta n d.
Incitame’nt, retmedel, eggelse.
Inch, förk. för inklusive.
Inco’gnito, se Inkognito.
In contumäciam, se Contumacia.
In co’rpore, lat., samfällt, i sin helhet.
Ind., förk. för i n d i k a t i v och för
indikerade (näml, hästkrafter), samt för staten
Indiana, U.S.A.
Indal, socken i Medelpads ö. domsaga,
Västernorrlands län, kring Indalsälven, n. v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
