Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalisering - Kommunalkamrer - Kommunallagar - Kommunal mellanskola - Kommunalnämnd - Kommunal realskola (mellanskola) - Kommunal rösträtt - Kommunal självstyre - Kommunalskatt - Kommunal skatteutjämning - Kommunalstadgar - Kommunalstyrelse - Kommunalstämma - Kommunal-tekniska föreningen - Kommunalt gymnasium - Kommunaltjänstemannaförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
Kommunalkamrer—Kommunaltjänstemannaförbundet
547
munal förbunds, övertagande el. nygrundande av
ekonomiska företag, som eljest skulle ha drivits
av enskilda företagare el. bolag.
Kommunalkamrer, tjänsteman, som handhar
medelsförvaltningen i en landskommun el. köping
och åt vilken dessutom oftast uppdragits de
kommunala organens kansli- och sekreterargöromål.
Utbildning till k. sker vid socialinstitutens
socialkommunala linje.
Kommunallagar, gemensam benämning för de
lagar, som i Sverige reglera den kommunala
självstyrelsen. Från 1866 falla k. under den för
konung och riksdag gemensamma lagstiftningen. Nu
gällande k. äro: lagarna om kommunal
styrelse på landet och i stad, båda daterade ®/s 1930,
lag om församlingsstyrelse ®/e 1930, lag om
landsting 20/s 1924, lag om kommunalstyrelse i
Stockholm 15/e 1935 och lag om församlingsstyrelse i
Stockholm ®/e 1930. Som k. i vidsträcktare
mening kunna därjämte räknas kommunal vallag
®/s 1930, lag om kommunal fondbildning ®/i2 1946,
lag om ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning och lag om
kommunalförbund, båda daterade 13/6 1919, lag om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, å
kommunalstämma m. m. och lag om skolstyrelse
i vissa kommuner, båda av ®/c 1930, samt lag om
kommunalborgmästare 17/e 1932. Till 1953 års
riksdag föreligger förslag om helt ny
kommunallagstiftning för de borgerliga primärkommunerna.
Kommunal mellanskola, se Kommunal
realskola.
Kommunalnämnd, beredande, verkställande
och förvaltande myndighet i svensk landskommun
och köping. K. skall bestå av 5—11 led. jämte
lika många suppleanter, valda av
kommunalstämma el. kommunalfullmäktige. Valet sker
proportionellt, om detta äskas av minst så många
väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
de väljandes antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1. K. är landskommunens
centrala ekonomiska förvaltningsorgan. Den
förvaltar kommunens egendom, uppbär dess inkomster
och handhar i övrigt dess drätsel. Även över för
särskilda förvaltnings- och verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders el. personers
förvaltning har k. överinseende. Verkställigheten av
kommunalstämmans el. kommunalfullmäktiges
beslut åligger k., i den mån sådan verkställighet ej
uppdragits åt särskilda, därtill utsedda styrelser,
nämnder el. personer. K. är också beredande
organ och skall i alla ärenden, som skola avgöras
av kommunalrepresentationen och som ej beretts
av nämnden, erhålla tillfälle att avgiva yttrande.
K. skall även handhava och tillämpa av
kommunen beslutade kommunalstadgar. Därjämte skall
den, i enlighet med vad särskilda författningar
föreskriva, taga befattning med andra ärenden,
beträffande t. ex. hälsovård, brandväsen,
försäljning av rusdrycker och arbetarskydd.
Kommunal realskola (till 1952 kommunal
mellanskola), av kommun el. skoldistrikt
underhållen skola (ofta med samundervisning),
som från folkskolans 6:e klass på 4 år leder
till realexamen. K. tillkommo genom beslut av
1909 års riksdag och fingo i allm. rätt till
statsbidrag. Varje skolas förhållande reglerades
genom ett av K. m:t godkänt reglemente. —
Eftersom k. från början skall ha 4 klasser, voro
de första k. ombildningar av redan befintliga,
privata el. kommunala samskolor. På senare år
har det blivit allt vanligare, att högre folkskolor
utbyggas med 4 klasser och övergå till k. I
samband med 1927 års lärov.-reform övertog staten
54 av dåv. omkr. 90 k. Enl. beslut av 1944 års
riksdag skola k. successivt ombildas till
samreal-skolor. — Som behörighetsvillkor för lärare
gällde till 1933 minst avlagd folkskollärarexamen
och väl vitsordad tjänstgöring, men därefter ha
kraven skärpts att gälla akad. examen el. vitsord
från univ. el. högsk. Antalet elever uppgick
höstterminen 1951 till 5,201 vid landets 41 k.
Kommunal rösträtt, se Kommun.
Kommunal självstyrelse innebär, att
medborgarna själva genom av dem valda förtroendemän
i sina hemkommuner vårda kommunens
angelägenheter, i den mån ej staten genom sina organ
el. annan skall handha dessa.
Kommunalskatt, se Inkomstskatt och
Fastighetsskatt.
Kommunal skatteutjämning. Ojämnhet i
utdebiteringen har blivit kommunal finansernas
svåraste problem samt den mest påtagliga orättvisan
i vårt skattesystem. För att motverka detta kan
man sammanslå de minsta kommunerna till större
enheter, låta staten överta uppgifter som
folk-skoleväsen och fattigvård, vilka ej äro av direkt
lokal karaktär, el. lämna bidrag till
kommunernas kostnader för dessa ändamål samt slutl.
lämna direkta bidrag till särsk. skattetyngda
kommuner. Detta senare sker enl. 1951 års K. f.
ang. bidrag till skattelindring åt synnerligt
skattetyngda kommuner.
Kommunalstadgar kallas i lagen om
kommunalstyrelse på landet ®/b 1930 § 6 sådana stadgar,
som kommun kan finna skäl att uppgöra till
främjande av sedlighet samt ordning och säkerhet
inom kommunen. K. måste för att bli giltiga
godkännas av länsstyrelsen. Kommunalnämnden
äger att för erkänd överträdelse av k. ålägga
vederbörande i samma stadga utsatta böter.
Kommunalstyrelse föreligger, när i
primärkommuner el. andra kommuner, ss.
landstingsområden m. fl., vissa förvaltningsuppgifter
handhavas av kommunen själv och ej av statliga
myndigheter. Se vidare Kommun.
Kommunalstämma, beslutande organ i
borgerlig landskommun och köping. I kommuner
med kommunalfullmäktige har beslutanderätten
övergått från k. till fullmäktige. Se Kommun.
Kommunal-tekniska föreningen, se Svenska
kommunal-tekniska föreningen.
Kommunalt gymnasium, av kommun
underhållet gymnasium, som i allm. utgör överbyggnad
på statlig samreal skola och brukar ha rektor
gemensam med denna. K. erhåller i allm.
statsbidrag. De flesta k. ha successivt övertagits av
staten.
Kommunaltjänstemannaförbundet, se
Sveriges kommunaltj änstemannaf örbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
