Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Hougue el. La Hogue - Lahti (vik, bukt) - Lahti, Lahtis (stad) - Lahtipistol - Lai - Laibach - Laicus - Laidaure - Laidoner, Johan - Lail, Lorri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Lahti—Lail
296
Lahti.
besegrade 1692 en engelsk-holländsk flotta under
E. Russel en fransk under Tourville.
La’hti [hörbart h] (fi.), vik, bukt,
samman-sättningsled i finska ortnamn. I finlandssvenska
återgives det som slutstavelse vanl. med laks el.
lax.
La’hti [hörbart h], Lahtis, stad i
Tavaste-hus län, Finland, 65 km2, 44,800 inv., finsktalande.
L. fick stadsrättigheter 1905. Staden har haft en
sällsynt snabb utveckling tack vare sitt
gynnsamma läge vid s. stranden av sjön Vesijärvi, som
genom en kanal står i förbindelse med det
vidsträckta Päij änne-systemet. L. ligger vid ö.
stambanan och är utgångspunkten för Heinolabanan
norrut och Lovisabanan söderut. — Staden har en
modern stadsplan med ett ståtligt bebyggt centrum
samt förorter med villakvarter och
småstugeom-råden. Byggnaderna på ett av småstugeområdena,
som bebyggts efter vinterkriget, äro en gåva av
stadens fadderort Västerås. Bland monumentala
byggnader märkes stadshuset (uppfört 1912,
arkitekt E. Saarinen). I planteringen utanför
stadshuset finns en frihetsstaty av Viktor Jansson.
L. har livlig handel och industri. Bland
industriella företag märkas den Enso-Gutzeit ab.
tillhöriga trådrullfabriken Tornator jämte
trähusfabrik och snickeri. Spec. talrika äro
möbelfabrikerna, varför L. blivit ett centrum för
möbelfabrikationen i Finland. I L. finns landets
största radiostation för utsändning på långvåg.
Bl. a. genom sitt vackra läge på åsen
Salpaussel-käs sluttningar har L. blivit centrum för Finlands
skidsport och internationellt bekant för sina stora
internationella vinterspel (Lahtis- el.
Salpaussel-käspelen). I L. finnas finskt lyceum, flicklyceum,
samlyceum, folkhögsk., arbetarinst. och
yrkesskolor.
Lahtipistol, vapentekn., modern, finsk pistol,
vilken efter smärre konstruktiva förändringar
infördes vid svenska armén som pistol m/40; se
Handeldvapen, sp. 833.
Lai [lä], gammalfransk diktgenre, indelad i
lais lyriques och lais narratifs. Den förra utgöres
av lyriska dikter av
oregelbunden strof form; innehållet
är vanl. hyllning till en
kvinna. Intressantare äro lais
narratifs, berättande dikter av
begränsat omfång, bestående
av parvis rimmade, vanl.
8-staviga verser. Innehållet i
dessa lais är sentimentalt
och fantastiskt. Lais
narra-tifs kunna kallas medeltidens
fésagor. Uppslaget till dessa
dikter anses ha kommit från
kelterna i Bretagne. Dock
finnas i lailitteraturen många
andra arter av motiv, bl. a.
orientaliska. L. utmärka sig
i allm. genom stor poetisk
skönhet, blevo mycket
populära och översattes till andra
språk (bl. a. norska). —
Litt.: A. Ahlström, ”Studier
i den fornfranska laislitteraturen” (1892); ”Lais
et descorts franqais du XIII, siècle” (1901).
Laibach [låi’bak], stad i Jugoslavien, se
Ljubljana.
Läicus (plur. -c i), lekman, olärd, oinvigd.
Läi’daure, se Laitaure.
Laidoner [läi’då-], Johan, estländsk militär
och politiker (1884—efter 1940). Han blev 1905
officer vid ett ryskt grenadjärreg:te och deltog
med utmärkelse i 1 :a världskriget. Då ryska
provisoriska regeringen 1917 erkänt Estlands
autonomi, blev L. överste och chef för Estlands
infanteridivision, vilken febr.—mars 1918
samverkade med tyska trupper vid de operationer, som
ledde till landets befrielse från bolsjevikväldet. L.
blev s. å. överbefälhavare för den nyuppsatta
est-ländska armén och rensade hösten s. å. landet från
bolsjeviker. Han blev 1919 generalmajor och
besegrade 21—23 juni s. å. vid Wenden den tyske
generalen R. von der Goltz’ trupper. Då han,
sedan arméchefsbefattningen indragits, mars 1920
avgick ur aktiv tjänst, tillerkände parlamentet
honom en nationalbelöning. Tillhörande
bondepartiet, var L. led. av riksdagen 1921—29 samt
representerade flera gånger Estland i N. F. Vid det
kommunistiska kuppförsöket i Reval 1924 blev
L. ånyo överbefälhavare, nedslog snabbt
kuppförsöket, sanerade armén och lämnade 1925
posten som överbefälhavare. 1934—40 var han för
3:e gången överbefälhavare och var, vid sidan
av inrikesminister Eenpalu, Päts’ främste
medarbetare vid bekämpandet av de antidemokratiska
s. k. frihetskämparnas rörelse. Vid Estlands
ockupation av ryssarna 1940 häktades L. och
deporterades till Ryssland, där han senare avlidit.
Lail, L o r r i, opera- och
konsertsångerska (f. 1904 20/a), född i Oslo, dotter till en
irländsk överste. Efter debut 1935 genomgick
hon 1937 tysk Leistungsprüfung och var 1937
—40 engagerad vid operan i Danzig. L:s
definitiva genombrott skedde i Stockholms
konsertförening med Brahms’ ”Altrapsodi” (1941). Hon
har gett en rad konserter i in- och utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
