Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaberg, Karl - Jablonec - Jablonovbergen - Jabłonowski - Jablunkapasset - Jabot - Jaca - Jacaranda - J’accuse - Jáchymov - Jack - Jack (kontaktpropp) - Jacketkrona - Jackett - Jackson (Michigan) - Jackson (Mississippi) - Jackson, Andrew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Jablonec—Jackson
290
samt genom ”Der Sprachatlas als
Forschungs-instrument” (1928; tills, m. J. Jud), ”Aspects
géographiques du langage” (1936),
”Sprach-wissenschaftliche Forschungen und Erlebnisse”
(1937).
Jablonec [ja’blånäts], ty. Gablonz, stad i n. ö.
Böhmen, Tjeckoslovakien, vid floden Neisse;
23,000 inv. J. är ett centrum för den böhmiska
glasindustrien och för framställning av
imiterade ädelstenar.
Ja’blonovbergen, ry. Chrebet Jablonovyj,
bergkedja i s. ö. Sibirien, ö. om Bajkalsjön;
vat-tendelare mellan Amurs och Lenas flodsystem.
J :s högsta topp når c:a 2,450 m ö. h.
Jablonowski [-lånå’skji], polska ätter, av
vilkas medlemmar flera spelat framträdande
roller i Polens historia. — Stanislaw Jan J.
(1634—1702) visade lysande tapperhet i krigen
mot svenskar och turkar; han var morfar till
konung Stanislaus Leszczyhski. — Hans sonson
furst Jozef Aleksander J. (1712—77),
vojvod i Nowogrodek, emigrerade 1768 och var
mest bosatt i Leipzig, där han grundade ett lärt
samfund, Societas Jablonoviana, som in i vår tid
verkat genom att prisbelöna och utge
vetenskapliga verk.
Jablunkapasset [-o’n-], pass i Jablunkabergen
i Tjeckoslovakiska Schlesien (551 m ö. h.). I n.
vid Olsa staden J ablunkov, 4,300 inv., som
1645 intogs av svenskarna under Königsmarck.
Jabot [$abå’; sv. utt. Jabå’], fr., skjortkrås
(i herrdräkt, förr); spetsisättning, fäst vid halsen
(på en kvinnodräkt).
Jaca [Ua’ka], stad i sp. prov. Huesca,
Ara-gonien, vid järnvägen Zaragoza—Pau; 7,700 inv.
Katedral från 1 ooo-talet i bysantinsk stil;
gammal stadsmur.
Jacara’nda [el. Jak-], tropiskt amerikanskt
växtsläkte av fam. Bignoniaceae med vanl. dubbelt
parbladiga blad och stora, smalt klocklika, vanl.
röda el. violetta blommor. Arterna i urskogen
bli höga träd, vilkas hårda, violettbruna ved
(ja-karanda, palisanderträ) begagnas som faner.
”Ja-karanda” fås även från andra träd, bl. a. av
balj växtsläktet Machaerium.
J’accuse [$aky’z], fr., ”jag anklagar”, se
Dreyfusprocessen.
Jåchymov [jä’^imåf], se Joachimsthal.
Jack [d^äk], eng., av fr. Jacques, Jakob, även
liktydigt med John. — U n i o n-J. [jö’njan-], gös
el. flagga, som utgöres av det brittiska
unions-tecknet. — J. the Ripper (uppskäraren)
kallade sig en beryktad, aldrig ertappad mördare
1886 f fsom sökte sina offer bland prostituerade
i Londons East End.
Jack, kontaktpropp för telefonväxlar.
Ja’cketkrona (till eng. jacket, jacka), en form
för ersättning av skadad el. missprydande tand.
J. är utförd som en hylsa av porslin, i färg och
form passande till övriga tänder i munnen. Den
har bl. a. den fördelen, att tandpulpan ej behöver
avlägsnas. Kvarvaron av en tandrot är
förutsättningen för insättningen av j.
NF XI — 10
Jackett.
Jackett [Jakä’t]
(fr. jaquette),
medeltida kort
livrock; nu lång,
nedtill öppen mansrock
med runda skört,
brukas som
förmid-dagsplagg vid
uppvaktningar o. s. v.
Jackson
[d^äksn], stad i
Michigan, U.S.A.,
vid Grand River,
no km v. om
Detroit; 51,000 inv.
Betydande industri.
Jackson
[d^äksn],
huvudstad i staten
Mississippi, U.S.A., vid
Pearl River; 98,200
inv.; centrum i
stort
bomullsdistrikt. Negeruniv.
Jackson
[d^äksn],
Andrew, amerikansk
president (1767—
1845). Han var son till inflyttade irländska
föräldrar, växte upp i Syd-Carolina och
deltog som yngling 1780 under frihetskriget i
försvaret mot en i hans hemtrakt infallande
engelsk här. J. slog sig 1785 på juridiska studier
och blev 1788 allmän åklagare i Nord-Carolinas
v. distrikt (1796 förvandlat till staten Tennessee).
Han var 1797—98 senator för Tennessee. Vid
utbrottet av 1812 års krig med England
sändes J. med 2,000 man att skydda New Orleans
och ledde vintern 1813
—14 krigsrörelserna
mot creekindianerna,
vilka han i grund
besegrade. Vid det
engelska invasionsförsö-ket mot New Orleans
1814 utsågs J. till
generalmajor och
befälhavare för
undsätt-ningshären och
besegrade 8 jan. 1815
engelsmännen. Freden i
Gent var då redan
sluten (dec. 1814). Den
förut föga kände J.
hyllades i alla unionens stater som en folkhjälte
(”Old Hickory”). — J. sändes 1817 till det då
ännu spanska Floridas gräns för att trygga
nybyggarna mot anfall från indianer, överskred i mars
1818 utan formligt regeringsbemyndigande
Floridas gräns och intog Pensacola. Sedan Florida
1819 genom köp införlivats med U.S.A., var J.
(1821—22) dess förste guvernör. Han blev 1823
ånyo senator för Tennessee och var 1824
demokratisk presidentkandidat. Vid valet fick han
högsta röstetalet men ej absolut majoritet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
