Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarrätten - Kammarrättsråd - Kammarskjutning - Kammarskrivare - Kammarspel - Kammarstycke - Kammarugn - Kammarvatten - Kammersee - Kammin, Cammin - Kammossa - Kammusslor - Kamomill - Kamouflage - Kampagnan - Kampala - Kampanien - Kampanil - Kampanj - Kampanjflagga - Kampegräs - Kampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Kammarrättsråd—Kampen
862
nas och Riksräkenskapsverkets beslut i
anmärk-ningsmål, besvär i mål om avlöningsförmån,
resekostnads- och traktamentsersättning,
delaktighet i el. avgift till pensionsinrättning el. annan
sådan anstalt, orätt förvaltning av el. bristande
redovisning för kyrkors och allmänna lärov:s
medel samt mantalsskrivning och
kyrkobokföring. Inom en särskild avd. av K. handläggas
mål ang. fastighets- och virkestaxering. — K. är
uppdelad på 8 divisioner samt består av i
president och 26 kammarrättsråd. Dessutom
tjänstgöra 14 assessorer som adjungerade led. och ett
antal särskilda led. vid handläggning av mål
rörande fastighets- och virkestaxering. Vid K:s
kansli äro anställda sekr., byråsekr., fiskaler,
amanuenser m. fl. Målen avgöras efter sin
beskaffenhet i olika ordning, vanl. av en avd.
inom K. och med 3 led. närvarande. — Den gren
av den kamerala förvaltningen, som bestod i
granskning av myndigheters och ämbetsmäns
räkenskaper, kammarrevisionen, tillhörde i sin
helhet urspr. Kammarkollegiet. Då detta verks
arbetsbörda oavlåtligt ökades och
revisionsmå-lens snabba avgörande därigenom äventyrades,
överfördes revisionen till en särskild avd. inom
Kammarkollegiet, Kammarrevisionen,
där ett av de kungl. råden förde presidiet.
Denna avd. utbröts 1695 till ett självständigt, med
granskande och dömande myndighet utrustat
ämbetsverk, som 1696 fick egen president och plats
bland rikets kollegier. En betydelsefull
omorganisation undergick verket 1799, då dess karaktär av
domstol underströks genom det nuv. namnets
antagande och kammarrättsrådsämbetets införande.
Kammarrättsråd, se Kammarrätten.
Kammarskjutning, se Korthållsskjutning.
Kammarskrivare, tjänstemän i Riksbanken,
Riksgäldskontoret, överståthållarämbetet och
tullverket.
Kammarspel (av ty. Kammerspiel), av Aug.
Strindberg infört namn på intimt skådespel i
knapp och sluten form.
Kammarstycke, vapentekn. 1) Gammal
benämning på den del av en kanons eldrör, som
sträcker sig mellan ”bakstycket” och ”loppet”.
2) K. (till äldre stycke i bet. kanon),
benämning på de art.-pjäser med bakladdning (lösa
kammare), som förekommo på 1300—1400-talen.
Kammarugn, se Gasverk.
Kammarvatten, se ögat.
Ka’mmersee [-ze], se Attersee.
Kammin, C a m m i n, po. Kamien Pomorski,
stad i Pommern, vid kusten närmast ö. om Oders
mynningsarm Dievenow; 6,000 inv. K. är av
vendiskt ursprung och fick stadsrättigheter 1274.
Gammalt biskopssäte med domkyrka från omkr.
1175, rådhus och stadsport från 1300-talet.
Livligt anlitade salt- och gyttjebad. — I K:s
domskatt ingår bl. a. det bekanta Cordula-skrinet, ett
rikt ornerat relikskrin av valrossben och brons,
format som ett hus (se bild 6 å pl. vid Järnåldern).
Kammossa, bot., se Hypnaceae.
Kammusslor, familj (Pecti’nidae) inom ordn.
Pseudolamelli.branchia. K:s mantel är öppen, med
Pilgrimsmussla.
ögon och tentakler i kanten. Foten är liten
och försedd med byssuskörtel. Endast en
slutmuskel förekommer. Skalet är öronformigt
förlängt. De simma snabbt genom att öppna och
sluta skalen. Flera arter äro ätliga. Skalen
användas bl. a. till ragutallrikar och cigarrkoppar.
— Familjen, känd sedan silurtiden, utgöres av
flera släkten med
omkr. 275 nutida
och talrika utdöda
arter. K.
förekomma nu i saltvatten
i alla klimatzoner.
Vid Sveriges
västkust leva nu n
arter. Släktet
Pec-ten har högra
skalet (det undre)
välvt och det
vänstra platt. Till
detta släkte höra P.
maximus, Sveriges
största havsmussla, och p i 1 g r i m s m u s s 1 a n,
P. jacobaeus, varmed hemvändande pilgrimer
prydde kåpor och hattar.
Kamomi’11, bot., se Sötblomsläktet.
Kamouflage [sv. utt. kamoflä’/], se
Camou-flage.
Kampagnan [-pa’njan], se Romerska
kampagnan.
Kampa’la, stad i Uganda, nära nordkusten av
Victoriasjön; c:a 50,000 inv. K. har hamn i
Port Bell och sedan 1931 järnväg till Mombasa.
Det är Ugandas förnämsta handelsort, stadd i
snabb utveckling. Flera missionsstationer.
Kampänien, it. Campania, landskap i s. Italien,
omfattande prov. Napoli, Benevento, Avellino
och Salerno; 13,505 km2; 4,240,000 inv. K:s
huvuddel utgöres av Neapelslätten. över
denna slätt resa sig Flegreiska fälten och
Vesu-vius. Slätten inramas av Roccamonfina, s.
Kalk-apenninerna och Sorrentohalvöns berg. S. därom
ligger Salernoslätten. Neapelslätten (Campagna
felice) är utomordentligt bördig och dess klimat
mycket gynnsamt. Genom K. gå här de stora
trafiklederna från Rom till Sicilien och från
Neapelbukten till Apulien. På Neapelslätten har
framvuxit Europas tätast befolkade
jordbruks-och trädgårdsbygd med 250—300, närmare
Neapel t. o. m. 1,000 inv. per km2. — Grekerna
anlade Cumae, Neapolis m. fl. städer i K.;
under Roms glanstid uppsöktes K. av den fina
världen (Bajae, Capri).
Kampanil (it. campanile), klocktorn, vanl. om
fristående torn för kyrkklockor, t. ex. k. vid
domen i Florens (se bild 5 å pl. vid d. o.).
Kampa’nj, fälttåg; ofta i överförd bemärkelse,
t. ex. valkampanj, annonskampanj; säsong (vid
betskörd och råsockertillverkning; ”betkampanj”).
Kampanjflagga, äldre benämning på den
blågula, tretungade svenska örlogsflaggan.
Kampegräs, bot., se Timotej.
Kampen, stad i prov. Overijssel i
Nederländerna, vid IJssel nära mynningen; 24,400 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
