Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnmalm - Järnmanufaktur - Järnmasken - Järnmedel, järnpreparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Jämmanufaktur—Järnmedel
690
fattiga med mindre än i % mangan och
manganrika. Representanter för de manganfattiga
skarnmalmerna äro Persberg, Nordmark,
Dal-karlsberg och Nyberget samt flera fyndigheter i
Riddarhytte- och Norbergsfälten. Bland de
manganrika j.-förekomsterna märkas Ställberg,
Basttjärn, Kolningberg och Dannemora. — De
kvartsiga j. äro huvudsaki. blodstenar,
vilka dock ofta i viss omfattning omvandlats till
svartmalmer. Fosforhalten är högre än i
kalk-och skarnmalmerna och ligger mellan 0,005 och
0,040 °/o. Järnhalten håller sig i allm. omkr. 50 °/o.
De mest bekanta fyndigheterna inom denna grupp
äro Striberg, Stripa, Bispberg och Norberg.
Världens främsta j .-producerande länder äro
U.S.A., Frankrike, Sovjetunionen, Sverige,
Storbritannien och Tyskland. Tab. 1 och 2 visa
världens, resp. Europas j.-tillgångar. Värdena ha
uttryckts i järninnehåll i malmen, emedan en
rättvisande jämförelse mellan hög- och lågprocentiga
tillgångar annars är omöjlig. —• Enl. en annan
källa kunna Sveriges j.-tillgångar uppskattas till
minst 2,300 mill. ton malm, varav på de lapp-
Tab. 1. Världens järnmalmstillg ångar (siffrorna
ange 1,000 mill. ton järn i malmen).
Område Kända
malmtillgångar Kända + troliga
malmtillgångar
Europa (utom SSSR) .......... 5,7 8
Sovjetunionen ............... 4,7 100
Asien (utom SSSR) ........ 2,7 12
Afrika ................... 0,6 1,4
Australien ............... o,os o,s
Nordamerika (utom U.S.A.) 4,0 32
U.S.A......................... 5,3 26
Sydamerika ..............I 1,0 12
Summa | 24 192
Tab. 2. Europas kända och troliga malmtillgångar
(siffrorna ange mill. ton järn i malmen).
Frankrike ....... 2,210
Grekland ............ 5
Italien ............. n
Jugoslavien ....... 202
Luxemburg .......... 81
Norge ............. 748
Polen .............. 43
Portugal ........... 75
Rumänien ........... 21
Schweiz ............. 14
Spanien ............ 298
Storbritannien ..... 938
Sverige .......... 1,880
Tjeckoslovakien .... 127
Tyskland ........... 660
Ungern ............... 9
Österrike ........... 72
Summa 7,394
ländska malmfälten komma 2,000 mill. ton, på
Grängesberg och andra fosforrika malmer i
Mellansverige 150 mill. ton och på övriga
mellansvenska j. 150 mill. ton. Kierunavaaras
malmkropp torde utgöra världens största enskilda
j.-förekomst.
Jämmanufaktur (eg. handtillverkade
järnföremål), begagnades förr närmast som benämning på
de anläggningar (gjuterier, smedjor), i vilka
tillverkningen ägde rum. Numera är j. ett
kollektivnamn endast för själva produkterna (spik, skruv,
bult, knivar, lås och järnhandelsvaror i allm.).
Tillverkning av halvfabrikat, ss. plåt och rör av
järn, räknas ej längre som j. utan tillhör
numera den egentliga järnhanteringen.
Järnmasken (fr. Le masque de fer). Enl.
handlingar i Bastiljens i Paris arkiv infördes i sept.
1698 dit en fånge, försedd med mask de velours
noir (av svart sammet). Fången avled 1703.
Redan tidigt har folkfantasien sysslat med den
mystiske mannen, som behövde döljas så väl.
Det var emellertid eg. Voltaire, som (bl. a. i
”Siècle de Louis XIV”) gav spridning åt
legenden om ”järnmasken” och omgav fången med
en sensationell mystik. Kring fastställandet av
dennes identitet har sedan en hel litteratur vuxit
upp. Bl. a. har hävdats, att bakom masken skulle
ha dolts en äldre bror till Ludvig XIV, som
denne velat ha ur vägen (på denna hypotes
bygger den romantiserade skildringen i A. Dumas’
”Vicomte de Bragelonne”), el. att det varit den
1661 fängslade finansministern N. Fouquet (d.
1680) m. fl. Det är nu med visshet
fastslaget, att fången i fråga var greve Antonio Ercole
Mattioli (f. 1640), statssekr. hos hertigen av
Mantova Karl IV Gonzaga. Han hade till olika
utländska makter förrått en hemlig
överenskommelse mellan hertigen och Ludvig XIV om att
det befästa Mantova skulle överlåtas åt den
senare, arresterades 1679, inspärrades i fästningen
vid Pinerolo (nära Turin), flyttades 1694 till
fortet på ön Sainte-Marguerite utanför Cannes,
där alltjämt hans fängelsehåla visas, och
överfördes 1698 till Bastiljen. — Litt.: F.
Funck-Brentano, ”Bastiljen i sägnen och verkligheten”
(1900).
Järnmedel, järnpreparat, ha i åtm.
1,500 år använts som medel mot vissa slag av
blodbrist och därmed förbunden klenhet, särsk.
bleksot (kloros). Menghinis upptäckt 1746, att
blodet, framför allt de röda blodkropparna, är
jämhaltigt, syntes giva järnterapien ett fast
underlag. Frågan om järnets inverkan på
blodbildningen är ännu ej klarlagd. Säkerligen spelar
därvidlag järnet ej blott den passiva rollen av
byggnadsmaterial för blodfärgämnet. Av de
senaste decenniernas forskningar synes framgå, att
verkan främst tillkommer salterna av tvåvärt
järn samt metalliskt järn (järnpulver, ferrum
pulver atum, ferrum reductum), vilket senare med
saltsyran i magen bildar ferroklorid (j ärnklorur).
De nämnda j. utgöra den verksamma
beståndsdelen i de olika slagen av järnpiller: mest
kända äro Blauds piller med ferrokarbonat.
I verksam form överföras även det trevärda
järnets salter med vissa organiska syror, t. ex.
citron-, äppel- och vinsyra. En helt annan verkan
utöva det trevärda järnets salter med
mineralsyror, t. ex. ferriklorid (järnklorid), som är ett
sammandragande (adstringerande) och
blodstillande, i större koncentration frätande medel. De
sistnämnda ferrisalterna jämte de ej retande
fer-ripreparaten, järnäggviteföreningarna och
järnsocker, torde påverka blodbildningen i den mån
de först reduceras till ferrosalter. Hemoglobinet
självt, hematogen m. fl. näringspreparat torde
ur j ärnterapisynpunkt vara praktiskt taget
värdelösa.
Utöver medikation med j. användes sedan
gammalt järnterapi också i form av brunnskurer vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
