Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Limbourg, Pol de - Limburg (provins i Nederländerna) - Limburg, an der Lahn (stad i Hessen) - Limburgost - Limbus - Limenitis - Limerick (stad) - Limerick (epigram) - Limes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Limburg—Limes
706
Pol de Limbourg: Såning i oktober framför det gamla
Louvre. Miniatyr i Berry’s bönbok, omkr. 1400—10.
skolans arbeten bära dessa bokmålningar bud om
den realistiska stilens genombrott under 1400-talet
n. om Alperna.
Limburg [li’mbar^], Nederländernas
sydligaste provins, kring Maas mellan Tyskland och
Belgien; 2,191 km2; 739,000 inv. L. är till största
delen ett bördigt slättland. Sydligaste hörnet
omfattar Nederländernas högsta delar (322 m ö. h.).
Här finnas rika kolförekomster, som beräknas
innehålla 1,750 mill. ton. Även i Peelbassängen
i n. L. ha rika kolfyndigheter upptäckts.
Huvudstad är Maastricht.
Limburg [li’mbork], L. an der Lahn, stad
i Hessen i Tyskland, 30 km ö. om Koblenz;
15,200 inv. Staden domineras av den på en
klippa 1215—35 uppförda, berömda domen.
Limburgost, en urspr. i den belgiska staden
Limbourg framställd mjukost med stark smak.
Li’mbus, lat., ”bräm”, ”bälte”, ”zon”, i den
katolska teologien helvetets övre del, vistelseort
för de själar, som icke gjort sig förtjänta av
fördömelsen men icke heller kunna bli delaktiga
av saligheten.
Limenitis, zool., se Aspfjärilen.
Limerick [li’marik], ir. Luimneach, stad i
Ir-NF XIII — 23
ländska republiken, prov. Munster, nära
Shan-nons mynning; 51,000 inv.; eget stadsgrevskap
samt huvudstad i grevsk. L. (ir. Cathair
Luim-nigh). Katolsk och protestantisk katedral, den
senare gr. 1180, ombyggd omkr. 1490. God hamn.
Kvarn- o. a. livsmedelsindustri. Laxfiske.
Lfmerick (av stadsnamnet L., efter de första
populära ”limericker”, som gjordes på Irland),
ett slags burleskt epigram i 4—5 verser,
överraskande rim, särskilt på ett ort- el. personnamn
i första raden, är en huvudsak däri. Ex.:
Det var två bröder Montgomery,
som aldrig drack annat än Pommery.
Men bjöd man dem vatten,
så sa de: ”Fy katten!
Det är ju sån’t man omkommer i”.
Limes, lat., ”gräns”, ”gränslinje”. 1) (Arkeol.)
En omkr. 550 km lång befästningslinje mellan
det romerska väldet och germanernas område,
påbörjad av romerske kejsaren Domitianus (reg.
81—96) och fortsatt av hans efterträdare t. o. m.
Caracalla (reg. 211—217). Limes g ermani cus
sträckte sig från Rheinbrohl vid Rhen över Ems
—Grüningen till Lorch, limes raeticus därifrån
mot ö. till Donau, limes pannonicus vidare längs
denna flod. Urspr. en fortlöpande palissadlinje
med trätorn, förändrades 1. sedermera till
jordvall med framförliggande grav el. till mur,
varjämte kastell av sten uppfördes. — Litt.: O.
v. Sarwey, F. Hettner och E. Fabricius, ”Der
obergermanisch-raetische Limes des Römerrei-
Domen i Limburg an der Lahn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
