Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidingö - Lidköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Lidköping
660
Lidingö, parti av Torsvik.
m. fl. Egendomar: Brevik, Killinge och Käppala,
Elfvik (Älvvik) och ö. Yttringe, samtliga
tillhöriga L. stad. Större delen av L:s inv. ha sin
utkomst i Stockholm. 1950 funnos i L. 27
industriella anläggningar med sammanlagt 1,380
arbetare, varav kommo c:a 1,300 på Svenska ab.
Gas-accumulators fabriker. L. har direkt
spårvägs-förbindelse över Lidingöbron med Stockholm
(Humlegårdsgatan). Kyrkan är uppförd omkr.
1620 av gråsten och utvidgad åt v. 1756. Breviks
kapell invigdes 1938. Bland övriga byggnader
märkas stadshuset (invigt 1931), högre allm.
läroverket (invigt 1914; med inbyggd kommunal
flickskolelinje), den i tysk borgstil 1907—10
uppförda restaurangen Foresta i Herserud (urspr.
avsedd till privatbostad), Millesgården, också i
Herserud (tillhörig Stiftelsen Carl och Olga
Milles’ Lidingöhem). På L. ligga Svenska
missionsförbundets missionsskola (i Stockby),
Frimurarehemmet (i Hersby) och Riksförbundets
idrottsinstitut (på Bosön). Vid Sticklinge
huvudgård finnes golfbana. L. lyder i judiciellt
hänseende under landsrätt (Roslags domsagas första
tingslag) och bildar sedan 1907 eget pastorat i
Roslags ö. kontrakt, Stockholms stift. — Litt.:
B. Wedberg, ”Lidingöliv i gamla dar” (1924);
”Lidingön i våra dagar” (1925); ”Lidingön och
dess natur” (1927).
Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län, på
båda sidor om Lidans mynning i Kinneviken av
Vänern; 16,90 km2; 15,032 inv. (1953).
L. är den äldsta och enda staden vid Vänern,
som har anor från medeltiden. L:s äldsta kända
privilegiebrev är utfärdat av Kristofer av Bayern
1446. 1532 och 1547 fick L. fri seglats på och
rätt att idka byteshandel i hamnarna vid Vänern
i Värmland, Dalsland och Vadsbo hd, tullfrihet
i Lödöse m. m. Ända fram till 1672 bestod L.
endast av Gamla staden el.
den del, som ligger ö. om
Lidan. 1615 fick Jacob De
la Gardie Läckö slott,
Kållands och Åse hd m. m. i
för-läning och erhöll rätt att
inom detta sitt grevskap
anlägga en stad. 1655 lades L.
ånyo under Kronan, men som
vederlag skulle herren till
Läckö, från 1652 Magnus
Gabriel De la Gardie, få
anlägga en stad på ”sitt
område, i närheten av L.” De la
Gardie fann det lämpligast
att anlägga den nya staden
omedelbart intill den gamla,
men v. om Lidan. 1672
började den nya staden bebyggas
enl. en genom De la Gardies
försorg uppgjord
stadsplan, som karakteriseras av
det stort tilltagna torget,
förlagt mitt emot det gamla, och
de regelbundna, ganska
smala, rektangulära kvarteren.
Till rådhus skänkte han ett
jaktslott, som på båtar flyttades från Traneberg
(v. s. v. om Läckö slott) och uppbyggdes
nästan mitt på torget och som 1676—1882
tjänstgjorde som rådhus; nu inrymmer det
några salubodar och hantverksmuseum.
Genom sitt fria läge har detta originella
rådhus undgått de eldsvådor, som f. ö. härjat
staden, och ger åt det väldiga torget en ganska
egenartad prägel. På torget restes 1939 ett
monument (av John Lundquist) över De la Gardie.
Under de senaste 15 åren har staden gått framåt
betydligt. Liksom andra trästäder har L. varit
utsatt för svåra eldsvådor, bl. a. 1849, då Gamla
staden på några få hus när lades i aska. Efter
branden ersattes den gamla stadsplanen med dess
trånga, krokiga gator av en ny med breda och
raka gator. Även den gamla Nikolaikyrkan
skadades vid branden 1849. Den återställdes 1850
—53 i sitt nuv. skick S. om kyrkan ligger den
vid branden 1849 skonade prästgården (från
slutet av 1700-talet, restaurerad 1939—40; interiören
helt omgjord), Gunnar Wennerbergs
barndomshem. På v. sidan av ån, mitt emot prästgården,
står en 1917 avtäckt byst av skalden (av Carl
Eldh). Större delen av det äldre L. är bebyggd
med trähus, mestadels i 2 våningar. De yttre
delarna av staden ha delvis egnahems- el.
villastadskaraktär. De stora industrierna äro förlagda
till Vänerstranden, så att själva staden därigenom
är så gott som avstängd från sjön. Strax n. v.
om idrottsplatsen ligger Framnäsbadet med 2
bad-bassänger, till vilka vatten inpumpas från Vänern.
1950 funnos i L. 45 industriella anläggningar med
sammanlagt 2,495 arbetare. Bland de stora
industrierna märkas Lidköpings mekaniska verkstads
ab. (anlagd 1874; 560 arb.), ab. Lidköpings
Vikingsågar (1915; no arb.), ab. Kronsågar (1914;
67 arb.), ab. Rörstrands porslinsfabriker (960
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
