Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilliroot, Nils - Lilliestråle, Joachim - Lilliput, Lilleput - Lilljebjörn, Knut - Lilljeborg, Wilhelm - Lilljekvist, Fredrik - Lilljungfrun - Lillkyrka (Uppsala län) - Lillkyrka (Örebro län) - Lillkyrka (Östergötlands län) - Lillkyro - Lillo, George - Lillpolen - Lillrot - Lillryssar - Lillryssland - Lillsveds gymnastikfolkhögskola - Lillvinge - Lillån - Lillängen - Lillöhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Lillieroot—Lillöhus
700
Lillieroot [-röt], Nils, diplomat (1636—
1705), tillhörde släkten Eosander. Han följde
1667 som ”kommissionsråd till Barbariet” den
till Barbareskstaterna avsände juden Henrik
d’Azzuveda, blev 1669 kommissionssekr. vid
svenska beskickningen i Frankrike, där han med vissa
avbrott stannade till 1689, från 1677 som envoyé.
1674 upphöjdes han i adligt stånd med namnet
L., blev 1677 hovråd, utsågs 1691 till svenskt
sändebud hos generalstaterna, blev 1697
ambassadör vid fredskongressen i Rijswijk och
upphöjdes i friherrligt stånd. Ambassadör hos
generalstaterna 1698, stannade L. i Haag till
sommaren 1703, då han återvände till Sverige.
Året förut blev han kungligt råd och fick 1704
grevlig värdighet. L. räknas till det karolinska
tidevarvets kunskapsrikaste och skickligaste
diplomater.
Lilliestråle, Joachim Wilhelm Richard,
industrimän (f. 1876 V10), kom 1903 till Gideå &
Husums ab. som skogsförvaltare, var 1909—11
skogschef vid Långrörs ab. och anställdes 1911
vid Wifstavarfs ab. som skogschef, blev 1918
disponent och var 1921—48 verkst. dir. för nämnda
företag. L. har under många år intagit en ledande
ställning inom den norrländska skogsindustrien.
Han tillhörde 1930—42 styrelserna för Sveriges
industriförb. och Svenska arbetsgivarefören. och
har dessutom varit medl. av styrelserna för ett
flertal branschsammanslutningar. L. har
genomfört omfattande moderniseringar av
anläggningarna vid Vivstavarv.
Lflliput [eng. utt. li’1ipat], Lilleputt,
dvärgarnas land i J. Swifts ”Gullivers resor”;
dvärg.
Lilljebjörn, Knut Jakob, memoarförfattare
(1765—1838), officer 1785—88, jordbrukare, E.
G. Geijers svärfar. L. skrev på sin ålderdom
”Hågkomster af fordna dagars tänkesätt... i
min födelseort”, som 1862 utgavs av hans son
Henrik L. (1797—1875; kapten 1832,
regementskommissarie 1850—6t), vilken själv utgav
”Hågkomster från ungdomen” (1865; forts.
1867) och två andra minnesböcker. Särskilt Knut
L:s bok är rik på levande och karakteristiska
bilder av värmländskt lynne.
Lilljeborg, Wilhelm, zoolog (1816—1908).
L. blev 1844 doc. i Lund och var 1854—82 prof,
i Uppsala. Hans verksamhet behandlade främst
Sveriges djurvärld, såväl ryggradsdjuren —
”Sveriges och Norges ryggradsdjur” (I, ”Däggdjuren”,
1874, TI, ”Fiskarna”, 1881—89), ”öfversigt af
Skandinaviens hvaldjur” (t861) — som även och
särskilt de lägre kräftdjuren, vilka före hans
tid voro föga bearbetade. Han skrev även
allmänt systematiska översikter över fåglar (1860)
och gnagare (1866). L. gjorde mycket för
museets och samlingarnas förkovran i Uppsala.
Lilljekvist, Johan Fredrik, arkitekt (1863—
1932), restaurerade 1892—98 Gripsholm och 1907
—10 Strängnäs domkyrka. Bland L:s övriga
arbeten märkas främst nya Dramatiska teatern i
Stockholm (fullb. 1906) samt vidare Gamla
Stockholm och vissa andra byggnader vid 1897
års utställning där, Djursholms kapell, österåsens
sanatorium, svenska beskickningarnas hus i Berlin,
och Leningrad, ombyggnad av svenska
ministerhotellet i Oslo och Räntmästarehuset i
Stockholm, stadsplaner m. m. L. var 1917—30
bygg-nadsråd och chef för Byggnadsstyrelsens
stads-planebyrå.
Lilljungfrun, lotsplats med uppassning på
Rönnskär utanför Söderhamn.
Lillkyrka, sn i Uppsala län, Trögds hd, på
Mälarslätten, s. ö. om Enköping; 14,91 km2;
200 inv. (1952). 812 har åker. Vid Mälaren
den gamla gården Eka (se Ekaätten). Kyrkan
härstammar från 1300-talet. Ingår i L., Boglösa
och Vallby pastorat i Ärkestiftet, Trögds och
Ä sunda kontrakt. Tillhör storkommunen Södra
Trögd.
Lillkyrka, sn i Örebro län, Glanshammars hd,
n. om Hjälmaren; 59,45 km2, 803 inv. (1952).
1,968 har åker. N. delen tillhör Käglans
skogs-och bergstrakt. Egendomar: Ekeberg (med
dolo-mitbrott) och Götarsvik. Gammal kyrka ombyggd
1781. Ingår i L. och ödeby pastorat i Strängnäs
stift, Glanshammars kontrakt. Tillhör
storkommunen Glanshammar.
Lillkyrka, Östergötlands läns minsta socken.
Åkerbo hd, på östgötaslätten, vid ö. Roxen; 9,13
km2, 88 inv. (1952). 372 har åker. Kyrkan
härstammar från Tioo-talets senare del. Ingår
i Törnevalla, ö. Skrukeby, L. och Gistads
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Åkerbo.
Lillkyro [-kyrå], fi. Vä’häkyrö, kommun i
Vasa län, Finland; 202 km2, 4,800 inv.,
finsktalande.
Lillo [li’låu], George, engelsk dramatiker
(1693—1739). Hans dramer sakna egentliga
ka-raktärsskildringar, och hans personer äro typer.
Stor litteraturhistorisk betydelse hade icke desto
mindre hans prosadrama ”The London merchant,
or the history of George Barnwell” (1731). L.
gav härmed uppslaget till det sedelärande och
rörande borgerliga skådespelet, och hans dramer
buro dessutom varaktiga frukter i den engelska
romanen. Stycket höll sig på engelska scenen i
mer än ett årh. L:s övriga stycken (t. ex. ”The
Christian hero”, 1735, ”Marina”, 1738) vunno
däremot mindre popularitet. — Samlade verk,
med biogr. av Th. Davies, 1775. — Litt.:
Monogr. av L. Hoffmann (t888).
Lillpolen, po. Malopolska, södra delen av det
forna Polen.
Lillrot, bot., se Groning.
Lillryssar, förr bruklig benämning på det
östslaviska folk, som nu oftast kallas ukrainare.
Lillryssland, dets. som Ukraina.
Lillsveds gymnastikfolkhögskola på
Värmd-ön, Stockholms län, grundades 1937 genom
statsanslag och en donation av grosshandlare G.
Carl-bergs sterbhus. L. äges av Svenska
gymnastikförbundet och är dess centrala utbildningsanstalt
för ledare i frivillig gymnastik.
Lillvinge, zool., se Fjäder 1).
Lillån, stationssamhälle i Hovsta sn i Närke.
Lillängen, del av Nacka stad.
Lillöhus, förutv. borg i n. ö. Skåne, belägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
