Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalutskylder - Kommunalval - Kommunard - Kommunehospitalet - Kommunen - Kommunicera - Kommunicerande kärl - Kommunikabel - Kommunikant - Kommunikation - Kommunikationsdepartementet - Kommunikationsminister - Kommunikationsverken - Kommuniké - Kommunion - Kommunism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549 Kommunalutskylder—Kommunism 550
Kommunalutskylder, se Inkomstskatt och
Fastighetsskatt.
Kommunalval, se Kommun.
Kommuna’rd, medlem av Pariskommunen
(se d. o.).
Kommünehospitalet, se Köpenhamn.
Kommunen (fr. La commune), se
Pariskommunen.
Kommunicera (lat. communicäre, göra
gemensam, meddela), delgiva (jur., se Kommunikation);
stå i förbindelse med; deltaga i nattvarden (se
Kommunion).
Kommunicerande kärl, system av två el.
flera kärl, som nedtill stå i förbindelse
(kommunicera). En vätska stiger i alla kärlen till
samma höjd. Vätskor av olika täthet ställa sig
olika högt. Vätskepelarnas höjder förhålla sig
i jämviktstillstånd omvänt mot vätskornas
tätheter. Denna lag gäller för kärl av vad form och
storlek som helst, såframt diametern ej är så
liten, att kapillaritetens verkan blir märkbar.
Kommunikäbel, jur., samfälld, gemensam (om
egendom; se Giftorätt).
Kommunika’nt, se Kommunion.
Kommunikation, delgivande; förbindelse,
samfärdsel (-led). — Jur. I den skriftliga
förhandlingen hos myndighet, särsk. vid domstol, nyttjas
termen k., när det gäller delgivning med
annan myndighet el. motpart av skriftlig inlaga
el. framställningen för inhämtande av dess
yttrande. Är ett yrkande i besvärs- el.
ansöknings-ärende riktat mot viss person, skall som regel k.
ske med denne, innan yrkandet må bifallas.
Kommunikationsdepartementet är enl.
gällande departementalstadga det 5:e av statsdep.
och tillkom 1920 i samband med delningen av
Civildep. K. handlägger förvaltningsärenden
rörande bl. a. järnvägar och spårvägar, post
telegraf och telefon, kanaler, vägar, broar, färjor,
lufttrafik, geotekniska, meteorologiska och
hydro-logiska undersökningar, radioväsendet, elektriska
anläggningar, statens vattenfall, i den mån dessa
ärenden ej tillhöra annat dep.,
bebyggelseplaneringen och byggnadsväsendet i övrigt, Kronans
mark och byggnader i vad dyl. ärenden ej tillhöra
annat dep. Det handlägger också
lagstiftningsärenden ang. bl. a. byggande och underhåll av
vägar, trafiksäkerhet, radio och tillstånd till el.
förbud mot lufttrafik över svenskt område.
Under dep.-chefen, som i dagligt tal kallas
kommunikationsminister, lyda såväl en
statssekr. som en expeditionschef och en rad
byråer under kansliråd som chefer och därtill
en byrå för tekniska ärenden samt förste och
andre kanslisekr., förste byråingenjör, registrator
och amanuenser. K. är ett av de dep., som har
en föredragande i Regeringsrätten. — Till K.
höra bl. a. följ, centrala ämbetsverk:
Generalpoststyrelsen, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Byggnadsstyrelsen, Telegrafstyrelsen,
Järnvägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen och
Luftfartsstyrel-sen. Anslagen till K. äro i riksstaten uppförda
under 6:e huvudtiteln.
Kommunikationsminister, se
Kommunikationsdepartement.
Kommunikationsverken, sammanfattande
benämning på Generalpoststyrelsen med Postverket,
Telegrafstyrelsen med Telegrafverket samt
Järnvägsstyrelsen med Statens järnvägar. Samtliga
sortera under Kommunikationsdepartementet.
Kommuniké ffr. communiqué, av lat.
communicäre, meddela), meddelande till allmänheten
(särsk. från regering el. ämbetsverk).
Kommunion (lat. commünio, gemenskap,
delaktighet), namn på nattvardsgång, emedan
natt-vardsgästen, kommunikanten, blir delaktig
av Kristi lekamen och blod.
Kommunion-förhör är ett med undervisning förenat
förhör, som prästen av ålder anställt med
nattvards-gästerna. Numera har kommunionförhöret
mestadels kommit ur bruk. Det spelade en mycket stor
roll, då tillika kommuniontvång
existerade. Det var först den katolska kyrkan, som ålade
varje rättrogen k. åtm. en gång om året. Ehuru
principiellt emot dylikt tvång, upptog dock den
evangeliska kyrkan det som ett medel att hålla
sina medlemmar i tukt. Det upphävdes genom
k. f. 16 nov. 1863. När skriftermål under
1600-talet blev obligatoriskt, kom prästens
själv-komm union (d. v. s. att prästen ger sig själv
nattvardselementen) ur bruk, trol. därför, att han
icke kunde ge sig själv absolution. Den medgavs
1904 efter särskild tillåtelse av biskopen, och
1929 stadgades, att självkommunion får
förekomma, då ingen annan tjänstgörande präst är
tillstädes, dock endast tills, m. församlingen.
Kommuni’sm (av lat. commünis, gemensam),
samhällsskick, som karakteriseras av genomförd
egendomsgemenskap; samhäll såskådningar och
sociala el. politiska strävanden, vilka uppställa
som ideal och mål genomförandet av ett dylikt
samhällsskick, från vilket det i kulturstaterna
bestående skiljer sig såsom grundat på enskild
äganderätt och arvsrätt (samt åtm. i princip fri
konkurrens). — Primitiv k. spåras i växlande
former och omfattning hos ociviliserade
stammar. — Under 1800-talet kommo beteckningarna
k. och socialism att i stor utsträckning
användas om varandra, även om man då med
socialism närmast avsåg en mera spekulativ och ofta
akademisk idéströmning men med k. en
arbetarnas egen organiserade rörelse. Det var i den
meningen Karl Marx och Friedrich Engels
kallade det berömda manifestet 1848 kommunistiskt.
Fram till 1870-talet betraktades k. som en mera
radikal och revolutionär, socialismen som en
mera reformvänlig riktning, vilka dock båda
eftersträvade en nydaning av det ekonomiska och
sociala livet. Under de närmast följ, årtiondena
utjämnades skiljaktigheterna, men sedan 1 :a
världskriget ha de åter framstått i sin gamla
skärpa. Efter ryska revolutionen 1917 dök
beteckningen k. på allvar upp igen, i det
bolsjevi-kerna 1918 togo upp namnet för att markera
sin motsättning till de reformistiska socialistiska
partierna och för att understryka sin
samhörighet med Marx’ och Engels’ lära, som man
menade, att de senare svikit. 1919 bildades i Moskva
den kommunistiska internationalen (K o m i
n-tern), och de partier, som anslöto sig till
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
