Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labienus, 2. Titus - Labil - Labilitet - Labinskaja - Labiodentaler - Labiologi - Lablance, Luigi - Laborant - Laborationer - Laborator - Laboratorium - Labor day - Laborde, Jean Benjamin de - Laboremus - Laborera - Labor omnia vincit improbus - Laboulaye, Édouard - Labour Party
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Labil—Labour Party
236
i anticaesariansk anda. Då detta verk genom
senatsbeslut brändes, begick L. självmord.
Labil, vacklande.
Labilitèt, egenskapen att vara labil; vacklan.
Labinskaja [iabji’nskaja], stad i Kaukasien,
inom Krasnodarområdet; RSFSR, 45 km s. v. om
Armavir, vid Kubans biflod Laba; 30,787 inv.
(1933). I trakten finnas stora mangan- och
sten-kolslager. Växtoljefabriker.
La’biodentäler, dets. som dentilabialer;
se Konsonanter.
Labiologi (av lat. la’bium, läpp, och grek.
lo’g os, lära), den för döva och dövstumma
betydelsefulla konsten att av läpparnas rörelser hos
en talande s e (avläsa) vad han säger. Barn med
hörseldefekter undervisas numera på vissa orter
i 1. i särskilda hörselklasser.
Lablache [labla’/], Luigi, italiensk
operasångare (1796—1858), den främste bassångaren
under italienska sångens guldålder. Efter att
först ha sjungit i Neapel och Syditalien var L.
1830—52 anställd vid italienska operan i Paris.
L. hade en sällsynt fyllig, voluminös basröst av
mäktig verkan och utvecklade ett intelligent,
medryckande spel. — Litt.: Biogr. av G. Widén
(1897).
Labora’nt (av lat. laboråre, arbeta), den, som
för sin vetenskapliga eller praktiska utbildning
arbetar på ett laboratorium.
Laboratiöner, se Laboratorium.
Laborator, ord. tjänsteman vid laboratorium;
särsk. titel på vissa ord. lärare vid univ.,
Karolinska inst. och Tandläkarinst.
Laboratorium, eg. ”arbetsrum” (av lat. la’b or,
arbete), lokal el. institution för anställande av
praktiska naturvetenskapliga arbeten (1 a b
orationer), särskilt kemiska och fysiska
experiment.
Labor day [lei’ba déi’], eng. (”arbetets dag”),
”holiday” i Amerika med möten, festligheter
m. m., firad så gott som genomgående första
måndagen i sept. L. har småningom blivit lagstadgad
fridag i U.S.A. och i stora delar av Canada.
Laborde [labå’rd], Jean Benjamin de,
fransk musikförfattare och tonsättare (1734—94),
greve. L. skrev en del operor men blev mest
berömd genom sitt stora musikhistoriska verk
”Essai sur la musique ancienne et möderne” (4
bd, 1780).
Laborémus (lat., ”låtom oss arbeta!”),
politisk förening i Uppsala, stiftad 1902, öppen för
såväl akademiker som arbetare, ansluten till
Sveriges socialdemokratiska studentförbund och
arbetarparti. L. samarbetade tidigare med
Studentföreningen D. Y. G. i Lund, bl. a. vid utgivandet
av en småskriftsserie 1908—16.
Laborera, utföra laborationer. — Laborera
med, lida under trycket av (t. ex. ekonomiska
svårigheter).
La’bor o’mnia vi’ncit Emprobus, lat.,
”intensivt arbete övervinner allt”; citat från Vergilius’
”Georgica”.
Laboulaye [labolä’], Édouard René
Le-febvre de, fransk författare och politiker (1811
■—83). Han var en framstående jurist, professor,
sedermera rektor vid Collège de France. Sin
ungdoms heta svärmeri för det fria Amerika
omsatte L. i ett flertal för sin lediga och
spirituella stil högt skattade böcker, bl. a. ”Paris
en Amérique” (1863) och ”Histoire politique des
États-Unis” (1855—66). Ännu mer populära
blevo hans översättningar och bearbetningar av
gamla folksagor: ”Contes bleus” (1864) och
framför allt ”Abdallah” (1859), en berättelse med
arabiskt motiv. Dessutom utgav L. rättshistoriska
och pedagogiska arbeten samt memoarer och
reseskildringar.
Labour Party [lei’ba pä’ti], det engelska
arbetarpartiet, bildades 1900 vid en konferens i
Memorial Hall, London, med representanter för
ett antal fackföreningar, Independent Labour
Party, Social Democratic Federation och Fabian
Society. Urspr. kallades det Labour
Representation Committee och hade den begränsade
uppgiften att upprätta en fristående parlamentsgrupp,
beredd att samarbeta med envar, som stödde
lagstiftning ”i arbetarnas direkta intresse”.
Namnet L. antogs 1906; vid valet s. å. erhöll partiet
med 323,000 röster 29 platser i underhuset. —
Den kontinentala marxistiska socialismen, som
hade företrätts av Social Democratic Federation,
influerade endast svagt på L., som däremot hade
starka rötter i chartiströrelsen och R. Owens
idéer. Ett visst religiöst inslag gjorde sig även
gällande. L. präglades från början av en
alltjämt i viss grad kvarvarande dualism mellan
den teoretiska, parlamentariska radikalismen och
fackföreningsrörelsens ekonomiska och praktiska
intressen. Före i:a världskriget lyckades L.
aldrig uppnå mer än c:a 500,000 röster vid allmänna
val. Vid krigsutbrottet 1914 uppstod en schism
inom partiet mellan pacifisterna och de element,
särsk. flertalet av fackförbundsledarna, som
an-sågo besegrandet av Tyskland nödvändigt.
Partiets ledare sedan 1911, J. Ramsay MacDonald,
avgick. Majoriteten stödde dock krigspolitiken,
och 1915 inträdde bl. a. A. Henderson i
regeringen. Denna samverkan upphörde genast vid
krigets slut 1918. Partiet hade dittills uteslutande
tillämpat kollektiv anslutning, främst från
fackföreningarna, men öppnades nu för individuellt
medlemskap genom partiavd. i de olika
valkretsarna. Nu utformades också ett mera bestämt
socialistiskt program. Redan vid valen i dec.
s. å. tog L. politiskt uppsving med 2,2 mill. röster
och 57 underhusmandat. Genom segrar vid
fyllnadsval hade mandatantalet stigit till 75 vid
par-lamentsupplösningen 1922, och vid valet s. å.
erhöll partiet 4,2 mill. röster och 142 platser. I
nästa val 1923 gick L. med 4,3 mill. röster och
191 mandat förbi liberalerna. Nu tillkom i jan.
1924 den första arbetarregeringen under
MacDonald. I okt. 1924 störtades denna på en
sakligt obetydlig fråga. Den djupare orsaken var
L:s ryska politik. Parlamentet upplöstes, och vid
valet led L. nederlag. Röstsiffran steg
visserligen till 5,550,000, men antalet valda föll till
151. Den misslyckade generalstrejken 1926 kom
fackföreningsrörelsen att inse, att arbetarna
måste kämpa för sina mål med politiska medel. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
